I går på förbundets forskarmåndag delade professor emeritus Sverker Ljunghall med sig av sina erfarenheter inom life science.
– Vi har halkat efter rejält i Sverige, säger han.
Med anledning av den kommande forskningspolitiska propositionen som kommer i höst har Sveriges Ingenjörer anordnat paneldebatter runt om i landet där man bjuder in akademiker och personer från näringslivet för att diskutera och belysa goda exempel på samverkan mellan akademin och näringslivet.
I går eftermiddag stod Uppsala i fokus och temat var Life science. Inbjudna talare var Sverker Ljunghall, professor emeritus vid medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och ett förflutet inom AstraZeneca, Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio samt riksdagsledamoten Roger Haddad (fp).
Sverker Ljunghall som varit i branschen länge menar att Sverige numer ligger långt efter inom Life science.
– Om vi tar läkemedelsindustrin som ett exempel så finns kostnaden på ett ställe och nyttan på ett annat. I dag kommer färre än en tredjedel nya läkemedel ut i Sverige jämfört med för 15 år sedan, säger Sverker Ljunghall och tillägger att Losec var det senaste framtagna läkemedlet av svenska forskare och att det skedde på 70-talet.
Enligt Sverker Ljunghall finns det flera anledningar till varför det har blivit så här: Ineffektiv upphandling, bristande engagemang hos sjukvården, resursbrist och att samhället inte vågar satsa på nya idéer, för att nämna några.
– Läkemedelsindustrin är väldigt tydligt politisk driven, om vi ser till England så låg de långt efter för tio år sedan men sedan fick de Gordon Brown som forskningsminister som tydligt visade att man ville satsa inom området och nu ligger England i framkant vid sidan av USA, Kina och Indien, säger han och nämner forskningen på Karolinska institutet som ett exempel på god samverkan mellan akademi och näringsliv.
Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio, betonade precis som Sverker Ljunghall att det är ett paradigmskifte som just nu pågår inom life science men gav också flera exempel på aktiviteter som på sikt kan resultera i god life science forskning. SMURF-projektet* var bland annat ett som nämndes.
Anna Eriksson
* SMURF-projektet går ut på att små företag i Uppsalaregionen samverkar med forskare vid universiteten och riktar sig till de små och medelstora företag där ny kunskap inom områdena life science, materialvetenskap, clean tech, grön bioteknik och humaniora/samhällsvetenskap bedöms vara viktigt för företagens tillväxt.
Nästa forskarmåndag äger rum i Luleå den 18 juni. Och då står gruvdrift och mineraltillgångar på agendan. Läs mer på www.sverigesingenjorer.se
