Sverige efter med life science

I går på förbundets forskarmåndag delade professor emeritus Sverker Ljunghall med sig av sina erfarenheter inom life science.
– Vi har halkat efter rejält i Sverige, säger han.

I går på förbundets forskarmåndag delade professor emeritus Sverker Ljunghall med sig av sina erfarenheter inom life science.
– Vi har halkat efter rejält i Sverige, säger han.

Med anledning av den kommande forskningspolitiska propositionen som kommer i höst har Sveriges Ingenjörer anordnat paneldebatter runt om i landet där man bjuder in akademiker och personer från näringslivet för att diskutera och belysa goda exempel på samverkan mellan akademin och näringslivet.

I går eftermiddag stod Uppsala i fokus och temat var Life science. Inbjudna talare var Sverker Ljunghall, professor emeritus vid medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och ett förflutet inom AstraZeneca, Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio samt riksdagsledamoten Roger Haddad (fp).

Sverker Ljunghall som varit i branschen länge menar att Sverige numer ligger långt efter inom Life science.

– Om vi tar läkemedelsindustrin som ett exempel så finns kostnaden på ett ställe och nyttan på ett annat. I dag kommer färre än en tredjedel nya läkemedel ut i Sverige jämfört med för 15 år sedan, säger Sverker Ljunghall och tillägger att Losec var det senaste framtagna läkemedlet av svenska forskare och att det skedde på 70-talet.

Enligt Sverker Ljunghall finns det flera anledningar till varför det har blivit så här: Ineffektiv upphandling, bristande engagemang hos sjukvården, resursbrist och att samhället inte vågar satsa på nya idéer, för att nämna några.

– Läkemedelsindustrin är väldigt tydligt politisk driven, om vi ser till England så låg de långt efter för tio år sedan men sedan fick de Gordon Brown som forskningsminister som tydligt visade att man ville satsa inom området och nu ligger England i framkant vid sidan av USA, Kina och Indien, säger han och nämner forskningen på Karolinska institutet som ett exempel på god samverkan mellan akademi och näringsliv.

Erik Forsberg, verksamhetschef vid Uppsala Bio, betonade precis som Sverker Ljunghall att det är ett paradigmskifte som just nu pågår inom life science men gav också flera exempel på aktiviteter som på sikt kan resultera i god life science forskning. SMURF-projektet* var bland annat ett som nämndes.

Anna Eriksson

 * SMURF-projektet går ut på att små företag i Uppsalaregionen samverkar med forskare vid universiteten och riktar sig till de små och medelstora företag där ny kunskap inom områdena life science, materialvetenskap, clean tech, grön bioteknik och humaniora/samhällsvetenskap bedöms vara viktigt för företagens tillväxt.

Nästa forskarmåndag äger rum i Luleå den 18 juni. Och då står gruvdrift och mineraltillgångar på agendan. Läs mer på www.sverigesingenjorer.se

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar