I berggrunden under en fårhage i Linköping testar Tekniska verken nu en ny lösning för att lagra värme. Berget kommer att fungera som ett batteri som sparar den värme som kraftvärmeverket producerar under sommarmånaderna till de kalla vinterdagarna.
Det är i Vallastaden i Linköping som Tekniska verken tillsammans med Göteborgsföretaget Hydroc Energy Storage byggt en anläggning för att lagra sommarvärme i berggrunden.
Anläggningen är bland de första i sitt slag i världen och i somras inleddes de första testerna.
– Det ska bli väldigt spännande att se hur den här lösningen fungerar. Det finns en rad frågetecken som vi nu får testa i den här pilotanläggningen, men det ser väldigt hoppfullt ut, berättar Henrik Lindståhl, forskning- och utvecklingsingenjör på Tekniska verken.
Nyttjar sprickor i berggrunden
Gärstadverket är ett kraftvärmeverk vid E4:an i Linköping som producerar el och fjärrvärme genom termisk behandling av avfall. Men behovet av värme är mindre under sommaren och idén är att kunna spara denna värme genom att lagra den i grundvattnet som cirkulerar i berggrunden.
Till skillnad från andra lösningar där man använder sig av borrhålsteknik nyttjar den här lösningen sprickor i berggrunden för att lagra värmen. Området mäter 30 meter i diameter och har ett djup på mellan 50 och 90 meter.
– Fördelen med den här tekniken är att vi värmer upp hela berget direkt och på så vis minskar temperaturförlusterna. Dessutom är det en lösning som gör det möjligt att lagra värme under en längre tid, förklarar Henrik Lindståhl.
Lagrar värmen för framtiden
Installationen utgörs av fem brunnar placerade som fem på en tärning. Under sommaren leds överskottsvärmen från kraftvärmeverket till en värmeväxlare som överför värmen till det grundvattnen som pumpas upp från kransbrunnarna och sedan släpps ned i centrumbrunnen.
Det uppvärmda vattnet, som ska hålla en temperatur på cirka 90 grader, sprider sig från centrumbrunnen mot kransbrunnarna via sprickor som skapats i berget. Berggrunden värms upp och lagrar på så vis värmen för framtiden.
I kransbrunnarna som ligger i en cirkel runt centrumhålet pumpas därefter det avsvalnade vattnet tillbaka till centrumhålet, efter att åter ha värmts upp i värmeväxlaren. Under kalla vinterdagar vänder man helt enkelt på processen och leder ut den lagrade värmen till fjärrvärmenätet.
– Testerna ska visa oss hur berggrunden svarar på uppvärmningen och vilka värmeförluster som uppstår i systemet. I bästa fall hoppas vi på en verkningsgrad på 50 procent, vilket är en ren vinst jämfört med idag då vi inte kan lagra sommarens värmeöverskott.
Lovande resultat hittills
Att kunna lagra sommarens överskottsvärme till vintern skulle vara en stor framgång eftersom det ofta är stora behov av både el och värme under vintern. Kalla vinterdagar skulle man därmed kunna undvika att starta reservpannor.
Eftersom Vallastaden är ett område där man använder 65 gradigt vatten i fjärrvärmenätet är det ett bra försöksområde för att utvärdera resultaten. Även om det blir vissa värmeförluster i berggrunden så bör värmen räcka för att skickas ut direkt på nätet.
– Än så länge ser det positivt ut och vi ser att värmen laddas i berget. Om allt går bra räknar vi med att koppla in Vallastaden under nästa år.
Anna Nyström
