Sveriges Ingenjörer håller fast vid att utbildningskvaliteten är viktigare än antalet utbildningsplatser. Det beslutade årets fullmäktige.Sveriges Ingenjörer håller fast vid att utbildningskvaliteten är viktigare än antalet utbildningsplatser. Det beslutade årets fullmäktige.
Hur många ingenjörer är egentligen lagom och beror svårigheterna att få bättre löneutveckling på att det finns för många ingenjörer?
Ingen av de frågorna fick förstås något svar under Sveriges Ingenjörers fullmäktige men de diskuterades. Flera medlemmar hade motionerat om att förbundet borde uttala sig om hur många ingenjörer som bör utbildas men så blev det inte.
– Grundtesen när man vill begränsa antalet utbildningsplatser är alltid att det blir mer jobb till dem som återstår men så fungerar det ju inte utifrån min erfarenhet. Vår skarpaste konkurrens kommer inte från andra svenska ingenjörer utan från de utländska, sade Anders Ripa, Ericsson. De är billigare i Ryssland, fler i Indien och så vidare.
Svenska ingenjörers möjligheter på arbetsmarknaden är beroende av hög kvalitet. Att utbilda många ingenjörer med hög kompetens skulle kunna ge Sverige fördelar i den globala konkurrensen.
Samtidigt invände ledamöter från högskolorna att dagens system med lågt söktryck och sämre förkunskaper faktiskt gör att kvaliteten på ingenjörsutbildningarna sjunker vilket utgör en stor fara.
Teknologerna infogade att att högskolorna faktiskt skulle behöva mycket större resurser för att få upp alla studenter på rätt nivå för att klara utbildningarna.
– ”Resursfrågan är central och ersättningssystemet är ett grundläggande problem eftersom det sänker kvalitetskraven”, citerade Teresa Hankala det behandlande utskottets förslag innan fullmäktige avslog motionerna om att verka för färre utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna.
Jenny Grensman
2 kommentarer
Det är inte bara lågt söktryck och sämre förkunskaper som gör att kvaliteten på ingenjörsutbildningarna sjunker. Själva incitamentsstrukturen, där högskolorna får betalt per examinerad student, är även det en mycket viktig faktor.
Jag har personligen sett denna kvalitetssänkning under de 10-15 senaste åren från ”insidan” (först som student och sedan lärare) och tror inte att folk som är insatta förstår hur oerhört omfattande detta är; ”svåra” obligatoriska kurser som blir valbara eller helt tas bort, ”svåra” kursmoment tas bort, kurser som helt plötsligt ger fler högskolepoäng trots bibehållet innehåll, laborationsuppgifter som skalas bort så att nästan inget återstår, skriftliga tentamen som byts ut mot inlämningsuppgifter och/eller grupparbeten, s.k. ”släpptentor” osv. osv.
Dagens civilingenjörsutbildningar är, med Sveriges Ingenjörers och Teknikföretagens goda minne, blott en spillra av vad de var för 20 år sedan.
Det känns som Sveriges Ingenjörer (SI) går helt emot sina medlemmar på den här punkten. Väldigt tråkigt att se.
Men det viktigaste för förbundet är uppenbart att få många medlemmar och därmed medlemsintäkter. Därför driver man på för en vansinnesexpansion av ingenjörsutbildningarna. Det leder till överutbud av ingenjörer vilket är extremt negativt för ingenjörerna. Många tvingas ta arbeten med låg kvalifikationsgrad och låg lön. Men det verkar inte bekomma SI.
Så här ser tex verkligheten ut för de nyutexaminerade:
http://www.ingenjorskarriar.se/nytt_jobb/article3586230.ece