Trots att Sverige, jämfört med andra länder, har en god arbetsmiljö inom byggsektorn sker ändå olyckor, ibland med dödlig utgång. Många olyckor skulle kunna förhindras om man tog arbetsmiljöfrågorna på större allvar och fokuserade på rätt saker. Trots att Sverige, jämfört med andra länder, har en god arbetsmiljö inom byggsektorn sker ändå olyckor, ibland med dödlig utgång. Många olyckor skulle kunna förhindras om man tog arbetsmiljöfrågorna på större allvar och fokuserade på rätt saker.
Förra veckan hade Byggnads en arbetsmiljöhearing dit man bjöd in olika parter för att diskutera hur man tillsammans kan förbättra byggsektorns arbetsmiljö. Byggbranschen är olycksdrabbad och i genomsnitt dör 12 byggnadsarbetare per år i Sverige och ännu fler skadas på sin arbetsplats. Stress, slarv och okunskap ligger bakom flera av tillbuden och på hearingen diskuterades bland annat problemet med att få folk att ställa upp som skyddsombud samt att få de inblandade att larma om missförhållanden på arbetsplatserna.
På ingenjörssidan har det aldrig varit svårt att få folk till att vara skyddsombud.
Magnus Skagerfält
– Tvärtom, vi har aldrig haft så många som nu, säger Magnus Skagerfält, sakkunnig och expert på arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer.
– Det är viktigt att man utbildar alla inblandade i arbetsmiljöfrågor, säger han och tillägger:
– Kistaraset, då en konstruktör år 2008 blev dömd för arbetsmiljöbrott blev en väckarklocka för ingenjörerna att de har ett arbetsmiljöansvar.
Stina Kimstrand är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med byggbranschen som ansvarsområde. Hon menar att det är många faktorer tillsammans som leder till dålig arbetsmiljö.
– Det är en bransch med många underentreprenörer och korta ledtider och den höga arbetsbelastningen leder till stress för personer med ledningsansvar men även för hela arbetsgruppen, säger hon och nämner att beteenden och attitydfrågor som något som bör ses över när man talar om arbetsmiljön i branschen.
– Arbetsmiljö är inte bara den fysiska arbetsmiljön och på Sveriges Ingenjörer jobbar vi också mycket med den psykosociala arbetsmiljön. Den är minst lika viktig, säger Stina Kimstrand.
Vad görs då för att förbättra arbetsmiljön i branschen? Ja, en hel del faktiskt. Nyligen drog projektet ”En säker arbetsplats” igång. Det är ett partsgemensamt arbete initierat av Sveriges Byggindustrier, där arbetsgivarorganisationer tillsammans med fackliga organisationer deltar (Stina Kimstrand är Sveriges Ingenjörers representant). Tanken med projektet är att var och en av representanter från de olika organisationerna ska bidra med sina specifika kunskaper i ämnet.
Även på forskningssidan händer det saker. Förra året fick arbetsvetenskapsforskaren Magnus Stenberg Levipriset för sitt arbete med att integrera arbetsmiljöfrågorna i ingenjörsutbildningen. Och nu jobbar han med en studie där han undersöker allvarliga arbetsplatsolyckor i byggbranschen. Studien, som kommer att vara klar 2014, består bland annat av en omfattande enkätundersökning som Magnus tillsammans med sina kolleger har skickat till tretusen byggnadsarbetare som har skadat sig i arbetet.
Magnus Stenberg, Levipristagare 2011. Foto: LTU.
– Huvudsyftet med studien är att få en bättre förståelse och en bakomliggande orsak till varför folk skadar sig, säger han och förklarar att trots att byggindustrin i Sverige ligger bra till internationellt sett är det ett problem att Byggnads och Sveriges Byggindustrier inte kan komma överens om vari arbetsmiljöproblemen ligger. Båda parterna uppmuntrar studien och tanken är att den ska fungera som ett underlag som branschen kan använda för att förbättra arbetsmiljön.
– Studien har titeln ”Bortom noll, en hälsofrämjande byggbransch”, säger Magnus Stenberg och tillägger att han inte har tittat specifikt på ingenjörens roll i sammanhanget men att frågan ändå berörs.
– När byggnadsarbetarna har fått svara på frågor om vad de känner olust eller oro inför i jobbet är det några bitar som utmärker sig: tidspress, arbetsledning och planeringsbiten och det här är ju bitar som ingenjörer många gånger står bakom, säger han och betonar att ledarskapsfrågor är viktiga att jobba vidare med. Han flaggar även för att ta in arbetsmiljöfrågor tidigt i byggprojektens planeringsskeden och inte som ofta är fallet- under arbetets gång.
Ett resultat som Magnus Stenberg själv förvånades något över i studien är upptäckten att det är de äldre, och inte som man tidigare trott de yngre, som är mest benägna att drabbas av allvarliga arbetsolyckor.
– Yrkeserfarenhet är säkert positivt när det gäller att undvika olyckor men uppväger inte helt andra faktorer som att med stigande ålder ökar risken för arbetsolycksfall.
Anna Eriksson
