EU-blåkortet införs i Sverige den 1 juli. Kortet införs för att locka hit högutbildad arbetskraft från länder utanför EU.
EU-direktivet om EU-blåkort antogs den 25 maj 2009. Danmark, Storbritannien och Irland ställde sig utanför direktivet, men flertalet medlemsländer införde regeln under sommaren 2011, enligt avtal. Sverige och några länder till dröjde med införandet. Hösten 2011 uppmanades Sverige och fem andra länder av kommissionen att införa den nya regeln med EU-blåkort.
Syftet med EU-blåkortet är att locka hit högutbildad arbetskraft från länder utanför EU, Schweiz och Norge. Men det finns också en rad kategorier av personer som inte kan få EU-blåkort. Till exempel gästforskare, utlänningar som är stationerade i Sverige av utländska bolag, säsongsarbetare och utlänningar med avvisningsbeslut.
För att kunna få ett EU-blåkort måste den sökande ha:
1. Giltig resehandling.
2. Bevis på högre utbildning eller relevanta yrkeskvalifikationer.
3. Giltigt anställningskontrakt eller ett bindande anställningserbjudande för två år i en högkvalificerad anställning.
4. En bruttoårslön som är minst en och en halv gånger svensk genomstnittslön.
5. Ha eller ha ansökt om sjukförsäkring.
Saco och Sveriges Ingenjörer har i sitt remissutlåtande påpekat att definitionen av högkvalificerad anställning är för otydlig. Sveriges Ingenjörer har också kritiserat lönetröskeln på en och en halv svensk genomsnittslön, eftersom det strider mot den svenska modellen med kollektivavtal.
EU-blåkortet beviljas för högst två år i taget, och sammanlagt högst fyra år. Då, efter fyra år, kan personen beviljas permanent uppehållstillstånd. Även familjemedlemmar får ansluta.
Regeringen föreslår att direktivet om EU-blåkort ska börja gälla i Sverige från och med den 1 juli. Innan lagändringarna träder i kraft måste de emellertid godkännas av Lagrådet.
Sture Henckel
