Teknologer från Uppsala har åter tagit sig till final i Igem, den världsomspännande tävlingen i syntetisk biologi. Lagen som kommer från olika högskolor och universitet tävlar i att genmodifiera bakterier i olika syften.
Teknologer från Uppsala har åter tagit sig till final i Igem, den världsomspännande tävlingen i syntetisk biologi. Lagen som kommer från olika högskolor och universitet tävlar i att genmodifiera bakterier i olika syften.
Tävlingen Igem, International Genetically Engineered Machine, som arrangeras varje år går ut på att de tävlande använder sig av särskilda gener som passar ihop i ett omfattande system, ungefär som molekyl-legobitar. Det systemet har gjort att även studenter klarar att genomföra annars ytterst komplexa modifieringar av bakterier. Extra poäng får de lag som kan föra in helt nya gener så att de passar in i det generella legosystemet.
För två år sedan kom et lag från Uppsala till finalen i med E. colibakterier som kunde slås av och på med hjälp av ljus i olika färger. Sedan dess har tävlingen växt ytterligare. I tävlingen som första året, 2004, utgjordes av fem tävlande lag deltar i år över 200 lag från olika universitet världen över.
Årets lag från Uppsala har satsat på att använda mjölksyrabakterier, en bakterie som finns naturligt i människans tarmflora, så att de kan användas i en näringsrik superyoghurt.
Pontus Danielsson är en av cirka trettio studenter som har deltagit i laget. Efter att de i våras bestämde sig för att ta fram yoghurten har de jobbat hela sommaren i labbet.
– Det gäller att hitta genomförbart projekt, det är till och med ett av kriterierna tävlingsdomarna dömer efter, säger han.
I mjölksyrabakterierna har laget fört in så kallade plasmider – små flyttbara DNA-strängar – som tillverkar olika antioxidanter som betakaroten och resveratrol. Betakaroten kan i kroppen omvandlas till A-vitamin.
Men mjölksyrabakterier är krångliga att handskas med i labbet. I laboratorier används oftast E. colibakterier som är lätta att hantera och som tillväxer snabbt. Uppsalateknologerna tillverkade därför plasmiderna i e-colibakterier. För att få över plasmiderna till de mer svårhanterliga mjölksyrabakterierna skapade de en annan sorts plasmid, en så kallad shuttle, som kunde bära de konstruerade generna över till mjölksyrabakterierna.
– Men den blev färdig bara en vecka innan vi kom till den europeiska delfinalen i Lyon, säger Pontus Danielsson. Juryn var delad angående den. Några tyckte den var mycket bra, andra i juryn var mindre imponerade.
Uppsalalaget fick emellertid ett av de finaste specialpriserna för en av sina plasmider med antioxidanter: bästa nya gen som anpassats till tävlingens växande gen-bibliotek.
Uppsalastudenterna knep också en av de tolv finalplatserna bland de 59 europeiska lagen. Finalen äger rum den 1-4 november på MIT, Massachusetts Institute of Technology i Boston i USA.
Sture Henckel
