Den svenska industrin måste lära sig att snabbare anta nya skepnader. Det var budskapet på Vinnovas årsmöte som hölls i Stockholm tisdagen den 27 november. För att överleva i en alltmer föränderlig värld måste företagen lära sig att snabbt byta fokus och bygga in kontinuerliga förändringar.
Den svenska industrin måste lära sig att snabbare anta nya skepnader. Det var budskapet på Vinnovas årsmöte som hölls i Stockholm tisdagen den 27 november. För att överleva i en alltmer föränderlig värld måste företagen lära sig att snabbt byta fokus och bygga in kontinuerliga förändringar.
Den svenska industrin står inför en ny era, om man får tro talarna på Vinnovas årsmöte. Löftena består av Sveriges relativa miljömedvetenhet och de svenska företagens kompetens och flexibilitet – och ingenjörernas skicklighet. Farorna består lite motsägelsefullt i att övriga länder är på väg att komma ifatt. Infrastruktur och tekniskt kunnande utgjorde en gång Sveriges industriella försprång, men det har nu förvandlats till en hygienfaktor, en första förutsättning för att delta i den internationella konkurrensen över huvud taget.
Enligt Monica Belgran, professor på Mälardalens Högskola, behöver svenska företag lägga större fokus på att snabbt kunna ta fram nya produkter. Det, menade hon, kräver emellertid ett tätare samarbete mellan själva produktion och utvecklingsavdelningar. Som ett svar på den uppmaningen kunde Peter Samuelsson på Sandvik Materials Technology berätta om hur deras forsknings- och utvecklingsavdelning ligger mitt i industriområdet i Sandviken, och att företaget nu befinner sig mitt i en större omställning till nya projekt, bland annat för material inom energiproduktion.
Google nämndes, kanske inte för första gången, som förebild. Annika Steiber från Stratego har jobbat på inneföretagens inneföretag. Google är byggt för att ständigt förändras. Hon pekade på fyra faktorer som gör Google framgångsrikt:
1. Systematiskt innovationsarbete. Alla anställda kan använda tjugo procent av arbetstiden till egna projekt och idéer.
2. Visionärt ledarskap. Hon gav exemplet Loon, där Google ska skicka upp ett antal ballonger med 3G-master i luften för att ge internetuppkoppling även till fattiga delar av världen.
3. Smidighet. Hälften kaos och hälften struktur ger både kreativitet och produktivitet.
4. Innovativt tänkande. Alla uppmanas att tänka ”utanför lådan”.
– Om omvärlden förvandlas fortare än vi, är det fara å färde, sade hon.
Därför måste svensk industri lära sig att förnya sig snabbare. Men inte som en engångsförnyelse. Det är snarare frågan om att industrin måste ställa om till att i framtiden snabbt och ofta kunna genomgå nödvändiga förändringar.
Dessvärre är det inte så i Sverige i dag, om man ska tro TCO:s ordförande Eva Nordmark. Hon hänvisade till en undersökning som visade att 38 procent av de anställda i Sverige känner att de aldrig har tid att tänka nya tankar. Utslaget på hela den svenska arbetsstyrkan motsvarar det cirka 600 000 människor. Eva Nordmark försökte vända det till något positivt, att det finns en förbättringspotential.
Stefan Löfven, socialdemokraternas partiledare, var också bekymrad i tonen. Han varnade för att Sverige nu faller i internationella jämförelser kring konkurrenskraft, att Sverige snart är omsprunget om vi inte agerar. Han tyckte att det är för svårt för små företag att få ut sina nya produkter på marknaden. Till hans konkreta lösningsförslag hör ett innovationsråd som ska stötta små företag som kämpar med att ta det ökänt svåra klivet från prototyp till full kommersialisering.
Samtidigt påpekade han att en så enkel sak som den svenska du-reformen har underlättat för svenska företag eftersom det har gjort det enklare för anställda att prata med företagsledningen, något som har bidragit till de svenska företagens ohierarkiska och effektiva arbetssätt.
Miljöminister Lena Ek konstaterade att basindustrin nästan har utraderat oljan som bränsle – och samtidigt sparat pengar. Hon hävdade också att hållbara investeringar ger Sverige större konkurrenskraft och förutsåg ett paradigmskifte vad gäller grönt tänkande i hela världen. Världsbanken har bytt strategi och inom några år kommer polluter-pay-principen att gälla i hela världen.
Claes Seldeby på Ostnor, som tillverkar vattenkranar och duschmunstycken, och Lars Henrik Jörnving på Scania kunde berätta att det går ganska bra att ha produktionen hemma i Sverige. Ostnor har nyligen tagit hem produktion som tidigare flyttat till Kina. Tillverkningen i Sverige har gett bättre kontroll, bättre kvalitet och bättre trovärdighet. Scania har nästan all forskning och utveckling i Södertälje. I Sverige finns skickliga anställda, bra regler och produktionssystem som tillåter kontinuerliga förbättringar.
Johan Öberg från Boston Consulting Group gav ett översiktligt betyg på Sverige som produktionsland. Sveriges relativa fördelar minskar sade han, och företagens konkurrensfördelar blir alltmer flyktiga. Samtidigt har de stora svenska företagen förnyat sig bättre än konkurrenterna i andra länder. Beviset för det är att de fortfarande är så stora efter kanske hundra år.
Lars-Henrik Jörnving avslutade sitt föredrag med att konstatera något som Sveriges Ingenjörer ofta påpekar. Att den kanske viktigaste nyckelfaktorn för företaget var skickliga ingenjörer.
Sture Henckel
