Ett nystartat bolag är på väg att införa ett nytt sätt för mikroproducenter att generera egen grön energi. Nåja, den kanske inte blir egen, men den byggs – och hyrs ut till fastighetsägaren. Förlagan finns i USA, där den nya affärsmodellen har gjort stor succé.
I USA har en ny affärsmodell för mikroproduktion av energi slagit igenom på bred front. Där byggs det solenergianläggningar även på tak ägda av fastighetsägare som varken vill eller kan investera i stora solenergianläggningar.
Det är utomstående företag, specialiserade på att bygga mikroproducerad el, som bygger anläggningarna med solcellerna. De fortsätter också att äga och driva anläggningarna, och så säljer de elen till fastighetsägaren. Fastighetsägaren får förhållandevis billig el från taket och kan samtidigt bidra till ett grönare samhälle – helt utan egna investeringar.
Företagen som bygger anläggningarna tjänar förstås också pengar. De tar betalt för att de utformar alla avtal, tar riskerna och bygger anläggningarna. Vinsten delas helt enkelt mellan fastighetsägaren och entreprenörsbolagen som bygger. Solar City och Sun Edison är två av flera amerikanska bolag som startade för bara några år sedan men som i dag värderas till motsvarande miljardbelopp i kronor räknat.
I Sverige håller Eneo Solutions, ett Stockholmsbaserat företag som startade i början av 2013, på att införa finansieringsmodellen. Stora finansiärer som banker och förvaltare av pensionsfonder är knappast intresserade av mikroproduktion av energi – om man inte samlar ihop tillräckligt många projekt så att det blir tillräcklig volym. Under 2014 ska Eneo Solutions ha etablerat en fond för investeringar i bergvärme. Dock inte i solceller, utan i bergvärme. De bygger och driver bergvärmepumparna , och säljer värmen till fastighetsägaren. Men de kommer endast att vända sig till större fastighetsägare. Bergvärmepumpar för villor är för små för att bli ekonomiskt intressanta i affärsmodellen.
Att de börjar med bergvärme i stället för solel beror på att reglerna kring mikroproduktion av solenergi inte är klara. De kan ännu inte erbjuda solceller på fastigheter enligt samma koncept som i USA.
– Vi tittar på solel, säger Max Metelius, medgrundare och marknadsansvarig på Eneo Solutions, men vi måste få utrett om vi måste betala energiskatt på solel. Vi blir ju en tredje part. Jag tror inte att vi kommer att behöva det, men det handlar om till vilket pris vi kan leverera el till kunderna.
Max Metelius räknar upp flera fördelar med företagets koncept. Lägre kostnad än vanlig fjärrvärme som har stigit kraftigt i pris sedan 2000. Han säger också att priset på bergvärme blir stabilt, eftersom det i stor utsträckning kommer att bestå av finansieringskostnader som består av bundna lån. Dessutom är det miljövänlig energi. Samtidigt slipper kunden investera stora pengar i en anläggning.
Vinsten måste kunden förstås dela med Eneo Solutions. Men Max Metelius påpekar att de kommer att handla i stora volymer och därmed få ned priserna. Han tror att kunderna kommer att spara i storleksordningen tio procent på sina uppvärmningskostnader – eller mer i vissa fall.
Den stora utmaningen för det nya företaget är att man gör affärer i skärningspunkten mellan två av hävd mycket konservativa branscher: banker och stora pensionsfonder som vill ha säkra projekt att investera i och fastighetsbranschen som är känd för att vara lite trög när det kommer till nya idéer.
Affärsidén kommer ursprungligen från en av de andra medgrundarna, Harald Överholm, som åkte till USA för att studera solenergimarknaden. Han fann att framgången hänger på att riskerna i verksamheten minimeras med välavvägda avtal och pålitliga leverantörer och att företagen drivs företagsmässigt och inte av uppfinnare som bara ser tekniken.
– Den här modellen har fått solcellsbranschen att växa kraftigt i USA, säger Max Metelius. I vissa delstater finansieras 80-90 procent av alla solcellsanläggningar med på det här sättet.
Vilken sorts kunder siktar ni på?
– Det är nog de som uppskattar enkelheten i konceptet, att det är så enkelt och smidigt. Och så de som har hög alternativkostnad på kapital, alltså de som vill investera sitt kapital i andra projekt. Eller de som har svårt att finansiera anläggningarna. Kommuner till exempel är oerhört kreditvärdiga – de går aldrig i konkurs – men de har inte alltid så mycket kapital. De kan dessutom värdera miljöaspekterna. Det blir ett enkelt sätt att skärpa sin miljöprofil.
Kommer ni att kunna köra igång med solcellsanläggningar också om det blir en skattereduktion för mikroproducenter?
– Det är för tidigt att svara på i dag. Det finns fortfarande för många osäkra faktorer.
Sture Henckel
