Svenska utbildningar är attraktiva

Trots att Sverige hösten 2011 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/ESS är de inresande studenterna fortfarande fler än de svenska studenter som pluggar utomlands.  Läsåret 2012/13 var nästan varannan student som tog examen på KTH från ett annat land.

Trots att Sverige hösten 2011 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/ESS är de inresande studenterna fortfarande fler än de svenska studenter som pluggar utomlands.  Läsåret 2012/13 var nästan varannan student som tog examen på KTH från ett annat land.

Sedan Sverige hösten 2011 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/ESS har antalet inresande studenter minskat från 46 700 läsåret 2010/2011 till 34 000 läsåret 2012/2013.

Avgifterna påverkade framför allt nybörjarna från Afrika och Asien. Från dessa områden minskade antalet studenter vid svenska lärosäten med drygt 60 procent under det första läsåret.

De så kallade freemover-studenterna som kommer på egen hand, inte genom ett utbytesprogram, har dock det senaste läsåret ökat något från EU/EES-området. Läsåret 2012/2013 hade antalet betalande freemover-studenter totalt ökat med 300 jämfört med läsåret innan.

Utbildningar i teknik, naturvetenskap, matematik och data är populära och lockade läsåret 2012/2013 omkring 30 procent av nybörjarstudenterna från andra länder.

Lunds universitet och KTH var de två lärosäten med flest inresande nybörjarstudenter. Lunds universitet hade 2560 inresande studenter och KTH hade 1860.

Dessa två lärosäten examinerade också förra läsåret flest inresande studenter. KTH examinerade 1070 inresande studenter, vilket utgjorde 45 procent av samtliga som examinerades på grundutbildningen på KTH detta läsår.

– Men det är viktigt att påpeka att svenska studenter på ingenjörsprogrammen inte är lika benägna att ta ut sin examen som de utländska studenterna. Det innebär med andra ord inte att 45 procent av sistaårsstudenterna var inresande, säger Anders Viberg, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Antalet svenska studenter som studerar utomlands via utbytesprogram eller på egen hand med studiemedel från CSN har också ökat men inte i samma omfattning. Sedan 2003/2004 har antalet svenska studenter som studerar utomlands ökat från 24 600 till 28 300.

Bland de omkring 3000 studenter som tog en examen som civilingenjör läsåret 2012/2013 hade 29 procent studerat en period utomlands. En högre andel kvinnliga studenter på civilingenjörsprogrammen hade studerat utomlands, 36 procent jämfört med 26 procent för männen.

Av de omkring 2000 studenter som tog examen som högskoleingenjörer läsåret 2012/2013 hade 8 procent studerat utomlands.

Karin Virgin

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar