Högre studielån, men lägre studiebidrag. Förslaget som finansminister Anders Borg (M) presenterade på torsdagen får skarp kritik från studenthåll. Men en teknologkår är inte lika kritisk.
Högre studielån, men lägre studiebidrag. Förslaget som finansminister Anders Borg (M) presenterade på torsdagen får skarp kritik från studenthåll. Men en teknologkår är inte lika kritisk.
Studiemedlet ska enligt förslaget öka med 1 000 kronor, till cirka 10 700 kronor per månad. Detta ska bli möjligt genom att öka studielånet med 1 300 kronor, medan studiebidraget minskas med 300 kronor.
De planerade förändringarna för studiemedlet ingår i ett antal finansieringsåtgärder som ska ge uppåt 9 miljarder kronor årligen till statskassan 2015–2018. Pengarna ska skapa utrymme för satsningar, uppger regeringen.
Kritiken mot regeringens förslag, som även innebär att studielån som tas från och med nästa år inte kommer att kunna skrivas av från 68 års ålder, lät inte vänta på sig. Sveriges Ingenjörers teknologer kallade förslaget ”befängt” eftersom det kommer att öka skuldsättningen bland akademiker. Saco studentråds ordförande Johannes Danielsson undrade om det verkligen kan vara bra för samhället att ytterligare öka skuldbördan hos en stor grupp unga.
Erik Pedersen, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, undrade om det var första april.
Erik Pedersen, vice ordförande, Sveriges förenade studentkårer.
– Till att börja med tycker vi att det är ett bedrövligt förslag, Man påtvingar kostnaderna för en utbildning på de enskilda studenterna. Det ger en bild av att man inte ser högre utbildning som en investering, säger han till Ingenjören.
Vad tror du att det här beslutet grundar sig i?
– Det är billigare att höja lånedelen än bidragsdelen. En lånekrona kommer tillbaka i slutändan. Det är också därför man inför att man inte kan skriva av lånet vid 68 års ålder. Det är helt enkelt en kostnadsfråga. Men då missar man en prioritering, att studiemedel ska vara en hjälp så att alla ska kunna plugga oavsett bakgrund. Viljan att ta studiemedel minskar, och det får i slutändan också resultatet att det blir färre som vill plugga, säger Erik Pedersen.
Oscar Kööhler, ordförande för teknologkåren vid Luleå tekniska universitet, anser att regeringsförslaget är oerhört beklagligt och tror, liksom Erik Pedersen gör, att det kommer att avskräcka potentiella studenter från en högre utbildning.
Anna Johansson, ordförande vid Tekniska högskolans studentkår, KTH, anser att förslaget från regeringen är under all kritik om svensk utbildning ska främjas. Studentkåren tycker inte att kostnaden för utbildning ska läggas på den enskilda individen, vilket man menar blir resultatet om förslaget går igenom. En undersökning som de tekniska kårerna har gjort förra året visar att minst 75 procent av studenterna studerar minst 40 timmar i veckan. KTH:s studentkår anser inte att studenter ska behöva arbeta eller studera mer än 40 timmar i veckan för att kunna försörja sig.
”Vi är också oroliga för att det här bara är ett steg mot ett samhälle där högre utbildning enbart är för de som har ekonomiska möjligheter. Vi anser att utbildning ska ses som en investering i samhället, inte enbart för den enskilde individen.”
Johanna Svensson, kårordförande för Chalmers studentkår, är inte lika kritisk till regeringsförslaget.
”Den mest prioriterade åtgärden för bättre studentekonomi är att studiemedlet höjs. Efter en genomförd höjning bör fördelningen gradvis ändras till dess att balansen mellan bidrag och lån är lika. En sådan åtgärd ökar drivkraft för högre studier.”, skriver hon i ett mejl till Ingenjören.
Erik Pedersen hoppas att regeringen lyssnar på den kritik som har framförts. Studenterna är trots allt Sveriges framtid, säger han.
– Vi och väldigt många organisationer och enskilda studenter är väldigt upprörda över det här. I slutändan måste regeringen lyssna på kritiken och ta till sig av den.
Bland de förslag som regeringen presenterade på torsdagen ingår också att minska ökningen av anslagen till de statliga myndigheterna. För myndigheter handlar det om en minskning på cirka 1,1 miljard kronor per år efter 2015, något som Saco-S, förhandlingsorganisation för statligt anställda akademiker, tror kan riskera kompetensförsörjningen.
Läs mer om regeringens förslag.
Ania Obminska
