Universitetsutvärderingar revideras

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gör om sitt utvärderingssystem av universitetsutbildningarna. Enligt UKÄ är revideringen dock bestämd sedan länge, och beror inte på den kritik som utvärderingarna har fått.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gör om sitt utvärderingssystem av universitetsutbildningarna. Enligt UKÄ är revideringen dock bestämd sedan länge, och beror inte på den kritik som utvärderingarna har fått. I januari 2015 ska de nya riktlinjerna vara klara.

Utvärderingarna av de svenska universitetsutbildningarna som görs av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har fått hård kritik – bland annat av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges förenade studentkårer (SFS), och av Sveriges Ingenjörer.

Mycket av kritiken handlade om att utvärderingarna fokuserade alltför starkt på slumpvis utvalda examensarbeten och att de inte tillräckligt tog hänsyn till universitetens egna kvalitetssäkringssystem.

Sveriges Ingenjörer påpekade i en debattartikel att det inte fungerar särskilt bra att utvärdera tekniska utbildningar genom att fokusera på examensarbeten. Utvärderingarna tar hänsyn till akademiska aspekter men missar att bedöma utbildningarnas yrkesanknytning. Utvärderingarna riskerar därför att ytterligare teoretisera ingenjörsutbildningarna på ett sätt som inte gagnar studenterna eller utbildningarna.

Kritiken från den europeiska utvärderingsorganisationen, European Association for Quality Assurance in Higher Education, ENQA, går i samma linje: UKÄ har tagit för lite hänsyn till lärosätenas interna kvalitetssäkringsarbete och fokus har legat för starkt på examensarbetena. Till skillnad från i många andra  länder är det svenska systemet också skarpt: högsta betyg i utvärderingarna ger lärosätena extra kvalitetspengar, medan det lägsta betyget ”bristande kvalitet” hotar examenstillståndet för den bedömda utbildningen.

Dispyten har gjort att UKÄ halkar ur som medlem ur ENQA i september i år, något som det också har blivit debatt kring. Karin Åmossa, chefsutredare på Sveriges universitetslärarförbund och en av utvärderingssystemets kritiker, skrev i mitten av mars i en debattartikel i Ny Teknik att det i förlängningen kan innebära att värdet på svenska examina minskar och att färre utländska studenter lockas till Sverige. Lars Haikola, universitetskansler och chef för UKÄ, anser att även om medlemskapet i ENQA är viktigt, så spelar det mindre roll när det gäller det vardagliga utbytet av studenter inom Europa.

Just nu pågår en revidering av UKÄ:s utvärderingssystem. Ulrika Thafvelin är projektledare för utvecklingsarbetet på UKÄ. Hon poängterar emellertid att förändringsarbetet inte kommit som ett svar på kritiken. Det är så att säga inbyggt i systemet att det revideras vart fjärde år. Det är dock på förslag att det ändras till vart sjätte år.

– Vi jobbar på att ha ett preliminärt förslag i juni, säger hon. Sedan pilottestar vi i höst, med några utbildningar. I januari 2015 ska vi vara klara med ett reviderat utvärderingssystem.

Även i det nya systemet kommer fokus att ligga kvar på resultaten. Det är styrt av en proposition från regeringen, och är inget som UKÄ kan påverka. Men det reviderade systemet kan komma att balanseras på ett annat sätt. Dagens system bygger på tre delar:
1. Bedömningar av studenters examensarbeten
2. Intervjuer med studenter och lärare
3. Lärosätenas egna självvärderingar.

Tanken är att det reviderade systemet ska ge mer utrymme och tyngd åt lärosätenas självvärderingar, åt intervjuer med studenter och lärare, men också åt andra underlag.

– Bedömarna ska också bli friare i sitt sätt att skriva sina utlåtanden, så att alla utbildningar får feedback på brister och förtjänster, säger Per Westman som tillsammans med Ulrika Thafvelin är projektledare för revideringen av UKÄ:s utvärderingar.

UKÄ menar att de nu är så öppna som möjligt. De lyssnar både på kritik som framförts och tar in erfarenheter. De genomför en rad dialogseminarier och intervjuer med olika intressenter. Även internationellt.

– Vi ska bland annat träffa vår holländska motsvarighet, NVAO, för att diskutera olika sätt att granska högre utbildning, säger Ulrika Thafvelin.

Sture Henckel

Läs mer

» Se UKÄ:s sajt om revideringen här

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar