Utbildningsplatser för hösten – så ser planerna ut

Foto: Getty Images, Kicki Nilsson/Icon Photography, Johan Bodell, Thor Balkhed, Mats Kamsten, Vanessa Vera Forsberg och Adam Riozzi.

En enkät till landets lärosäten visar att flera högskolor tvingas till förändringar redan i höst:

• KTH planerar att anta studenter till lika många ingenjörsprogram i höst som hösten 2025, det vill säga 19 civilingenjörsprogram och 7 högskoleingenjörsprogram. Däremot kommer de att minska antalet nybörjarstudenter hösten 2026. Just nu planerar de för att minska antagningen till civilingenjörsutbildningarna med i storleksordningen 150-200 platser och på högskoleingenjörsutbildningarna med cirka 50 platser. 
• Jönköpings universitet kommer att minska antalet nybörjare med cirka 10 procent, vilket motsvarar 100 platser.
• Lunds tekniska universitet räknar med att behöva skära cirka 40 platser på sina femåriga program. De är inte klara med exakt var platserna kommer att tas än men försöker att undvika osthyvling. De kommer även att se över dimensioneringen av senare delantagning till civilingenjörsutbildningarna samt  fristående kurser. 
• Chalmers har inte fattat något beslut om neddragning av antalet utbildningsplatser på grundprogram inför hösten, men kommer att behöva göra anpassningar.. 
• Uppsala universitet uppger att de kommer att behöva minska antalet platser på sina ingenjörsprogram med totalt cirka 80 platser – 58 på civilingenjörsprogrammen och 22 på högskoleingenjörsprgrammen. De drar även ner på andra programtyper och på fristående kurser.
• Högskolan i Väst har justerat ned antalet platser på programmen dataingenjör och industriell ekonomi med totalt cirka 20 platser. 
• Karlstads universitet kommer att dra ned på antalet nybörjarstudenter jämfört med förra hösten. Totalt handlar det om 40 platser på högskole- och civilingenjörsprogrammen. Dessutom drar de ned platser på ett antal teknikinriktade kandidatprogram.
• Örebro universitet uppger att de kommer att behöva minska antalet utbildningsplatser till hösten, vilket innebär att inga nya studenter kommer att antas till högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik hösten 2026. 
• Även Mittuniversitetet har nollintag på byggingenjörsprogrammet för hösten. De ser också ett behov av att bromsa något i utbildningsutbudet, men totalt sett kommer det att inte ge någon större effekt på antalet platser på ingenjörsprogrammen. 

Överproduktion och minskade anslag

Det finns flera förklaringar till varför många nu behöver dra ned på antalet utbildningsplatser, men många ser att det beror på en kombination av en så kallad ”överproduktion” och minskade anslag:

Utbildningspengen. Den främsta orsaken som många anger är att det statliga anslaget inte har räknats upp i takt med kostnadsökningarna, vilket leder till en urholkning av utbildningspengen – man får med andra ord allt mindre pengar att röra sig med när ersättningen per student inte räknas upp i samma takt som inflationen och löneökningarna.

Takbeloppet. Universiteten får pengar baserat på två saker: Hur många studenter de har (helårsstudenter) och hur många poäng studenterna tar (helårsprestationer). Men det finns också ett takbelopp, en maxgräns för ersättningen. Om universitetet utbildar ”för många” studenter blir det en kostnad de får ta ur egen ficka. 

Överproduktion. Många lärosäten har av olika anledningar en  ”överproduktion” – de utbildar fler studenter än de faktiskt får betalt för. Det kan bero på att det är en svagare arbetsmarknad just nu, vilket gjort att färre studenter hoppar av sina utbildningar i förtid, men även att fler stannar kvar och pluggar istället för att ta jobb.

Kort sagt, många lärosäten får helt enkelt inte ekonomin att gå ihop. 

Producerar över takbeloppet

– Vi har i år fördelat ut cirka 70 miljoner kronor mer till våra institutioner än vad intäkten från takbeloppet är, säger Mattias Bingerud, rådgivare till vicerektor för utbildning på Chalmers.

En förklaring till att Chalmers slår i taket är att takbeloppet utökades i samband med pandemin för att fler skulle kunna utbildas – för att sedan sänkas igen. Men eftersom en ingenjörsutbildning är 3- eller 5-årig har den satsningen fortfarande påverkan på utbildningsvolymen. 

Dimensioneringen av takbeloppet rimmar dessutom illa med målen i regeringens STEM-strategi, poängterar Mattias Bingerud. Enligt den ska antalet helårsstudenter inom STEM öka från 83 000 till minst 90 000 inom de närmaste tio åren.

 – Vi har valt att producera över takbeloppet, men det innebär att vi utbildar fler än vi får betalt för vilket inte är hållbart över tid. 

Positiva signaler inför hösten

Att regeringen i sin vårbudget nu föreslår en förstärkning på 36 miljoner kronor under 2026 till Chalmers, Lunds universitet och KTH är därför en välkommen nyhet. För Chalmers del innebär det 14,4 miljoner kronor extra i takbelopp i år med en prognos om ytterligare 14,4 miljoner kronor nästa år.

Mattias Bingerud är lättad över beskedet, men konstaterar samtidigt att beloppet inte täcker in hela överproduktionen. 

– Vi kommer att behöva anpassa storleken på vår utbildning ändå, men nu har vi möjlighet att göra det på ett mer kontrollerat och avvägt sätt. Vi analyserar just nu var de justeringar av dimensioneringen som ändå måste ske skulle kunna göras för att ha minst påverkan på vår civilingenjörsutbildning.

Nya utbildningar drar igång

Men enkäten visar också att det är nya satsningar på gång inför hösten:

• Uppsala universitet startar ett civilingenjörsprogram i teknisk matematik.
• Karlstads universitet startar inga nya ingenjörsprogram, däremot ett nytt masterprogram på avancerad nivå inom datadriven maskinteknik.
• Högskolan i Skövde startar ett högskoleingenjörsprogram inom Industriell ekonomi.
• Linköpings universitet startar två civilingenjörsprogram: Samhällsbyggnad och logistik samt Strategisk systemanalys – som är ett helt nytt program. Därutöver har kandidatprogrammet i matematik vidareutvecklats för att tydligare adressera matematiken bakom AI. Civilingenjörsprogrammet Kommunikation, transport och samhälle samt kandidatprogrammet i matematik – som båda pausades på grund av för få sökande förra hösten – återkommer i förnyad form.
• Blekinge tekniska högskola startar nytt högskoleingenjörsprogram i marin teknik. 
• Mälardalens universitet startar ett nytt ingenjörsprogram, Högskoleingenjörsprogrammet i miljöteknik inom planetens gränser.
• Luleå tekniska universitet ökar antalet platser jämfört med 2025 för både civilingenjör- och högskoleingenjörsutbildningarna. Dessutom kommer några av de utbildningar som pausades förra hösten att erbjudas i höst, delvis i nya varianter. Det är bland annat civilingenjör inom Energiteknik och Naturresursteknik samt högskoleingenjör inom Energiteknik.

Digitala stöd och samordning av kurser

Att Luleå tekniska universitet kan utöka antalet utbildningsplatser till hösten har flera förklaringar.

– Vi har arbetat för att dimensionera antalet utbildningsplatser i linje med utbildningsanslaget och behöver därför inte dra ner antalet platser, säger Jens Hardell, prodekan och vice ordförande Tekniska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitet. 

För att klara kraven på årlig effektivisering har de bland annat utvecklat de digitala stöden för lärarna, men även hittat sätt att samordna kurser så att en kurs som ges på olika program kan genomföras gemensamt för alla studenter. 

Att få upp antalet studenter per kurs – utan att det påverkar utbildningens kvalitet – är också en viktig faktor. Det är också förklaringen till att de valde att pausa vissa utbildningar förra hösten – det var helt enkelt för få sökande. 

– Det finns en undre gräns för när en utbildning är rimlig att genomföra med tanke på ekonomi, kvalitet och respekt för studenterna. Nu har vi gjort om dessa utbildningar och det blir spännande att se hur söktrycket ser ut nu när ansökan stänger.

Vill fortsätta öka antalet studenter

De utbildningar där Luleå tekniska universitet valt att utöka antalet studieplatser till hösten är Maskinteknik för både högskole- och civilingenjörer, Magisterutbildningen träkonstruktion samt Tekniskt basår som bland annat ger behörighet till ingenjörsutbildningar – totalt handlar det om 60 platser. 

– Vi noterade ett ökat söktryck på dessa utbildningar förra hösten och siktar därför på att ta in fler nu i höst. 

Jens Hardell konstaterar att det finns ett stort behov av ingenjörer, inte bara i storstäderna utan i hela Sverige. Luleå tekniska universitet har därför en målbild att fortsätta öka antalet ingenjörsstudenter på programmen för att möta det behov som finns inom både industri och offentlig sektor.

– Vi ser att etableringsgraden för våra studenter är hög, de flesta får jobb snabbt, oavsett program. Jag tror att det kan bero på att våra studenter flyttar hit för att plugga och därför är mer benägna att även flytta för att få jobb. Det är ett kvitto på att sättet vi utbildar skapar anställningsbarhet för våra ingenjörer, säger han.