Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenUtredare vill skapa svenskt Nanoråd

Utredare vill skapa svenskt Nanoråd

Ethel Forsberg, före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen, vill att regeringen skapar ett Nanoteknikråd, det vill säga en mötesplats för forskare, industri och politiker. Det behövs ett forum för att frågan om riskerna med nanomaterial inte ska slarvas bort.

Under hösten 2013 lämnade Ethel Forsberg in en utredning om nanomaterial till regeringen. Hon förespråkade i utredningen att ett Nanoråd borde inrättas, där forskare, industri och politiker kunde mötas. Både för att främja industrin och för att öka kunskapen om riskerna med nanoteknik. Men inget har hänt, och i en debattartikel nyligen i tidningen Miljö&Utveckling efterlyser hon åter att Sverige instiftar ett sådant råd. Flera andra länder, som till exempel Holland har redan gjort det.

Hur mycket vet vi om riskerna med nanoteknik i samhället?
– Det brister en hel del, och det har kemikalieinspektionen lyft fram tidigare. Riskerna med olika material har inte tagits fram i takt med materialen.

Du efterfrågar mer kunskap i din utredning, hur ska den tas fram?
– Det bästa sättet, och som många sa i utredningsarbetet skulle vara att när man finansierar ett forskningsprogram, som en ny applikation eller nytt material, att redan där integrera riskforskningen. Varje gång man forskar på ny tillämpning så göra en konsekvensbeskrivning. Att integrera risk med forskningen är klokt. Det gör man faktiskt på forskningsprogrammet på grafen som Chalmers blivit ledande för. Det är kanske uppemot tio procent, men det kan lätt bli dyrare om man ska göra den forskningen efteråt.

Hur ska en inventering av kunskapsläget som du förespråkar se ut?
– Vi har i utredningen gjort en sammanställning av den kunskap som finns. Det kan vara en utgångspunkt. Men det är liksom ett slags dagsnotering. Vi höll ju på under ett år, och det hann hända mycket under det året, från hösten 2012 till hösten 2013.

Hur viktigt är det att få in frågorna om nanotenik i det europeiska kemikaliedirektivet Reach?
– Det är viktigt. Vissa lagstiftningar har man anpassat till nanotekniken, till exempel reglerna inom kosmetik – att det ska framgå om det finns nanoprodukter i en viss vara. Men vi lade också fram förslag för hur man behöver anpassa Reach för att bättre möta riskerna med nanomaterial. Det är förstås en trög process, och vissa dysterkvistar oroar sig till och med för att en revidering till och med skulle kunna bli en försvagning av direktivet.

Du vill också ha ett svenskt Nano-råd – hur skulle ett sådant fungera?
– Nanomaterialforskningen är väldigt tvärvetenskaplig. Ett sådant råd skulle kunna få dem som har problem att möta dem som har lösningar. Företag kan komma in tidigt i forskning och utveckling, tala om sina behov och så vidare. Det kan leda till att material som man tar fram snabbt kommer ut på marknaden. Ett Nanoråd skulle vara som en mötesarena, kanske både för forskare och allmänhet. Detta är en teknik som kan ge fantastiska tillämpningar, men stora framsteg kan också skapa rädsla, men med ordentlig transparens kan vi minska rädslan för detta.

Hur har man gjort i andra länder?
– Vi gjorde också i betänkandet en genomgång av andra länders idéer kring nanoteknik. Alla OECD-länder har sett nanotekniken som ett slags ”Sesam öppna dig!” Det handlar inte bara tekniska frågor som lösningar på frågor om cancer och klimat, utan även ekonomiska möjligheter. Man måste vara ute på marknaden snabbt, och därför bör Sverige ha ett Nanoråd.

Hur skulle ett Nanoråd se ut?
– Det ska vara ett sekretariat med projektledare som kan bjuda in aktörer, men också kommunikatörer som kan sprida kunskapen. Sedan är det egentligen forskare, företag, myndigheter och intresseorganisationer som går in i olika projekt. De kan handla om tekniska forskningslösningar, men de kan också identifiera frågor som måste drivas politiskt. Och så farorna med tekniken förstås.

Har du fått någon respons på din utredning
– Intresseorganisationer och näringsliv var positiva, men jag har märkt att mottagandet i regeringskansliet har varit svalt. Intresset för att sätta igång med arbetet är inte så starkt. Visst. Det finns en viss kostnad kopplad till detta, men det är också ett av de främsta framtidsområdena för vår industri. Det finns en enorm framtidstro i branschen. Därför är det lite svårt förstå bristen på politiskt intresse.

Finns det branschorganisationer?
– Jo, till exempel Swed nanotech.

Kan inte de göra det jobbet som du pratar om?
– Jo, mycket, men inom riskforskningen – och den måste prioriteras – det kanske inte är deras ärende. En branschorganisation får heller inte samma trovärdighet som en offentlig inrättning. Nanotekniken kan hjälpa till att lösa många viktiga frågor, inte minst inom medicin och hållbar utveckling. Vi får inte slarva bort den här tekniken på sådant som silvernanopartiklar i sportstrumpor. Tekniken bör användas där den gör störst nytta.

Det europeiska samarbetet Flaggskeppet grafen med många svenska forskare – kan inte de driva de här frågorna?
– Grafen jobbar brett inom sitt område. Men täcker inte hela nanoteknikens potentiella område. Det är svårt för ett forskningsprogram, även om det är stort, att ta det ansvaret. Därför krävs det ett politiskt nationellt engagemang.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.