Är du ingenjör på jobbet kan du bli insatsingenjör i försvaret

För ingenjörerna som på frivillig basis stärker landets försvar är yrkeskompetensen det skarpaste vapnet. På köpet får de inblick i försvaret och tillgång till ett stort nätverk.

Insatsingenjörernas riksförbund, IIR, är en frivillig försvarsorganisation med drygt 500 medlemmar över hela landet. Alla medlemmar har kompetens inom infrastruktur. De har gått ingenjörsutbildningar med inriktning mot allt från bygg och anläggning till vattenrening eller elkraft. Med hjälp av sina erfarenheter vill de göra nytta i totalförsvaret.

– Som medlem kan man göra en insats antingen militärt eller civilt, säger förbundets ordförande Lars-Åke Thidevall.

Två möjliga spår – ett militärt och ett civilt

Det militära spåret handlar om att utbilda sig för befattningar inom hemvärnet eller flygvapnet. I Hemvärnet kan en insatsingenjör bli stridsledare eller fältarbetsbefäl i en bataljonsstab.

– Det kan handla om att räkna på hur man förstör en bro, men också om att avgöra om vi kan köra över den där bron. Hemvärnet har ju uppgifter både i krig och fred, till exempel vid skogsbränder, översvämningar och liknande.

Vad gäller flygvapnet, där Lars-Åke Thidevall själv har sin bakgrund, kan IIR-medlemmar utbilda sig till en befattning som flygbasingenjör. Då handlar det om att planera och leda utbyggnad och reparationer av flygplatser som flygvapnet har eller planerar att använda.

– Det är både civila flygplatser och de som försvaret äger.

Det civila spåret för en insatsingenjör innebär i korthet att stödja beslutsfattare i länsstyrelsernas krigsledningsstaber eller andra myndigheter.

– Det mesta handlar om infrastruktur. Att kunna bedöma, analysera och förbereda insatser där.

”Nu vill vi bli ännu fler”

Insatsingenjörerna grundades 1960, då med annat namn, mitt under kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. Snart hade förbundet mer än 1000 medlemmar. Tövädret mellan stormakterna från 1990-talet och framåt ledde till att både svenska försvaret och IIR krympte kraftigt. Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har medlemsantalet ökat igen.

– Nu vill vi bli ännu fler, säger Lars-Åke Thidevall.

Inom exempelvis flygvapnet väntas behovet av kompetens kring reparation av flygplatser öka. Och det går snabbare att lära en civilingenjör den militära delen än att utbilda en officer till civilingenjör – och sedan invänta flera års yrkeserfarenhet.

– Det är den bärande tanken som försvaret gillar. Att man snabbt får in proffs, helt enkelt.

”Får ersättning motsvarande sjukpenning”

IIR ger flera olika teoretiska och praktiska försvarsutbildningar. Kursen Skyddsteknik är obligatorisk för alla medlemmar.

– Den handlar om hotbildsanalys och vapenverkan. Man lär sig förstå fysiken bakom det vi håller på med och får lära sig räkna på hur man bygger skydd och fortifikation. Alla som går kursen är ingenjörer, men har kanske inte hållit på med just den här fysiken, även om det är allmän fysik i grunden.

Som IIR-medlem får man inte per automatik en befattning inom totalförsvaret. Först ska man gå de kurser som krävs, sedan ansöka om placering och därefter säkerhetsprövas. Under kurstiden får man en ersättning motsvarande sjukpenning. Den som sedan placeras i till exempel hemvärnet eller flygvapnet får räkna med 1–2 veckor med övningar per år. Då har man lagstadgad rätt till ledighet från jobbet. En ersättning för tiden på övning utbetalas också.

– Insatsingenjörer i flygvapnet är anställda som reservofficerare och får en lön. Den är lägre än det man tjänar normalt. Men det är ju inte för pengarna man är med, säger Lars-Åke Thidevall.

Till vardags jobbar han på AFRY i Sundsvall. Han tror att många ingenjörer kan ha nytta av ett IIR-engagemang även i sitt vanliga jobb.

– Du får erfarenhet av att jobba med viktiga saker i högt tempo i en stabsmiljö. Du lär dig även ny teknik och får inblick i den växande försvarssektorn, lär känna miljön, språket och hur det funkar.

Nätverket som kommer på köpet tycker han är värdefullt.

– Vi har ett kompetensnätverk, eller kompetensdatabas, där man kan fråga saker som: ”Jag håller på med det här och det här. Vet ni om någon annan gjort något liknande?”

Lars-Åke Thidevall och flera andra insatsingenjörer deltog i bekämpningen av skogsbränderna 2018. Delade erfarenheter i skarpt läge bygger en unik gemenskap, tycker han.

– Och även personer som du har varit ute på övning med, det blir ju ett band som är något annat än det som skapas under en vanlig kafferast på jobbet.