Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSmarta algoritmer räddar noshörning

Smarta algoritmer räddar noshörning

Tjuvskyttar hotar att snabbt förinta de små bestånd av noshörningar som finns kvar i Afrika. Ett svenskt tekniskt projekt startar nu för att hjälpa till att bevara de stora djuren.

Mobiltelefoner, sensorer och radar med smart mjukvara ska hjälpa nationalparker i Afrika att skydda sina noshörningar och elefanter från tjuvskyttar. Utrustningen ingår i projekt Smarta savanner som drivs av Stimson Center, Linköpings universitet och Vinnova och tolv privata företag.

Stimson Center är en opolitisk organisation som letar fram pragmatiska lösningar på säkerhetsproblem i världen. Det här projektet syftar till att hindra tjuvskytte av noshörningar och elefanter. Stimson Centers säkerhetsanalytiker Johan Bergenäs understryker vikten av projektet. Det handlar förstås om djurens överlevnad men också om att pengarna från tjuvjakten ofta går till organiserad brottslighet och terrorverksamhet.

Projektet startar i reservatet Ngulia i Kenya och bygger på smart teknik som snabbt registrerar inkräktande tjuvskyttar i området. Själva reservatet är cirka en kvadratmil stort och utgör en del av Tsavo West National Park som är ungefär lika stor som Skåne. Reservatet Ngulia har 65 noshörningar kvar, och tanken är att utrusta parkens personal med smarta telefoner med särskilda kartor samtidigt som själva parken förses med kameror, sensorer och radar. Det ska ge de ansvariga officerarna en omedelbar överblick över reservatet.

Även elefanterna i Ngulia jagas av tjuvskyttar. Foto Martin Stenmarck, HiQ

En radar som sveper över hela parken placeras ut och kopplas till datorer med smarta algoritmer som med stor sannolikhet kan bedöma vad prickarna på radarn är. Noshörningar är vanedjur och rör sig i vissa typiska mönster. Även människors rörelsemönster kan utläsas.

Fredrik Gustafsson är professor i informatik vid Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram kravspecifikationerna för utrustningen.

Tillsammans med personalens egna observationer kan särskilda sensorer och larmsystem kopplade till stängslen vid gränsen ge indikationer om att tjuvskyttar tränger in i parken. Vid ett larm om intrång, kan parkens ansvariga officerare kommendera ut vakter som lägger sig i bakhåll för tjuvskyttarna.

I dag råder något som nästan liknar ett krigstillstånd mellan parkvakterna i Afrikas nationalparker och de tjuvskyttar som hoppas tjäna stora pengar på noshörningshorn och elefantbetar. Båda sidor är beväpnade med automatvapen och under de senaste tio åren har runt tusen parkvakter dödats av tjuvskyttar i eldstrider runtom i Afrika. Antalet dödade tjuvskyttar är okänt, men med all sannolikhet mycket större.

– När vi var där senast hörde vi om en attack alldeles innan, där alla tjuvskyttar dödades. En av dem var en militärofficer på ledighet. En annan var en person ur lokalbefolkningen som egentligen skulle jobba som grindvakt, säger Fredrik Gustafsson.

Parkvakter
Parkvakterna som bevakar reservatet Ngulia i Kenya ska få bättre teknisk utrustning till hjälp. Foto Martin Stenmarck, HiQ

Han är medveten om den hårda verkligheten i nationalparkerna, men hoppas att man i framtiden kan lösa problemet på ett oblodigt sätt.

– Vi vill förstås helst stoppa tjuvskyttarna innan de kommer in i reservatet, säger han. Dels ska de veta att området är effektivt övervakat, dels ska vi med hjälp av tidig upptäckt på olika sätt skrämma bort dem innan det bli konfrontation med vakterna.

Problemet är det höga priset på svarta marknaden där ett kilo noshörningshorn kan ge uppemot en halv miljon kronor. Mellanhänderna är många, men även om tjuvskyttarna bara får en bråkdel är det frågan om stora summor även för dem.

– Det är ungefär som om älgarna i Sverige alla hade fem kilo rent guld i kronan. Det skulle nog klia i avtryckarfingret på en och annan här också i så fall.

Hur stor nytta gör sådana här åtgärder som ni nu prövar?
– Det här är ett nytt tänk, säger Fredrik Gustafsson. Men det är mycket som görs nu. Alla möjliga nationer uppmärksammar detta.

Datorprogrammen med algoritmerna är utvecklade av afrikanska programmerare som samarbetar i ett stort nätverk, kallat iHub. För att försäkra sig om att tekniken fungerar korrekt, ska den testas i Kolmårdens djurpark. När allting fungerar rent tekniskt kommer nästa steg. Det saknas till exempel strömförsörjning i Ngulia, men en partner i samarbetat ska leverera solceller, batterier och dieselaggregat som reservaggregat.

Nu i dagarna får ett tiotal ur personalen på Ngulia sina smarta telefoner med en app som ska hjälpa till med att mata in observationer av noshörningarna, ett första steg mot en effektivare bevakning och skydd för noshörningarna.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Det är mycket trevligt att höra att det går att få stöd för ett projekt som syftar på att lösa ett problem någon annanstans än härhemma. Under en lång tid var klimatet styrd av attityden ”charity starts at home”, vilket betydde att man fick inte något stöd för forskningsprojekt vars direkt nyttiggörande skedde utanför Sverige. Jag har i flera omgångar försökte starta forskningsprojekt om användning av kärntekniska metoder (bakspridning av neutroner), som ett alternativ bland många andra, för att hitta begravda landminor. Det finns t ex i storleksordning 35.000 st *minfält* (inte enstaka minor alltså) bara i Bosnien-Herzegovina, hade en besökande post-doc sagt till oss. Men eftersom det finns inga begravda landminor eller minfält i Sverige, var det inte möjligt att få pengar för sådana projekt. Inte bara med användning av neutroner, utan även med ultraljud, radar, termisk strålning m m. Det är kul att man lyckats med projektet Smarta algoritmer för att rädda noshörningar trots att det finns inga utsatta sådana i Sverige. Lycka till med projektet, det låter mycket spännande och det behövs!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?