Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivHälsaKvinnliga chefer känner större press

Kvinnliga chefer känner större press

Kvinnliga chefer upplever högre krav, sämre möjligheter att påverka, större konflikt mellan arbete och privatliv och fler symtom på utmattning och depression. Därför är det överraskande att kvinnliga chefer är mer nöjda än manliga chefer med livet som helhet.

Kvinnor, stress och sömn var temat under årets Stressforskningsdag som Stressforskningsinstitutet i Stockholm arrangerade i veckan.

Anna Nyberg, legitimerad psykolog och medicine doktor presenterade de preliminära resultaten från en treårig studie om kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa. Hon inledde med att konstatera att arbetslivet i Sverige fortfarande inte är jämställt. Män och kvinnor jobbar i olika sektorer i samhället, på olika positioner och tjänar olika mycket.

Anna Nyberg
Anna Nyberg

– I Sverige har vi en bild av oss själva som ett jämställt land men vad gäller representation av kvinnor på högre nivåer ligger vi efter flera andra länder, bland andra USA, England, Frankrike och Spanien. Vi är inte så jämställda och flera andra länder, bland andra USA har en högre andel kvinnliga chefer, säger hon.

En av de aspekter på jämställdhet som Anna Nybergs forskargrupp studerar är kopplingen mellan hälsa och position på arbetsplatsen, det vill säga var i hierarkin man befinner sig. Resultat från tidigare forskning visar en tydlig koppling för män, det vill säga att manliga chefer på de högsta nivåerna har bättre hälsa än män på lägre nivåer. Bland kvinnorna har forskarna inte kunnat se något sådant samband och Anna Nyberg vet inte varför.

– Vi har ännu inga men vi vet att kvinnor som grupp har sämre hälsa. Kan det vara en förklaring till att kvinnor inte kommer högre upp. Kanske, säger hon.

I jämförelse med manliga chefer upplever de kvinnliga cheferna högre krav, sämre påverkansmöjligheter, större konflikt mellan arbete och privatliv och fler symtom på depression och utmattning.

Tidigare forskning har visat att de kvinnor som lever i förhållanden med jämställda löner inte är jämställda vad gäller vård av sjuka barn och föräldraledighet. De manliga cheferna jobbar också mer än kvinnorna. 21 procent av manliga chefer och 12 procent av kvinnliga chefer arbetar mer än 50 timmar i veckan. Kvinnorna lägger däremot mer tid på hushållsarbete. 34 procent av kvinnliga chefer men bara 18 procent av manliga chefer lägger mer än tio timmar i veckan på hushållsarbete.

Medan kvinnliga chefer upplever en konflikt mellan arbete och privatliv upplever manliga chefer i större utsträckning att privatlivet inkräktar på arbetet på ett negativt sätt.

– Det är en intressant iakttagelse eftersom män tillbringar så mycket mer tid på jobbet än kvinnorna. Trots detta tycker de att privatlivet inkräktar negativt på arbetet. Det säger något om vad de kvinnliga och manliga cheferna har sitt främsta engagemang och huvudansvar, säger Anna Nyberg.

Forskarna har också studerat skillnader mellan chefer i privat och offentlig sektor och har hittills fått fram några intressanta resultat. Kvinnliga chefer i offentlig sektor upplever att de har högre krav än kvinnliga chefer i privat sektor. De tycker också att processen i organisationen är mer orättvis och de upplever sämre balans mellan ansträngning och belöning.

Manliga chefer i offentlig sektor upplever också högre krav än i privat sektor. Men de upplever bättre ledarskap och bättre stöd.

– En förklaring kan vara att fler män och manliga chefer jobbar mer inom staten, myndigheter och högskolor, men kvinnliga chefer finns många inom vård och utbildningsväsendet, närmre barn eller patienter, säger Anna Nyberg.

Från en delstudie om vilka faktorer som leder till högre lön har också några preliminära resultat framkommit. Forskarna kan se att ungefär lika många kvinnor som män blev befordrade under perioden 2008-2010 men betydligt fler män än kvinnor fick högre lön.

Forskarna ser både likheter och skillnader mellan könen när det handlar om vilka faktorer som leder till befordran. För båda grupperna är det mer sannolikt at man blir befordrad om man är en del av beslutsfattandet på arbetsplatsen, tar konflikter med chefer och är angelägen om att avancera och att arbeta många timmar i veckan. För kvinnor lönar det sig att arbeta riktigt mycket – över 60 timmar i veckan och för män att ha en forskarutbildning och att använda det som kallas öppen coping-strategi i konflikter. Det innebär att man i konflikter agerar aktivt, säger ifrån och föreslår en kompromiss snarare än att gå och älta och ta ut frustrationen på någon annan.

För att kvinnor ska lyckas få högre lön är det särskilt gynnsamt att ha en forskarutbildning och att vara väldigt angelägen om att avancera.

Anna Nyberg och hennes forskarkolleger har också studerat chefernas situation jämfört med anställda som inte är chefer, både män och kvinnor. Resultaten visar att chefer generellt får mer energi av arbetet och är mer tillfredsställda med livet. Anmärkningsvärt är att kvinnliga chefer är mer tillfredsställda med livet som helhet än manliga chefer.

Anna Nybergs forskargrupp baserar sina studier på data från Slosh, Stressforskningsinstitutets stora databas där svar från enkäter kopplas till registerdata om anställning, sjukskrivning och mycket annat. I jämförelse med vanliga enkätstudier gör Slosh det möjligt att studera hur arbetslivet och faktorer utanför arbetslivet påverkar hälsa och välbefinnande över en längre tidsperiod.

Karin Virgin

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

18 vanliga frågor på anställningsintervjun – så förbereder du dig

0
Varför söker du den här tjänsten? Det är den mest självklara frågan du kan förvänta dig på en anställningsintervju. Men det finns fler. Här är rekryterarens tips på hur du kan förbereda dig.
Veronica Wåtz

Hon projektleder anskaffningen av nästa generations ubåt

0
Projekt A26 ska utveckla och anskaffa två nya toppmoderna ubåtar till marinen. Projektledare är civilingenjören Veronica Wåtz på FMV. Här berättar hon om en vecka på jobbet.   

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.