Hårda förhandlingar om flexpensionen väntar i tjänstesektorn. För att understryka allvaret i kraven om flexpension var Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson med i går när fackens avtalskrav lämnades över till Almega.
I går lämnade Sveriges Ingenjörer, tillsammans med Jusek och Civilekonomerna över sina avtalskrav inför vinterns avtalsförhandlingar med Almega, arbetsgivarorganisation för tjänstesektorn. Unionen lämnade sina krav samtidigt.
Facken vill ha ett ettårigt sifferlöst avtal med en så kallad stupstock på 2,8 procents löneökning. Det innebär att om de lokala parterna på det enskilda företaget inte kommer överens så blir det åtminstone 2,8 procents löneökning.
– Yrkandet innehåller fler krav, säger Anneli Laanep Joandi, branschansvarig ombudsman. Vi vill underlätta det fackliga arbetet för de förtroendevalda på företaget, något som ofta visat sig vara svårt i konsultbolag. Ett krav är därför att facklig tid ska räknas in i debiteringensgraden.
Utöver det efterfrågar man konkreta planer för individuell kompetensutveckling, ett allt viktigare inslag i dagens hårda arbetsmarknad.
Men det stora stridsäpplet är något annat. Fackförbunden kräver flexpension, något som man redan har kommit överens om med alla andra stora arbetsgivarförbund. Almega säger dock att de inte har råd och att deras medlemsföretag kommer att lämna dem om de går med på det.
Flexpensionen är konstruerad så att arbetsgivaren avsätter en särskilt pensionspott, utöver den vanliga tjänstepensionen, till den anställde. Den anställde får själv välja vad han eller hon vill göra med pengarna: att gå ner i arbetstid vid 60-62 års ålder utan att gå ner så mycket i lön, eller att jobba till ordinarie pensionsålder och då få lite högre pension.
Konstruktionen kom till för att lösa två problem samtidigt. Det ena problemet är att pensionsavsättningarna inte har hängt med vilket gör att dagens unga tjänstemän helt enkelt riskerar att få en väldigt låg pension. Det andra problemet är att många inte orkar jobba full tid ända fram till pensionen. De som behöver gå ner i arbetstid kan då göra det utan att riskera sin ekonomi och därmed orka några år till. Tanken är att även arbetsgivaren tjänar på att de äldre stannar kvar och hjälper till med kunskapsöverföring, ett ständigt behov i de flesta företag.
– Avtalen utformas för att ge flexibilitet för de anställda, men om man går ner i arbetstid så gör man det efter samråd med arbetsgivaren, säger Ulf Bengtsson.
Det ryktas att många medlemmar i Sveriges Ingenjörer är mindre intresserade av flexpensionen, för att det kan resultera i lägre löneökningar. Löneutrymmet på 2,8 procent som nämns i avtalskraven omfattar även avsättningarna till flexpensioner.
Ulf Bengtsson poängterar dock att skillnaderna mellan lönenivåerna på de olika områdena – med och utan flexpensioner – är mycket små. Han hävdar att de som inte har flexpension i sina kollektivavtal i princip bara har avstått från en pensionsökning.
Hur hårt kommer Sveriges Ingenjörer att driva kravet på flexpension?
– Det är ett oavvisligt krav, svarar Ulf Bengtsson.
Kan det leda till konflikt?
– Ett nej ger konflikt, men vi är långt därifrån ännu, och låt oss hoppas att vi kan lösa det utan konflikt.
Enligt Almega är det just de dyra pensionsavtalen som avskräcker vissa företag från att gå med i arbetsgivarorganisationen och skaffa kollektivavtal. Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen anser att företagen redan har bra lösningar för deltidspension. I en intervju med tidningen Kollega säger han att Almega inte har medlemsmandat att vika sig i frågan.
Almega säger alltså nej med eftertryck.
En kraft som vägrar att stoppa möter ett hinder som inte kan ge efter. Det lutar åt ett slags chicken race i förhandlingsrummet.
Något som möjligen kan hindra kollisionen är att PTK, där Unionen är största förbundet, har begärt förhandlingar direkt med Svensk Näringsliv, där Almega ingår, om att stärka tjänstepensionen. Om sådana förhandlingar blir av och ger resultat före den sista mars, när tjänsteavtalet mellan Almega och de samlade facken löper ut, så skulle det kunna lösa stora delar av konflikten kring flexpensionen.
Sture Henckel
