Det finns fyra olika vägar för att uppnå en fossilfri elproduktion i Sverige i framtiden, enligt en rapport från IVA.
läs mer
IVA:s projekt Vägval el startade i slutet av 2014. Syftet med projektet är att samla fakta om Sveriges elförsörjning och visa möjliga vägar för framtidens elförsörjning samt vilka konsekvenser de kan få.
Inom IVA-projektet ”Vägval el” finns fem arbetsgrupper som skriver varsin delrapport utifrån olika aspekter. Miljö- och klimatgruppen samt arbetsgruppen Samhällsekonomi och elmarknad är två av de arbetsgrupper som kommer att presentera sina delrapporter framöver. I juni i år presenteras en slutgiltig rapport.
Enligt en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, håller förutsättningarna för elproduktionen på att förändras i grunden. I dag består den av cirka 40 procent kärnkraft, 40 procent vattenkraft, 10 procent kraftvärme och 10 procent vindraft. Men till exempel ska fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige läggas ned, vilka står för 30 procent av den installerade effekten i kärnkraft i dag.
IVA ser rapporten, som har gjorts inom ramen för projektet ”Vägval el”, fyra olika ytterlighetsalternativ för elsystemets utformning 2030–2015. Dessa fyra alternativ är: mer sol och vind, mer biokraft, ny kärnkraft eller mer vattenkraft.
Alternativet mer sol och vind ger en begränsad möjlighet att säkerställa effekten. Enligt rapporten finns en stor potential för landbaserad vindkraft i Sverige, som är ett glesbefolkat land. Siffran skulle kunna öka från dagens 15 TWh på årsbasis till 60–70 TWh, men det kräver stora investeringar i bland annat nätet. Solel skulle kunna öka från dagens 0,1 TWh till 20 TWh, men då krävs bättre metoder för att lagra energi.
Elproduktionen baserad på biobränsle skulle kunna öka från dagens drygt 10 TWH till 60 TWH, om det satsades på ny teknik och ett effektivare uttag av biomassa från skogsbruket. En satsning på detta alternativ har en begränsning vad gäller konkurrens om bioråvara.
Ny kärnkraft är det alternativ som liknar läget i dag, enligt rapporten. Men det kräver att man bygger nya kärnkraftverk och att säkerställa att den kompetens som finns på området stannar i Sverige.
För att uppnå maximal kapacitet, 85–100 TWh under ett normalår, vad gäller vattenkraften skulle man behöva bygga ut i dag skyddade älvar och vattendrag, vilket också kräver ändringar i lagstiftningen. I dag producerar vattenkraften 65 TWh under ett normalår.
Vad gäller snittkostnad per alternativ finns det enligt rapporten endast marginella skillnader. Då har man dock bortsett från särskilda behov av investeringar i överföringskapacitet och effektreserver.
Ania Obminska
