Kravet på flexpension har blivit den stora stridsfrågan i årets avtalsrörelse. I tisdags samlade Sveriges Ingenjörer och Unionen tillsammans över 200 förtroendevalda i Göteborg för ett informationsmöte. En strejk inom IT- och telekombranschen kryper allt närmare.
Med en knapp månad kvar innan de flesta stora avtal på arbetsmarknaden löper ut har förhandlingarna med arbetsgivarorganisationen Almega kört totalt fast. Sveriges Ingenjörer och Unionen kräver flexpension, en förmån som redan finns eller är på gång inom samtliga övriga sektorer av arbetsmarknaden. Endast inom tjänstesektorn, med företag inom bland annat IT- telekom och teknikkonsultbranschen, saknas avtal om flexpension.
Almegas svar på Sveriges Ingenjörers och Unionens krav på flexpension är hittills ett blankt nej. Fackförbunden har ända sedan i höstas varnat för strejk om kravet går igenom. Om en månad kan hotet bli verklighet.
Både Sveriges Ingenjörer och Unionen har nu byggt upp varsin organisation som kan hantera en konflikt och den här veckan arrangerar förbunden tillsammans informationsmöten för förtroendevalda i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Över 200 förtroendevalda, omkring 150 från Unionen och 50 från Sveriges Ingenjörer, samlades i tisdags i Göteborg för information om kravet på flexpension och risken för strejk. Där fanns också möjlighet att ställa frågor till de bägge förbunden.
Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius och Unionens kommunikationsstrateg Philippe Fernström inledde mötet med att förklara varför kravet på flexpension är så viktigt att det kan bli aktuellt med strejk.
vad är flexpension?
Flexpension innebär dels att arbetsgivaren gör en extra avsättning till tjänstepensionen, som kommer alla till del, och dels ökade möjligheter att gå ned i arbetstid när du närmar dig pensionering.
För de som redan har flexpension blev den extra avsättningen i år runt 0,5 procent, med viss variation beroende på kollektivavtal. Fackens målsättning är att den ska öka till cirka 2 procent de kommande avtalsperioderna. Pengarna sätts in i din vanliga tjänstepension och placeras på samma sätt som övrigt tjänstepensionskapital.
Den allmänna pensionen sjunker eftersom den ska räcka längre i takt med att vi lever längre. Därmed blir tjänstepensionen allt viktigare. Den som är född 1930 fick 61 procent av sin slutlön i pension. Den som är född år 2000 kommer bara få 41 procent av slutlönen i pension.
– Vi har lyssnat på våra medlemmar och pensionen är en viktig fråga för dem. Många, och allt fler yngre medlemmar, vänder sig till oss och vill veta mer om hur de kan påverka sin pension. Flexpension för alla är en rättvisefråga, säger Camilla Frankelius.
Almegas största invändning mot flexpension handlar om oviljan mot en kollektiv överenskommelse. Istället föreslår man att var och en själv bestämmer hur mycket som han eller hon vill att arbetsgivaren avsätter till tjänstepensionen, utöver det som redan är överenskommet i ITP-planen.
– Det är en dålig lösning. Vi måste ha en grundtrygghet som underlättar rörligheten på arbetsmarknaden, säger Ulf Bengtsson, Sveriges Ingenjörers förbundsordförande.
I dag kan två ingenjörer på samma arbetsplats ha olika pensionsavtal. Den som är inhyrd av ett konsultföretag saknar flexpension medan kollegan som har en anställning har flexpension.
– Arbetsgivare som saknar avtal om flexpension kommer att få en konkurrensnackdel och kan få det svarare att rekrytera. Att göra individuella lösningar för alla anställda kräver enormt mycket administration av företagets HR-avdelning, säger Ulf Bengtsson.
Han tycker inte att en konflikt ska ses som ett misslyckande.
– Vi har helt enkelt inget val för att lyckas komma fram i den här frågan. Och fram ska vi. Sveriges Ingenjörer har aldrig gått ut i strejk men den här frågan är tillräckligt viktig för att göra det. Vi måste få ett pensionssystem som är rättvist.
Unionens förbundsordförande Martin Linder uttryckte en oro, inte bara över Almegas vägran till flexpension, utan över framtiden för kollektivavtalen.
– Om vi inte lyckas få igenom det här kravet är jag oroad för en utveckling där kollektivavtalen betyder allt mindre. De riskerar att bli tomma skal utan garantier för trygghet. Därför är den här frågan på sätt och viss större än bara kravet på flexpension, säger han.
Efter mötet i Göteborg fick de förtroendevalda möjlighet att ställa frågor. Många funderade på vilka företag som kommer att tas ut i strejk, om det blir aktuellt, men det beslutet är inte klart ännu.
Balder Lingegård och Karin Karlsson, förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer, på konsultföretaget Infotiv var nöjda med mötet.
– Hittills har vi inte fått några frågor från medlemmarna men det kommer säkert snart. Blir det strejk är det skönt att kunna förklara varför kravet på flexpension är så viktigt, säger Karin Karlsson.
Balder Lindegård tycker att benämningen flexpension är lite olycklig.
– Det finns en risk att man tror att kravet handlar om rätten att gå i deltidspension. Men striden handlar ju om en extra avsättning till tjänstepensionen, säger han.
Birgitta Rognås, förtroendevald för Sveriges Ingenjörer på konsultföretaget i3Tex är också nöjd med att få bra argument. Den information som arbetsgivaren har lämnat om flexpension är starkt färgad av Almegas retorik.
– Nu förbereder vi ett gemensamt utskick med våra kolleger i Unionen för att ge saklig information till alla medlemmar, säger Birgitta Rognås.
Avtalen mellan Sveriges Ingenjörer/Unionen och Almega inom IT, telekom och STD (Svensk Teknik och Design) löper ut den sista mars. Först då, alltså i början av april kan det bli aktuellt med strejk om parterna inte har nått en överenskommelse om flexpension.
Karin Virgin
