Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningSverige satsar på autonoma system

Sverige satsar på autonoma system

This image was processed by Neat Image. NeatImage.com
Foto: Pumba 1/Thinkstock

Forskning ska göra den svenska industrin bäst i världen på autonoma system. Så kan man tolka ett seminarium på Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademin om Wasp, Wallenberg Autonomous Systems Program, Sveriges största individuella forskningsprogram någonsin.

Lars Nielsen, professor vid Linköpings universitet och ledare för Wasp, började med att säga att det blir det största enskilda forskningsprogrammet någonsin i Sverige. Största bidragsgivaren är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som ger 1,3 miljarder. Utöver det får programmet sammanlagt 0,5 miljarder från universitet och industriföretag.

Huvudsyftet med programmet sammanfattade han med att med att det handlar om att skapa en plattform för forskning och forskarutbildning som samverkar med ledande svenska företag inom autonoma system.

Han räknade också upp tre strategiska områden: autonoma fordon, mjukvara och så kallade system av system, det vill säga när flera autonoma system samverkar för ett övergripande mål. Inom dessa system kommer olika områden att studeras, som till exempel området samarbete och interaktion, det vill säga att människan är kvar i den så kallade loopen, att hon ska kunna kommunicera med och styra systemet.

En viktig del av programmet är att skapa en forskarskola med forskare och doktorander. Det ska också bli en plats där forskarna möter industrin och där man utbyter idéer.

Fredrik Gustafsson, professor inom sensorinformatik på Linköpings universitet, är en av forskarna knutna till Wasp. Han jobbar med autonoma fordon.

– Bilar blir alltmer autonoma, sade han, men skalbarhet är också viktigt. Dagens självgående bilar fuskar, de använder väldigt dyr utrustning. Googles bil har laserskannrar till exempel.

En annan forskare knuten till Wasp är Karl-Henrik Johansson, professor i reglerteknik vid KTH. Han berättade om lastbilar som åker i konvojer.

– Att flytta gods mellan städer är ett stort problem, men det är low tech och det finns i dag ingen koordinering av det, sade han.

Han konstaterade att det i EU finns cirka två miljoner tunga fordon, och att lastbilarna slösar med energin. En fjärdedel av alla fordon går tomma och man använder sammanlagt bara cirka 57 procent av den sammanlagda lastkapaciteten.

strategi och tema

Programmet omfattar tre strategiska områden och fem teman.

De strategiska områdena är

  • Programvara
  • System av system, och
  • Fordon, robotar och människor

Temana är

  • Dataanalys
  • Samarbete och interaktion
  • Modellbaserad systemteknik
  • Nätverk och distribuerade system
  • Programvara för produktutveckling, design och autonoma system.

Ett sätt att spara energi och samtidigt kanske göra trafiken säkrare är att låta lastbilarna gå i konvojer när de samlas på motorvägarna längs de sträckor där de ska åt samma håll. Luftmotståndet på de bilar som inte ligger först i konvojen minskar med 40-50 procent. Det minskar i sin tur bränsleåtgången med 5-20 procent, beroende på hastighet och hur nära varandra bilarna kan ligga.

Tanken är att föraren i en lastbil som ansluter sig till en sådan konvoj inte längre styr. Så länge den ligger på sin plats i konvojen styrs den i stället av ett autonomt system som får sin information av olika sensorer. Föraren behåller emellertid hela tiden kontrollen. När bilen senare lämnar konvojen tar föraren åter över och styr som vanligt.

Kommunikationen mellan lastbilarna blir viktig. Karl-Henrik Johansson pratar om tre olika nivåer i kommunikationen. Den lägsta nivån är inuti bilen, där systemet får information från sensorer och från föraren. På den andra nivån kommunicerar bilarna i konvojen med varandra, och på den tredje nivån pratar bilarna med omvärlden. Här kommer begreppet system av system in, med samverkan, ledning, planering och övervakning.

Karl-Henrik Johansson har varit med och genomfört ett stort antal tester på E4:an söderut från Stockholm, och rent tekniskt fungerar de här systemen redan bra, men han ser ändå flera utmaningar. En sådan utmaning är tillit. För att konvojerna ska fungera bör olika åkare kunna ladda upp sina färdplaner, utan att de läses av konkurrenterna.

– Det finns även legala aspekter av detta, sade han. Lagarna i Europa är olika för hur nära framförvarande bil man får köra.

Wasp ska vara igång i elva år. Chalmers, KTH, Lunds, Umeå och Linköpings universitet deltar, liksom ledande svenska industriföretag som Saab, Volvo, Ericsson, ABB och Scania. Tanken är att forskningen ska passa deras syften.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Att utvecka ”iron Birds” där produktionsprocessen kan provas/simuleras med riktig hårdvara och delar lätt bytas ut samt mätningar mot matematiska reglermodeller verifieras är viktigt så svenska produkter och maskiner blir snabbare, mer precisa och billigare än motsvarande från Tyskland, Japan och USA.
    Det kostar att bygga upp dessa labb och med all hårdvara och hydraulik, men resultatet av smartare och bättre produkter är livsviktigt för Sverige som I-land. Annars kan vi riva alla vattenkraftverk och skapa äventyrsland med forsränning för rika turister och leva på att laga mat, städa rum och guida på flottar och i äventyrsbanor i skogstopparna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?