Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenKlimatet har fått en egen Moore's lag

Klimatet har fått en egen Moore’s lag

CO2 in the clouds
Bild: acinquantadue/Thinkstock

Johan Rockström har introducerat en global kol-lag efter modell av Moore’s lag. Men den nya lagen handlar förstås inte om IT, utan om att världens koldioxidutsläpp ska halveras varje årtionde.

Minskningen av koldioxidutsläppen behöver en fastare grund. Det tycker Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, som tillsammans med en grupp andra forskare tidigare i år beskrivit hur det ska gå till i en artikel i tidningen Science.

LÄnkar

Se här Johan Rockströms artikel i Science (kräver inloggning).

Se här Johan Rockströms debattartikel i DI.

För att göra det lättare att förstå begreppsmässigt liknar författarna det vid en ny sorts Moore’s lag. Skillnaden är förstås att där Moore’s lag handlar om att dubblera datorernas kapacitet för varje 1,5 år, handlar Rockströms nya lag om att halvera världens utsläpp av koldioxid för varje årtionde.

Och precis som Moore’s lag egentligen inte är en lag, utan ett slags vägbeskrivning för hur elektroniken hela tiden kan förbättras, så ska Rockströms Global Carbon Law – som artikelförfattarna själva har döpt den till – inte heller ses som en lag, utan som en vägledning för vad som faktiskt krävs för att få ner koldioxidutsläppen. Den nya ”lagen” är avsedd att ta ner ett långsiktigt mål – att få ner koldioxidutsläppen till noll till runt 2050 – till ett mer kortsiktigt och lättbegripligt koncept, det vill säga att halvera utsläppen på tio år.

För att klara detta räknar författarna till artikeln i Science upp fyra nödvändiga punkter:

1. Den globala utsläppen måste börja minska från och med cirka 2020 och snabbt fortsätta att rusa nedför en kurva där utsläppen minskar med 6-7 procent per år (en halvering per årtionde motsvaras av en årlig minskning med 6-7 procent).

2. Jordbruket måste omvandlas. Det måste gå från att vara världens största källa till växthusgaser till att bli en stor kolsänka i stället

3. Alla kvarvarande naturliga ekosystem måste skötas om så att de kan fortsätta att lagra in koldioxid.

4. Världen måste investera i storskalig CCS-teknik (Carbon Capture and Storage, det vill säga att koldioxid från eldning fångas upp och lagras långt under jord. Alla debattörer i klimatfrågan är inte överens om att CCS-tekniken är den rätta, men att potentialen i tekniken är stor är allmänt etablerat.)

Om världen kan genomföra allt detta, har vi enligt Johan Rockström cirka 66 procents chans att hålla kvar världen under smärtgränsen på 2 grader Celsius i global uppvärmning.

Det låter en smula dystert, men Rockström poängterar också att det finns hopp. Moore’s lag drivs av ny teknik som gör det möjligt att hela tiden få in fler transistorer per ytenhet på ett datorchip. På samma sätt ska Global Carbon Law drivas av att förnybar energi byggs ut allt snabbare. Och det sker redan. De senaste tio åren har produktionen av förnybar energi – från exempelvis vind och sol – fördubblats vart femte år. Eftersom utvecklingen är exponentiell har den ännu inte märkts så mycket, men om utvecklingen fortsätter kommer det snart att märkas mer för varje år som går.

Med en sådan utveckling kan kolet fasas ut helt till runt 2030 och oljan till cirka 2040. År 2050 kan världen vara helt fossilfri. Men för att det ska fungera krävs också bevis för att de snabba utsläppsminskningarna kan ge välfärd.

Ett positivt exempel som ofta lyfts fram är att Kina verkar på väg att ändra sin syn på energiproduktion. För bara några år sedan ökade fortfarande Kinas kolförbrukning med 3,7 procent per år. I dag minskar den med 4,7 procent per år.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.