Fortfarande förekommer diskriminering av HBTQ-personer på arbetsmarknaden och på våra arbetsplatser. Men sedan årsskiftet har kraven på arbetsgivarna att arbeta förebyggande och främjande för att motverka denna diskriminering ökat.
Foto: Mickes fotosida/Mostphotos
Svensk forskning har bland annat visat att den som är homosexuell har lägre sannolikhet att få jobb än den som är heterosexuell. Bland transpersoner är 13 procent arbetslösa, och 30 procent har en inkomst som ligger under 14 000 kronor i månaden. Europeisk forskning har visat att var femte homo- eller bisexuell person som hade ett arbete eller sökte ett jobb har känt sig diskriminerad i dessa situationer. Om detta berättade jämlikhetskonsult Lukas Romson för deltagare från Sveriges Ingenjörers Stockholmsdistrikt på onsdagskvällen. Men han berättade också om de skyldigheter som arbetsgivarna faktiskt har för att både förebygga och åtgärda diskriminering, krav som har skärpts sedan årsskiftet.
Nya regler
Sedan 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare:
1. Undersöka om det finns risker för diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter.
2. Analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts.
3. Genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
4. Följa upp och utvärdera arbetet.
Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande.
– Allt likabehandlingsarbete på arbetsplatsen har med arbetsmiljön att göra. Det påverkar vår arbetsmiljö. Det här är viktigt inte bara för att det står i lagen utan också för att vi ska trivas som medarbetare, sade Lukas Romson.
Sedan den 1 januari i år måste arbetsgivare fortlöpande undersöka om det finns risk för diskriminering och genomföra tidsplanerade åtgärder för att förebygga diskriminering kopplat till samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Ur HBTQ-synpunkt är frågor arbetsgivaren enligt Lukas Romson bör ställa sig och arbeta med till exempel: Finns lika tillgång till trygga hygienutrymmen? Tillåter personalsystemen önskat namn och pronomen, samt sekretess för personuppgifter och partners kön? Vilka attityder och normer råder på arbetsplatsen? Möjliggör de öppenhet och trygghet för HBTQ-personer? Eller förekommer tvärtom kränkande skämt och åsikter?
Ett annat sätt att undersöka hur bra arbetsplatsen är på jämlika arbetsförhållanden är att hålla koll på stress och sjukskrivningar, fortsatte Lukas Romson. Dessa kan vara kopplade till den stress det kan innebär att tillhöra en utsatt minoritet.
När det kommer till rekrytering tipsar Lukas Romson bland annat om att fundera över hur platsannonsen är formulerad, att aldrig begära foto av dem som söker ett jobb, att det ska finnas en möjlighet för sökande att ange kvinna, man eller annat samt ge den som är nyanställd en bra introduktion, det vill säga att respektera önskat namn, pronomen och integritet.
Ania Obminska
