För att klara en övergående ekonomisk kris ska företag kunna få statligt stöd för att ”övervintra”. Det är förslaget i en utredning som nyligen överlämnades till regeringen.
Den globala finanskrisen 2008–2009 påverkade de flesta länder i Europa, men i olika omfattning. I majoriteten av länderna, bland annat i Tyskland, fanns ett system för korttidsarbete som innebär att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och att tre parter – staten, arbetsgivare och arbetstagare – delar på kostnaden för arbetstidsförkortningen. På så vis kunde industriföretagen i Tyskland behålla anställda och var snabbare än Sverige ur startblocken när konjunkturen vände tillbaka.
För att förhindra en upprepning av problemet införde den dåvarande alliansregeringen 2014 ett statligt stöd för korttidsarbete men stödet kan bara aktiveras vid en djup lågkonjunktur och hittills har inget företag tagit del av stödet.
I början av året fick IF Metalls tidigare ordförande Anders Ferbe uppdraget att utreda en ny modell för korttidsarbete i Sverige.
Föreslaget som presenterades häromdagen innebär att:
- Statligt stöd ska kunna betalas ut när ett företag eller en bransch upplever en tillfällig stark nedgång, även om samhällsekonomin som helhet inte är hårt drabbad. Det kan exempelvis bero på leveransstörningar eller snabbt förändrade tullregler.
- Staten står för en tredjedel av kostnaden, företaget och de anställda står för varsin tredjedel. Anställda får alltså kortare arbetstid och lägre månadsinkomst.
- Stödet kan ges i högst sex månader, med möjlig förlängning på tre månader.
- För stöd krävs centrala avtal där parterna är överens om korttidsarbete. En överenskommelse måste också finnas mellan arbetsgivaren och det lokala facket. För arbetsgivare utan kollektivavtal krävs ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna på de driftenheter som berörs av stödet.
- En prövning om kraven för stöd är uppfyllda utförs av en myndighet. Utredarens förslag är Tillväxtverket. Skatteverket ansvarar för övriga beslut och betalar ut stödet.
Reaktionerna på förslaget om korttidsarbete är positiva både från fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer. Pressbild.
– Det är viktigt att företagen får den här möjligheten för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Många företag har affärer med andra länder och är starkt exportberoende. Det här ger dem bättre möjligheter att konkurrera på lika villkor, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
Men hon betonar att det blir viktigt att hitta en modell som förhindrar att stödet används i fel syfte.
– Vi är måna om att den vanliga strukturomvandlingen ska finnas kvar. Våra medlemmar, och inte heller andra, tjänar inte på att stanna kvar på företag som inte är konkurrenskraftiga på sikt. Det här ska vara ett stöd vid tillfälliga ekonomiska svackor.
Under hösten ska Anders Ferbe utreda möjligheterna att kombinera korttidsarbete med studier och validering av kunskap. Om den regering som får makten efter valet väljer införa korttidsarbete kan stödet det träda i kraft i januari 2020.
