Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan.
En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på remiss och Ingenjören har frågat ett par lärosäten och Sveriges Ingenjörer om de saknar något i de åtta mål som utredaren har presenterat (se längst ner).
Blekinge Tekniska Högskola har profilerat sig som en internationell högskola och i dag kommer nästan en femtedel av studenterna från andra länder. Andelen studenter som betalar studieavgifter är ungefär tio procent. Benny Lövström, internationaliseringsansvarig på högskolan, tycker att de strategiska målen är bra men också väldigt övergripande.
– Det är svårt att inte hålla med om målen men vi har lämnat några synpunkter med konkreta förslag.
- Fler statliga stipendier. Näringsdepartementet skulle kunna stödja utländska studenter på utbildningar inom bristområden, till exempel ingenjörsutbildningar.
- Lokala stipendiefonder, där företag finansierar utländska studenter, kan uppmuntras till exempel genom skattelättnader.
- Även om fler kurser ges på engelska måste svenska vara det första språket inom skolans administration. Handlingar på lärosätena som är myndighetsbeslut bör skrivas på svenska och vid behov översättas till engelska.
- Bättre samarbete mellan Migrationsverket, lärosätena och andra myndigheter kring studenter och forskares uppehållstillstånd och arbetstillstånd. I dag tar tillstånden för långt tid.
På KTH i Stockholm är knappt en tredjedel av alla studenter och doktorander från andra länder och omkring 700 studenter på KTH pluggar varje år på ett universitet utomlands.
Stefan Östlund, vicerektor för internationella relationer skulle önska att strategin ännu tydligare betonar hur viktiga de internationella studenterna är för tillväxten i Sverige.
– Attraktiva, högt rankade utbildningar lockar hit talanger och det höjer kvaliteten på utbildningen. De som stannar i Sverige efter sin utbildning bidrar också till att utveckla svensk industri, säger han.
KTH har lämnat några kommentarer till utredningen:
- Bättre samordning mellan myndigheter i migrationsfrågor. Det måste fungera bättre så att studenter inte väljer bort Sverige.
- Fler konkreta strategiska initiativ för att marknadsföra Sverige och landets behov av spetskompetens.
- Ett mer modernt regelverk anpassat till att svenska lärosäten ska kunna agera fullt ut internationellt, exempelvis kan det behövas en möjlighet att ge examen i ett annat land.
Måns Östring, ordförande för Sveriges Ingenjörers högskoleråd tycker också att utredningen på ett övergripande plan är bra.
– Den lyfter på många olika stenar men ibland saknas det förslag på lösningar. Rapporten har identifierat flera hinder där utredaren skriver att det inte finns resurser inom utredningen för att gå vidare. Det är hinder som är nödvändiga att lösa och jag hade gärna velat se förslag på åtminstone en möjlig lösning, säger Måns Östring.
Sveriges Ingenjörer har lämnat några synpunkter i sitt remissvar:
- Relativt få utländska studenter stannar kvar i Sverige efter utbildningen och näringslivet skulle kunna ta ett större ansvar och rekrytera. Det krävs insatser utanför högskolan för att internationaliseringen ska fungera.
- Samarbetet med Migrationsverket måste bli bättre och handläggningstiderna kortare. Vi måste också hitta en lösning på dagens moment 22-läge där det krävs finansiering för studenter för att få uppehållstillstånd och uppehållstillstånd för att få finansiering.
- Fler stipendier till elitstudenter från andra länder.
- Internationalisering kostar pengar och utbildningens kvalitet hotas utan tillräckliga resurser. Lärosätena saknar tillsammans sju miljarder kronor för att nå samma ersättningsnivå per student som i mitten av 90-talet.
Den andra delen av uppdraget ska ska redovisas för regeringen senast den 31 oktober.
Karin Virgin
Åtta strategiska mål för internationalisering
1. Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
2. Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
3. Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
4. De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
5. Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
6. Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.
7. Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
8. System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.
