I det moderna arbetslivet blir det allt mindre viktigt var och när medarbetarna arbetar. Trots det tar de nya föreskrifterna för arbetsplatsens utformning inte upp den problematiken, snarare tvärtom.
Det är tio år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning senast reviderades, och nu är det dags igen. Just nu är det nya förslaget ute på remiss.
En av de förändringar som föreslås är att föreskrifterna inte längre ska gälla för arbetsgivare som inte råder över de lokaler som de anställda arbetar i. Detta är något som Magnus Skagerfält, utredare på Sveriges Ingenjörer, reagerat på.
Magnus Skagerfält, Sveriges Ingenjörer.
– Det är anmärkningsvärt att Arbetsmiljöverket inte anpassar reglerna till det moderna arbetslivet utan tvärtom tar reglerna tillbaka till ett gammalt förlegat industrisamhälle där arbetet utfördes på en och samma plats hela tiden, säger han.
Det Magnus Skagerfält reagerar på är att Arbetsmiljöverket inte fångar upp problematiken kring det gränslösa och flexibla arbetslivet där arbetsmiljöansvaret i allt större utsträckning landar på den enskilda individen. Virtuella arbetsplatser, där det egentligen är oviktigt var medarbetaren befinner sig rent fysiskt, öppnar för nya arbetsformer där kontorsplats i teorin blir överflödig.
– Diskussionen är inte ny. Vi har länge diskuterat arbetsgivarens ansvar för distansarbete, men det finns en gråzon som reglerna kring distansarbete inte täcker. Vad gäller om du arbetar hemifrån en dag, eller från ett café? Vems ansvar är det om du skadar dig?
Magnus Skagerfält ser också en fara i att arbetsgivare kan komma undan sitt ansvar för arbetsmiljön. Han berättar om ett företag med 35 anställda som valde att säga upp alla anställningsavtal och istället anlita medarbetarna på distans. På så vis behöver de inte tillhandahålla kontorsplats och skulle med det nya förslaget inte heller ha ansvar för arbetsplatsens utformning.
– Jag är klart orolig. Som jag uppfattar det väljer Arbetsmiljöverket den enkla vägen genom att undanta arbetsgivare som inte har arbetsplatser som de råder över. Med tanke på den utveckling vi ser så borde den här frågan vara högt på agendan för Arbetsmiljöverket.
Gunnar Åhlander, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, håller med om att det finns en problematik kring det flexibla arbetslivet, inte minst när det gäller medarbetare som arbetar utan kontor. Det finns dock ingen statistik över hur vanligt det är. När det gäller föreskrifterna för arbetsplatsens utformning tror han däremot att det är bra att tydliggöra gränsdragningen.
– Eftersom arbetsgivare inte kan hållas ansvariga för miljöer de inte råder över har vi valt att renodla föreskrifterna för lokaler som man direkt kan påverka, det kan både vara lokaler man hyr och äger. Däremot för vi en diskussion om hur vi kan hantera de nya förutsättningarna som det flexibla arbetslivet för med sig, men det är en mer komplex fråga.
