Den som har bra kondition har bättre långtidsminne och impulskontroll än kolleger med sämre kondition. Det visar en studie av kontorsanställda.
Forskning som visar att träning är bra för hälsan publiceras i en strid ström. Däremot är det mer glest mellan studier som visar samband mellan träning och tankemässiga förmågor.
Nu har forskare vid GIH genomfört studier av kontorsarbetare och resultaten visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, har en koppling till vissa kognitiva förmågor.
I studien deltog 362 kontorsarbetare som fick genomföra dels ett konditionstest på cykel dels nio olika kognitionstest. Två av de nio tankemässiga testen visade sig ha ett samband med konditionsförmågan, nämligen impulskontroll och episodiskt långtidsminne.
Maria Ekblom
– Impulskontroll handlar om att kunna motstå en reflexmässig impuls vid snabbt beslutsfattande. Det episodiska långtidsminnet har betydelse för inlärningsförmågan, exempelvis att vi minns namn på människor, rutiner och funktioner i ett dataprogram. Det gör sannolikt att vi kan jobba effektivare, säger Maria Ekblom, forskningsledare vid GIH.
Resultaten i studien visade att impulskontroll och episodiskt långtidsminne var bättre hos kontorsarbetare som hade bättre kondition upp till ett konditionstal på 43–44 ml/kg/min (se faktaruta intill). De som hade ännu bättre kondition fick dock inte bättre resultat.
– En hög andel av befolkningen ligger under den här nivån och därför kan arbetsgivare sannolikt förvänta sig positiva effekter om medarbetarna förbättrar sin kondition från en låg nivå till medelnivå, säger Maria Ekblom.
De mest intressanta resultaten, menar Maria Ekblom, är att studien visar att sambandet mellan kondition och tankemässig förmåga finns redan i arbetsför ålder. Dessutom har studien identifierat en gräns under vilken man sannolikt kan förvänta sig bättre tankemässig förmåga om man förbättrar sin kondition.
Så här mäter man kondition
Syreupptagningsförmåga mäts vanligtvis i enheten ml/kg/minut vilket innebär den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut.
Vältränade elitidrottare i grenar som kräver uthållighet kan ha 85-90 ml/kg/min. Gunde Svan sägs ha haft 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74 ml/kg/min.
– Vi vet sedan tidigare studier att äldre människor kan förbättra sin kognitionsförmåga och bromsa hjärnans åldrade genom att vara fysiskt aktiva. Den här studien motiverar oss till att vilja undersöka om samma effekter går att se under hela arbetslivet.
Hon menar därför att det viktigt att friskvårdsfrämjande satsningar som arbetsgivare gör riktas mot den grupp som är minst fysiskt aktiv. Bidrag till träningskort leder sällan till att de som inte har en träningsvana kommer igång med träning.
Just nu genomför forskargruppen på GIH en studie tillsammans med arbetsgivare och friskvårdsföretag där man jämför olika stöd till beteendeförändringar för den grupp som rör sig allra minst.
– KBT-samtal hjälper deltagarna att gå till botten med vad som hindrar dem från att träna eller vara mer fysiskt aktiva. Vi vet att det finns olika hinder för olika personer.
Studien kommer att vara klar och presenteras om ungefär ett halvår.
