Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenIngenjör från Chalmers leder världens smartaste människor

Ingenjör från Chalmers leder världens smartaste människor

Björn Liljeqvist var 15 år när han blev medlem i Mensa – föreningen för de som har en intelligens högre än 98 procent av befolkningen. Nyligen valdes han till ordförande för Mensa International – paraplyorganisationen för Mensa i alla länder – en utmaning som kräver mer än IQ 130.

Det finns många fördomar om Mensa och Björn Liljeqvist har hört de flesta. I dag är han 43 år och har varit med i föreningen i 28 år.

– Med åren blir man väldigt medveten om intelligenskvotens begränsningar. Trots hög IQ kan man göra korkade grejer, ha dåligt omdöme och inte ha en högre moral än andra.

Att alla medlemmar i Mensa är akademiker och har intellektuella arbeten är också en myt. I föreningen finns många yrken representerade och alla har inte ens högskoleutbildning.

Björn Liljeqvist är i botten civilingenjör men vägen dit var inte spikrak. Efter två års studier i japanska började han civilingenjörsprogrammet i elektroteknik på Chalmers.

Läs också

Björn Liljeqvist har skrivit två böcker om inlärning:
Plugga smart och lär dig mer (2006)
Plugga smartare (2019)

Läs Björns 7 bästa tips för bättre studieteknik 

Första året på högskolan blev omtumlande. Under hela skoltiden saknade han helt utmaningar och skrev sällan ett prov utan alla rätt. På Chalmers fick han plötsligt uppgifter som han inte omedelbart förstod och inför tentorna blev han tvungen att plugga. Eftersom han inte tidigare behövt lära sig studieteknik gick det första året sådär men efterhand lärde han sig konsten att plugga.

Nu driver Björn Liljeqvist sedan många år företaget BrainGain där han håller föreläsningar i effektiv inlärning, i första hand för högskolestudenter och lärargrupper men även på gymnasieskolor och företag.

I somras blev han vald till ordförande i Mensa International, ett ideellt förtroendeuppdrag.

Björn Liljeqvist

Vad innebär uppdraget?

– Målet för Mensa är att det ska finns en förening i varje land. I dag har vi över 134 000 medlemmar i över 100 länder. Jag är ordförande för den paraplyorganisation som samordnar och ser till alla föreningar fungerar på samma sätt, ungefär som att en BigMac ska smaka likadant på alla McDonalds restauranger i världen.

Vad gör medlemmarna på sina möten?

– Vi har många sociala aktiviteter men jobbar också på olika sätt för att intelligens ska erkännas och värderas som en tillgång i samhället. I Indien reser medlemmarna ut i byar och arrangerar Tribal Mensa, tester för att hitta särbegåvade barn. I Tjeckien driver Mensa en egen skola där man samlar pedagogisk kompetens för den här typen av barn. I Sverige skickar Mensa ut informatörer som träffar lärargrupper för att berätta hur de kan känna igen barn med hög intelligens och ge dem extra stöd.

Hur etablerat är Mensa i andra länder?

– Det varierar men inget annat land har så många medlemmar per capita som Sverige och Finland. Det beror inte på att det finns fler individer här med en hög intelligenskvot utan snarare på att vi har en bra föreningstradition.

När kom du i kontakt med Mensa?

– Jag var 15 år och gick årskurs 9 i Bergtorpsskolan i Täby. Vi hade en lärarvikarie i bild som hette Jola Sigmond. En dag efter skolan började vi prata och det blev ett av de mest spännande samtal jag hade varit med om. Känslan är svår att förklara men det var som att kasta en boll som han fångade och kastade tillbaka. Det var ett helt annat tempo och djup i samtalet än jag någonsin hade upplevt. Jola som var medlem i Mensa kom att fungera lite som en mentor och övertygade mig att göra föreningens test för medlemskap.

Vad har ditt engagemang i Mensa gett dig?

– Först och främst min fru Camilla som också är medlem och nu också en dotter som vi fick i somras.

Hur tycker du att samhället tillvaratar talanger?

– Bättre än förr och det märker jag också på reaktionerna kring Mensa. Förr var föreningen nästan en provokation för många men idag har vi generellt en större acceptans för mångfald. Men begåvning är både överskattad och underskattad. Den är fortfarande underskattad på samhällsnivå och vi borde bli bättre på att tillvarata talanger inom alla områden. På individnivå är begåvning överskattad. Man kan inte reducera sig själv till en talang. Det viktiga är vad man gör med den.

Vad har du gjort med din talang?

– Jag utbildade mig till civilingenjör och jobbade som det ett par år, först på Chalmers och sedan som konsult på Semcon. Jag var en duglig ingenjör och programmerare men insåg att många andra var minst lika bra, kanske till och med bättre. Min talang finns istället i processer för inlärning och kommunikation.

Hur kom du på det?

– Efter Chalmers tog jag upp mina studier i japanska igen och försökte komma på strategier för att lära mig fler japanska tecken. Jag testade en matematiskt inspirerad metod som visade sig fungera. Så småningom började jag hålla privata kurser i inlärningsstrategier, lästeknik och minne. Verksamheten växte, jag startade mitt företag och nu har jag arbetat med det här i 17 år, sedan 2012 på heltid.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

1
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.