Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningAdministrativ börda tynger universitetslärare

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola. ”Varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar”, säger Mikael Åsman på Blekinge Tekniska högskola.

Mikael Åsman är civilingenjör och universitetsadjunkt på Blekinge Tekniska högskola och ordförande för Saco-S-föreningen. Han räknar upp de it-system som han som lärare på högskolan behöver använda i sitt jobb och stannar när han är uppe i 22. Då har han inte kommit till de ”vanliga” systemen som mejl, chatt och intranät.

– Mängden system är ett problem i sig. Du har flera system för att starta en kurs, ett annat för att lägga ut kursinformation, ett tredje för utvärdering, ett fjärde för att ladda upp tentan och ett femte för att rapportera resultaten, etcetera.

Arbetar på sin fritid

Mängden system innebär att lärare idag behöver lägga mer tid på administration än tidigare. Det som var tänkt att spara tid för administratörer har istället blivit ett problem för lärare, som i många fall tvingas att göra de administrativa uppgifterna på sin fritid.

Mikael Åsman. Foto: Gurudutt Velpula, BTH

– Alla system ser olika ut. Det är som om varje system utvecklats med digitala skygglappar för hur de övriga systemen fungerar. De har olika logik, olika menyer och ser helt olika ut, vilket gör att det blir komplicerat för användaren, förklarar han.

Mikael Åsman berättar att det i vissa fall behövs 20-sidiga manualer för att förklara hur man använder systemet och att det kan ta upp till 30 klick för att knappa in ett resultat för en tenta. Extra besvärligt blir detta för de som använder systemen sällan.

– Visst är det bra med digitala system och i många fall sparar vi mycket arbetstid, men att arbeta i uppemot 30 olika it-system skapar en digital stress för många och det är inte hållbart i längden.

Ökar risken för fel

Jens Ekengren är lektor i maskinteknik vid Örebro universitet samt ordförande i Saco-S-föreningen. Han berättar att den administrativa bördan är ett återkommande ämne för diskussion hos dem och något som många upplever som frustrerande. Administrationen tar tid, splittrar arbetet och ökar risken för fel när en lärare exempelvis ska föra över studenternas resultat från ett system till ett annat.

– Visst finns det många fördelar med att arbeta i digitala system som vi kan komma åt oavsett var vi befinner oss. Nackdelen är att de inte är så väl utformade med tanke på den som ska använda dem, förklarar han.

Administrationen har blivit osynlig

Att göra en reseräkning innebär exempelvis att man behöver ha koll på kontoplaner och koder för olika projekt – något som passar en ekonom, men som blir ett onödigt hinder för en lärare.

Jens Ekengren, Örebro universitet
Jens Ekengren, Örebro universitet

– Det är också stressande med alla system man ska gå in i och ha koll på. Man får lätt en känsla av att ha missat något, säger Jens Ekengren.

Jens Ekengren poängterar det stora problemet är att administrationen osynliggjorts. Tidigare fanns det administratörer som gjorde en hel del av detta arbete. Idag är det jobbet utspritt på lärarna, men utan att det tillkommit någon tid för administrativt arbete.

– Frågan är hur effektivt det är för myndigheten att låta lärare och professorer sköta administration som en administratör skulle göra både snabbare och mer korrekt?

Två av tre känner stress

Bilden som Mikael Åsman och Jens Ekengren målar upp bekräftas i rapporten Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press, som SULF publicerade i våras.

Rapporten har undersökt arbetsbelastningen för universitetslärare och forskare. Här framkommer det att två av tre av de som svarat på enkäten känner sig stressade i sin anställning. Den administrativa bördan, krånglande it-system och brister i systemens utformning och anpassning till verksamheten är en del i förklaringen.

– Digitaliseringen har inneburit att en stor del av det tidigare administrativa stödet har dragits in. Mängden administrativa arbetsuppgifter för universitetslärare och forskare har därför ökat kraftigt. Vissa av de administrativa arbetsuppgifterna är kopplade direkt till digitaliseringen medan andra arbetsuppgifter mer indirekt har överförts från administrativ personal till lärare och forskare, säger Mari Willart, ombudsman på SULF och författare till rapporten.

Mer arbete men inte mer tid

Problemet är att tiden för arbetsuppgifterna är för snävt tilltagen redan på planeringsstadiet. Det finns ingen tid avsatt för att sätta sig in i nya datorprogram och administrativa uppgifter och det saknas ställtid när problem uppstår.

– Den totala arbetsmängden för universitetslärare och forskare har ökat men inte den tid som man får för att utföra arbetsuppgifterna. Med större arbetsbelastning ökar också risken för att utsättas för skadlig stress, poängterar hon.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...