ABB-ingenjörernas löner halkar efter

Foto: Mostphotos

Lönen för civilingenjörer på ABB har inte följt yrkesgruppens löneutveckling i Sverige. På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

Den sista mars 2020 löper Sveriges Ingenjörers avtal med Teknikarbetsgivarna ut. Just nu slipar förhandlingsdelegationen på de avtalskrav som ska överlämnas till arbetsgivarna om några veckor.

På ABB där Sveriges Ingenjörer har 2200 medlemmar finns ett missnöje med hur arbetsgivaren har tolkat det treåriga avtal som snart löper ut.

– Avtalet garanterar löneökningar på två procent men de lokala förhandlingarna ska, när företaget gör stora vinster, kunna ge mer. Det är intentionen med avtalet men det sker inte, säger Mikael Blomqvist, ordförande för akademikerföreningen på ABB.

Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer visar att ABB-ingenjörerna 2018 i genomsnitt tjänade 86,6 procent av snittlönen för civilingenjörer i privat sektor. De senaste nio åren har ABB-ingenjörerna tappat nio procentenheter i lön jämfört med förbundets alla civilingenjörer i privat sektor.

Den här bilden delas dock inte av ABB AB och ABB Power Grids Sweden AB.

Maria Brithon, peronsalchef på ABB. Sverige.
Foto Jonas Bilberg

– Vi ser inte den utveckling som Sveriges Ingenjörer hävdar. På ABB har den totala löneutvecklingen legat något högre än den ökning som det centrala kollektivavtalet anger per år, säger Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige.

Carl-Fredrik Lindberg håller inte med.

– Det stämmer att vi haft löneglidning främst vid rollbyte och övertidsavlösen men trots detta ökar lönerna i genomsnitt cirka 1 procent mer för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer än vad de gör för medlemmarna på ABB, säger han.

Ingenjörer blir förlorarna

En anledning till att civilingenjörerna också tappar i lön i förhållande till andra grupper som har kortare utbildningar är att ingenjörerna har en brantare lönekurva. Skillnaden mellan ingångslön och slutlön är större för ingenjörerna.

Carl-Fredrik Lindberg, akademikerföreningen på ABB. Foto: Lasse Burell.

– Det kan låta rättvist att alla grupper på en arbetsplats får exempelvis två procent i löneökning oavsett hur lönekurvan ser ut. Men så är det inte. Civilingenjörer förlorar jämfört med andra grupper som har en plattare lönekurva, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Varför civilingenjörerna blir förlorare och andra grupper blir vinnare med samma löneavtal är inte alldeles enkelt att förklara. Carl-Fredrik Lindberg brukar använda en pedagogisk modell. Han säger så här:

Om vi hade haft en anställd för varje ålder, man ärvde varandras löner, den äldsta pensionerades och en ny yngsta rekryterades, då skulle alla få löneökningar utan att det kostade företaget något. Har man en lönestruktur där det för enkelhetens skull skiljer två procent i lön mellan varje ålder så kommer kurvan att ligga kvar på samma ställe efter lönerevisionen. När den äldsta pensionerats och den yngsta rekryterats så har lönekostnadsökningen för företaget blivit noll.

Han man däremot en platt struktur (liten skillnad mellan start- och slutlön) så höjs lönekostnaden med två procentenheter för företaget även när den äldsta har gått i pension och den yngsta har rekryterats.

– Den platta kurvan lyfter efter lönerevisionen medan civilingenjörernas branta kurva ligger still. Och så länge den gör det ökar inte lönekostnaden för arbetsgivaren, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Ingenjörer behöver ett tillägg

Han menar att Sveriges Ingenjörer behöver ett strukturtillägg i löneavtalen, helt enkelt ett tillägg till procentsatsen i avtalet. Alltså – om avtalet garanterar löneökningar på 2 procent – behöver civilingenjörerna med en brant lönekurva ett strukturtillägg på exempelvis 1,5 procent och därmed få 3,5 procent i lönepotten.

– Kostnaden för företaget skulle ett år senare när några har slutat, pensionerats och nya har rekryterats, att stanna vid drygt 2 procent, säger Carl-Fredrik Lindberg.

Att räkna ut hur stort strukturtillägget behöver vara för att lutningen på kurvan inte ska förändras är inga problem säger han.

– Det beror på hur lönekurvan och åldersfördelningen ser ut på företaget.

Akademikerna upplever att möjligheterna att påverka löneutrymmet vid de lokala löneförhandlingarna på ABB är små.

– Löneutrymmet sätts på huvudkontoret i Zürich och de betalar inte mer än avtalet kräver. Vi kan inte påverka något i de lokala förhandlingarna eftersom vi förhandlar med brevbäraren, säger Carl-Fredrik Lindberg.

ABB avfärdar kritiken

Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige, kan inte se att det behövs ett strukturtillägg för ingenjörerna på ABB.

– Det stämmer inte utan företagen följer marknadens löneutveckling för privatanställda civilingenjörer. Vi kan konstatera att vi har olika statistiska underlag som kan vara svåra att jämföra, säger Maria Brithon, personalchef för ABB Sverige.

Carl-Fredrik Lindberg påpekar ABB har gjort de beräkningar på effekten av använda samma löneavtal på branta och flacka lönekurvor.

– För några år sedan räknade HR-avdelningen på ABB ut relativt löneläge med den lönestatistik från Broadbanding som företaget använder och även där såg man ungefär samma relativa lönetapp som vi räknar ut när vi jämför med förbundets statistik.

Akademikerföreningen på ABB upplever att civilingenjörerna är besvikna och många av cheferna är frustrerade över att unga ingenjörer slutar när de inte kan erbjuda dem en rimlig lönehöjning.

– Det hjälper inte att de lönesättande cheferna får gå kurser för att genomföra de lönesättande samtalen om det inte finns mer än två procent att fördela. Hur belönar man alla duktiga ingenjörer som är ovärderliga för företaget, säger Mikael Blomqvist.

4 kommentarer

  • Patricia

    Lönar det sig med en högre utbildning? Detta är en annan askpekt som måste beaktas. Hur kan de stora företagen framföra att man behöver ingenjörernas kompetens när samtidigt är budskapet att det inte lönar sig att satsa på en högre utbildning när de erbjuder lönerevisioner på stupstocksnivå? Ingenjörernas löner halkar efter i många stora bolag!

    06 december 2019
  • Christer Törnkvist

    Det är en offentlig sanning bland chefer o icke chefer inom ABB att det centrala avtalet sätter taket på löneökningen Lönen sätts i Zürich. Om en enskild anstränger sig och får många poäng i pinnjakten blir löneökningen några tiondelar högre än om man glider med. Det skapar inga incitament för den enskilde ingenjören. Motivationen att göra det extra får bli det egna intresset för arbetsuppgifterna.

    05 december 2019
  • David

    Det är som HR på Scania sa, personalomsättningen är för låg. ABB vill helt enkelt att deras anställda söker andra jobb.

    Mitt företag ger mer än avtalet, men man jämför naturligtvis med det, även om de högre ökningarna behövs för att upprätthålla strukturen.

    05 december 2019
  • Kim Samuelsson

    ”Lönen för civilingenjörer på ABB har inte följt yrkesgruppens löneutveckling i Sverige. På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.”

    Civilingenjörer har tappat ca 10% i lön jämfört med andra kategorier på arbetsmarknaden de senaste nio åren [1]. Så om civilingenjörerna på ABB tappat ytterligare nio procentenheter jämfört med civilingenjörerna generellt så är det riktigt illa. Det blir ca 19%.

    Om företaget (ABB) påstår motsatsen ligger bevisbördan på dem. Kan någon från ABB visa på att civilingenjörerna hållit samma löneutveckling som andra tjänstemän under de senaste nio åren?

    Dessutom, ABB liksom som många andra företag är ju ofta ute i media och skriker om ”Ingenjörsbristen!”. Så om de menar allvar med det, så borde ju löneökningen för civilingenjörerna istället vara *högre* än för arbetare och övriga tjänstemän inom industrin.

    ABB har således en löneökning på 19% + ökningen pga ”Ingenjörsbristen!” att hämta igen i närtid. Så låt oss vara rimliga och ge ABB 5 år på sig att hämta igen detta, och låt ”Ingenjörsbristen!” vara värt 10%. Då blir det 19% +10% = 29% / 5 år = 6%/år utöver det som kommer definieras som ”märket” i industriavtalet => Kanske 3% + 6% => 9% per år i löneökning för civilingenjörerna på ABB under 5 år.

    Kan ABB leverera denna löneökning? Om inte var är orsaken? Är påståendet om ”Ingenjörsbrist!” bara en bluff, så ABB menar att antalet utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar kraftigt borde minskas istället?

    Golvet är fritt. Låt oss se om någon representant från ABB vågar svara här i kommentarfältet.

    [1] https://ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/

    04 december 2019

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Det här behöver ingenjörer veta för att höja lönen

Det här behöver ingenjörer veta för att höja lönen

Sveriges Ingenjörer vill höja ingenjörslönerna. Men för det behöver ingenjörer vara pålästa, modiga och lite påstridiga. Under en höstturné har förbundet träffat medlemmar och förtroendevalda för tips och erfarenhetsutbyte kring lön.
Fler artiklar