Tre ingenjörer stämdes av ett konkurrentföretag för att ha stulit företagshemligheter. De friades i tingsrätten, men konkurrenten överklagade. Nu har ingenjörerna friats i högsta instans. Och fallet innehåller delar som alla behöver tänka på.
De tre ingenjörerna hade startat ett kemikaliehanteringsbolag när de 2015 blev stämda av konkurrenten Intersolia för att ha kopierat deras IT-system, kund- och prospektdatabaser. Ingenjörerna hade inte själva jobbat på Intersolia, men två av deras kollegor och en tredje inblandad hade jobbat där. Dessa tre blev också stämda av den tidigare arbetsgivaren. Även två bolag stämdes.
I mars 2019 friade tingsrätten samtliga från anklagelserna. Men Intersolia gav sig alltså inte, utan överklagade. Och nu har Arbetsdomstolen, som är högsta instans, tagit upp och avgjort fallet.
Och domstolen friar ingenjörerna helt. Däremot fälls en av de tidigare Intersolia-anställda och det ena bolaget för att ha använt sig av en kundlista.
– Det är en mindre del av alla anklagelser. Arbetsdomstolen är väldigt tydlig med att man inte använt sig av det konkurrerande bolagets företagshemligheter när man utvecklade sitt datasystem och att våra medlemmar inte har använt kundlistan. De har inte ens varit i närheten av kundbearbetning, säger Sveriges Ingenjörers förbundsjurister Agneta Bern och Helene Sjöman, som företrätt ingenjörerna i rätten.
Förbundsjuristerna lyfter fram två av Arbetsdomstolens ställningstaganden som särskilt intressanta:
Helene Sjöman konstaterar att ”yttre struktur och funktionalitet” i IT-systemet enligt Arbetsdomstolen inte är en företagshemlighet. Det vill säga det som syns för alla kunder kan inte vara en hemlighet.
Agneta Bern lyfter fram att domen visar att det bolag som påstår att en företagshemlighet har angripits måste bevisa det.
Vad känner medlemmarna efter att ha blivit friade?
– De är lättade och glada att kunna gå vidare. Och de är glada att de fått hjälp från Sveriges Ingenjörer och förstår att det varit oerhört mycket arbete, säger Agneta Bern.
– Samtidigt är de inte förvånade. Vi tyckte alla att vi måste vinna, för det fanns ingen grund för anklagelserna. Men det är skönt för våra medlemmar att få bekräftelse på det och att slippa leva med oro, säger Helene Sjöman.
Lärdomar som alla kan dra av domen
Förbundsjuristerna pekar också på att det finns flera delar i fallet som är viktiga för alla att tänka på:
- Om du startar en verksamhet, se alltid till att du själv eller någon du anställer inte ”får med er” kundlistor eller annan information om kunder från en tidigare arbetsgivare – och det gäller särskilt om den verksamhet ni startar konkurrerar med den där ni jobbat tidigare.
- Se också till att skilja på privata mejlkonton och jobbets.
– Det är ofta inte ok att skicka dokument till en privat mejl för att jobba hemifrån. Det kan vändas emot en, säger Agneta Bern. - Också papper man har hemma kan vändas emot en. Så se till att lämna tillbaka allt som kan vara företagshemligheter när du slutar. Särskilt om du ska starta en konkurrerande verksamhet. Och om du anställer andra gäller det även för dem.
- Dokumentera också var du fått idéer från – som från ett examensarbete eller från öppna källor. Det ger trovärdighet om du blir anklagad för att ha stulit idéer.
– Har man byggt upp ett system på kort tid är det bra att ha antecknat vad man använt för att skapa systemet så snabbt – som information på hemsidor eller öppen kod, säger Agneta Bern.
Hon nämner också att en av de före detta anställda hos konkurrenten, som var anställd som säljare i kemikaliehanteringsbolaget, ansågs skyddad av sin anställning i det nystartade bolaget, alldeles oavsett om han hade haft kunderna i minnet eller använt sig av en kundlista som någon annan angripit.
– Det gör att det kan finnas anledning att titta på om det kan finnas ett sådant skydd hos den nya arbetsgivaren om man blir ifrågasatt för att ha plockat med sig företagshemligheter från ett tidigare jobb.
Karin Thorsell
