Fler utbildningsplatser för basår och sommarstudier. När regeringen nu presenterar fördelningen av ytterligare resurser till lärosätena är teknik ett av de prioriterade områdena.
Trycket på vidareutbildning och kompetensutveckling ökar nu som en följd av coronapandemin. Samtidigt minskar möjligheterna till sommarjobb. Det är bakgrunden till att regeringen föreslår en satsning på både sommarkurser och basår så att uppsagda, permitterade och varslade får möjlighet till kompetensutveckling.
För sommarkurser föreslår regeringen en satsning på totalt 177 miljoner kronor inklusive studiemedel. Det motsvarar 6 000 sommarkursplatser. Linnéuniversitetet, Uppsala universitet och Mittuniversitetet är de som får ta emot flest extra sommarstudenter.
Rekordmånga sökande
– Vi ser redan nu att rekordmånga söker sig till studier – förmodligen som ett resultat av krisen. Det vill vi möta genom en satsning för att fler ska kunna läsa sommarkurser, och därför har vi föreslagit den här ökningen av antalet platser på många av landets lärosäten, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.
Hur många av sommarkurserna som rör utbildningar inom teknikområdet framgår inte av regeringens förslag, eftersom det är upp till varje lärosäte att själva besluta om fördelningen av platser. Signalen från regeringens sida är dock att man gärna ser platser inom bristyrken, där ingår exempelvis vårdutbildningar och tekniska utbildningar, och lärosätena har därför ombetts att om möjligt prioritera dessa.
Fler platser på basår
Det behovet har också styrt regeringens satsning på basår – 2000 platser i år och 4000 platser nästa år. Totalt handlar det om 277 miljoner kronor för 2020 och 554 miljoner kronor för 2021. I den föreslagna summan ingår anslag för studiemedel.
Basårsplatser är behörighetsutbildning för dem som inte har behörighet till den utbildning som de vill genomföra. Flest platser får KTH, Chalmers och Linköping.
– Alla som vill hjälpa till under krisen har inte rätt kompetens, och många kommer därför att behöva plugga. Fler behöver studera exempelvis vårdutbildningar och tekniska utbildningar, och för att öka möjligheten till att bli behöriga till sådana utbildningar föreslår vi en satsning på basår, säger Matilda Ernkrans.
Förslaget antas formellt av riksdagen i juni som en del av vårändringsbudgeten.
Anna Nyström
Så här fördelas studieplatserna
| Lärosäte | Sommarkursplatser | Basårsplatser 2020 | Basårsplatser 2021 |
| Akademi för Ledarskap och Teologi | 24 | 0 | 0 |
| Blekinge tekniska högskola | 40 | 56 | 110 |
| Chalmers tekniska högskola | 120 | 213 | 418 |
| Enskilda Högskolan Stockholm | 24 | 0 | 0 |
| Gymnastik- och idrottshögskolan | 40 | 0 | 0 |
| Göteborgs universitet | 400 | 84 | 165 |
| Högskolan i Borås | 140 | 67 | 131 |
| Högskolan Dalarna | 80 | 22 | 44 |
| Högskolan i Halmstad | 96 | 45 | 88 |
| Högskolan i Gävle | 100 | 61 | 121 |
| Högskolan Kristianstad | 200 | 34 | 66 |
| Högskolan i Skövde | 180 | 90 | 176 |
| Högskolan Väst | 160 | 39 | 76 |
| Högskolan i Jönköping | 120 | 90 | 150 |
| Karlstads universitet | 120 | 23 | 66 |
| Kungl. Konsthögskolan | 28 | 0 | 0 |
| Kungl. Tekniska högskolan | 0 | 354 | 693 |
| Linnéuniversitetet | 1 000 | 51 | 72 |
| Linköpings universitet | 140 | 140 | 275 |
| Luleå tekniska universitet | 80 | 84 | 165 |
| Lunds universitet | 400 | 90 | 175 |
| Malmö universitet | 0 | 56 | 110 |
| Mälardalens högskola | 96 | 45 | 88 |
| Mittuniversitetet | 780 | 67 | 181 |
| Sophiahemmet Högskola | 40 | 0 | 0 |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 100 | 38 | 75 |
| Stockholms universitet | 540 | 84 | 165 |
| Södertörns högskola | 0 | 0 | 60 |
| Umeå universitet | 0 | 43 | 87 |
| Uppsala universitet | 860 | 90 | 175 |
| Örebro universitet | 92 | 34 | 66 |
| Totalt | 6 000 | 2 000 | 4 000 |
Hmm… Detta känns inte helt bra. Jag jobbar på en ingenjörsfirma i västsverige och de senaste åren har det varit svårt för nyutexade att få in en fot i dörren. Inom min bransch finns det gott om folk att välja bland och då har vi ändå varit på toppen av en högkonjunktur. Det känns som att läget kan bli riktigt kämpigt med en vikande ekonomi.
Vad som i slutändan brukar ske är att ingenjörerna hamnar på tjänster som inte motsvarar deras kompetens och utbildning. Vi har exempelvis högskoleutbildade ingenjörer som besiktar hissar. Känns som att man lurar unga personer i början av vuxenlivet genom ett överutbud av utbildningsplatser.
Det är det som är strategin från företagens sida:
1. Basunera kontinuerligt ut propaganda om ingenjörsbrist i media. Ingen kritisk granskning sker tyvärr av vare sig journalister eller fackförbund som Sveriges Ingenjörer.
2. Nya studenter luras till utbildningen i tron om att det ska få intressanta och välavlönade jobb som motsvarar utbildningen.
3. När studenterna tagit examen och arbetat ett antal år så inser de att 2) inte stämmer. Pga överskott på ingenjörer tvingas de ta jobb med arbetsuppgifter och lön som inte motsvarar utbildningen.
4. När ingenjörerna väl insett 3) är det för sent att byta yrke. Är man 30-35 år så är det för sent att hoppa på en ny utbildning till tex jurist/ekonom/läkare som hade givit betydligt bättre löneutveckling och arbetsuppgifter som motsvarade utbildningen.
Vinnarna på upplägget är många:
* Företagen: Får lägre lönekostnader för ingenjörer.
* Media: NyTeknik och andra teknik-tidningar som är beroende av många ingenjörer ökar sin upplaga. Övrig media upprepar bara okritiskt mantrat om ingenjörsbrist för det är läsvänliga artiklar.
* Sveriges Ingenjörer: Får fler medlemmar och mer medlemsintäkter. Kan ”växa som organisation” och skapa intressanta arbetsuppgifter till tjänstemännen på kansliet. Tjänstemännen kan även höja sina löner pga mer medlemsintäkter.
Så i princip alla aktörer vinner på att det finns ett överskott på ingenjörer, utom ingenjörerna själva.
@Ingenjören:
”Signalen från regeringens sida är dock att man gärna ser platser inom bristyrken, där ingår exempelvis vårdutbildningar och tekniska utbildningar”
Vem bestämmer vad som anses vara bristyrken? Och vad baseras det på för statistik/fakta?
Löneutvecklingen för ingenjörer de senaste 20 åren talar ju exempelvis rakt emot att ingenjörsyrken skulle vara bristyrken. Det borde istället anses vara ett överskottsyrke.
Bristyrke verkar vara vad media och arbetsgivarna säger är bristyrke. Jag har sökt massor av ingenjörsjobb och fått reda på att företagen tycker att de har råd att kräva civilingenjörsexamen i specifikt datateknik, ingenting annat och minst 5 års erfarenhet för en juniortjänst.
På samma sätt har jag sökt massor av jobb som lärare i matematik, fysik och teknik. Och där fått reda på att samtliga har tillsatts av behöriga lärare, insklusive tidsbegränsade deltidsvikariat.
Märkligt att det ser ut såhär i branscher där det påstås råda akut brist, eller hur?
Enligt metodbeskrivningen för Arbetsförmedlingens bristyrke-rapporter så gör de intervjuer med företagen och frågar vad för personal de anser sig ha brist av. Utan vidare kontroll producerar de sedan rapporter över bristyrken. Detta styr sedan antalet utbildningsplatser på högskolorna. Så det är samma sak som att fråga företagen för vilka yrken de vill se lönesänkningar.
Lite lustigt är det trots allt att ingenjörer anses vara ett bristyrke samtidigt som Sveriges Ingenjörer anser att medlemsavgiften måste höjas för att klara av inkomstförsäkringen när det är så många som kommer bli arbetslösa framöver.
Hade Sveriges Ingenjörer varit ett förbund som tog medlemmarnas intresse på allvar så hade de synat bluffen om ingenjörsbristen och drivit dessa frågor i media, i syfte att minska antalet utbildningsplatser och höja ingenjörernas löner. Men vi ser inget av det.