Att vara isolerad under en längre tid, arbeta hemifrån eller vara korttidspermitterad kan leda till stress och oro. På Scania har Akademikerföreningen sett stora risker med att permittera medarbetare inom företagshälsovården samtidigt som mycket tyder på en ökad ohälsa.
Sedan slutet av mars är majoriteten av medarbetarna på Scania korttidspermitterade och många av tjänstemännen arbetar hemifrån. Akademikerföreningen märker att medlemmar känner både oro och stress av flera anledningar.
Lisa Lorentzon, Scania
– Dels handlar det om arbetsbelastningen där vissa har för mycket att göra medan andra har för lite. När många bolag varslar kan det kännas oroande att bara ha arbetsuppgifter två arbetsdagar i veckan, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.
Hon är oroad för medarbetare som saknar ett privat socialt nätverk där lunchen med kollegor och gemenskapen på jobbet är särskilt viktig. När arbetet sker på distans och man bara möter sin chef och kollegor på en skärm kan det vara svårt att berätta hur man mår.
– Många chefer är också korttidspermitterade och har svårt att hinna med individuella samtal med alla medarbetare. Cheferna tvingas samla alla frågor till möten för hela gruppen. Då finns det en risk för att alla inte är bekväma att prata om sin oro, säger Lisa Lorentzon.
Mindre tid för samma uppgifter
När Scania vid finanskrisen 2008-2009 gick ner till fyradagarsvecka ökade den psykiska ohälsan bland medarbetarna och Lisa Lorentzon tycker att det är viktigt att dra lärdomar av erfarenheterna från den perioden. Ett exempel är hur man skalar bort arbetsuppgifter. Vid finanskrisen reducerades arbetstiden innan det beslutades vad som inte längre skulle göras.
Vissa löper större risk att må dåligt
- Chefer med många medarbetare, särskilt om chefen arbetar deltid.
- Medarbetare med begränsade privata sociala kontakter. Jobbmöten blir den enda kontakt man har med andra.
- Medarbetare som har en sårbarhet, de som inte mått bra tidigare.
- De som har nära och kära som är svårt sjuka eller som har avlidit.
- Medarbetare som har svårt att klara gränsdragning mellan arbete och fritid.
- Individer med riskbruk av till exempel alkohol eller spel.
– Man började i fel ände och vi ser att det förekommer även den här gången. Många medarbetare har fortfarande samma leveranskrav men mindre arbetstid och det skapar stress. Då kunde vi se att den psykiska ohälsan ökade och nu får vi liknande signaler.
När korttidspermitteringarna på Scania startade blev också företagshälsovården permitterade och var bara tillgängliga två dagar i veckan. Nu är avtalet om korttidsarbete på Scania förlängt från den 1 juni till den 22 september och företagshälsovården kommer att vara tillgängliga mer än tidigare.
Lisa Lorentzon tycker att det är ett positivt besked och Akademikerföreningen har påtalat riskerna med att permittera resurser i företagshälsovården.
– För att vara konkurrenskraftiga som bolag måste vi investera i medarbetarnas hälsa. Hållbarhet står högt på Scanias agenda och det måste genomsyra även arbetsmiljön, säger Lisa Lorentzon.
Risk för ökad psykisk ohälsa
Hos två stora aktörer inom företagshälsovård i Sverige, Previa och Feelgood, finns en oro för att psykisk ohälsa kommer att öka brett i samhället, men ännu är det för tidigt att se en ökning.
Maria Steneskog Nyman, Previa
– Det har varit lite för kort tid för att kunna konstatera att det ökar men det finns många riskfaktorer som tyder på att den psykiska hälsan kommer försämras, säger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare på Previa.
Faysal Rawandozi, chefspsykolog på Feelgood får signaler om att chefer känner att de inte räcker till för oroliga medarbetare. Han påpekar också att tidigare forskning kan ge en del svar på vad vi kan vänta oss efter coronapandemin. Upp till 31 procent av de som satt i karantän under sarspandemin utvecklade posttraumatisk stress och vårdpersonal drabbades av utmattningssyndrom.
Faysal Rawandozi, Feelgood
– Arbetslöshet och förlorad inkomst har en stark koppling till psykisk ohälsa och flera studier från den förra finanskrisen visar att depression och ångest ökade men även antalet självmord, säger Faysal Rawandozi.
Men vad är skillnaden mellan att känna sig energilös och deppig och att vara så sjuk att man ska söka hjälp?
Maria Steneskog på Previa säger att det inte är lätt att sätta en gräns. Deppighet kan man känna under en period men när känslan utvecklas till något som lägger sig som en matta över tillvaron och när man känner att man mår sämre och sämre ska man söka hjälp.
– Det första steget är att prata med sin chef för att se om det finns något kring arbetssituationen som kan förändras. Men man måste inte prata med chefen, det kan vara någon annan som man har förtroende för, säger Maria Steneskog.
Faysal Rawandozi anser att man ska söka hjälp så tidigt som möjligt.
– Väntar man för länge kan det ta längre tid att komma tillbaka. Det är vanligt att man biter ihop av olika skäl. Man hoppas att det ska kännas bättre eller så vill man inte belasta vården. Mår man dåligt ska man inte tveka att söka hjälp förutsatt att man samtidigt följer myndigheternas rekommendationer under rådande omständigheter.
