I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. Sedan dess har cirka 140 personer tackat ja till ett erbjudande om avgångsvederlag. Förhoppningen är att det gör att inte bara yngre får sluta.
Coronakrisen har slagit hårt mot flyget och flygindustrin. Därför var förvåningen inte så stor på GKN Aerospace (som tillverkar flygmotorer och flygplansdelar till hela världen) när företaget i juni aviserade att man behöver varsla 200 tjänstemän och 150 metallarbetare.
För att minska kostnaderna stoppade företaget bland annat sommarjobb och exjobb, sade upp konsulter och visstidsanställda och införde övertidsstopp. Utöver det kom fack och arbetsgivare överens om att också ha frivilligavtal, att köpa ut anställda.
– Jag får inte säga vad erbjudandet innebär. Det jag kan säga är att avtalet framför allt riktar sig till de som är 50 år och äldre men även yngre har fått ta del av det om de varit intresserade, säger Annica Norlenius, ordförande för Akademikerföreningen på GKN Aerospace.
De som anmält intresse har fått ett förslag från företaget. Accepteras förslaget är sista arbetsdagen 31 december och en klumpsumma betalas ut i januari.
Vill se jämnare åldersfördelning
En av anledningarna till erbjudandet är att det är många äldre i företaget – både bland tjänstemännen och metallarbetarna. På senare år har fler yngre anställts och om man bara gått efter turordningsreglerna skulle alla yngre åka ut.
– Inställningen att alla åldersgrupper behövs är något även facket står bakom. Det tar tid att bygga kompetens så företaget riskerar kompetensgap om inte yngre får chans att växa inom företaget.
Nu har runt 140 personer antagit erbjudandet. Det är både tjänstemän och metallarbetare, de flesta av dem är 62 år eller äldre men även andra har tackat ja.
– Det finns de under 50 år med bra kompetens som lättare kan få annat jobb och så är det en del som drömt om att äntligen pröva något nytt till exempel att starta eget företag, säger Annica Norlenius. Då är detta erbjudande en utmärkt chans.
Hon säger också att det är slitsamt att jobba på ett företag där människor måste sluta och verksamheten står still. Det kan vara ytterligare en anledning till att vissa väljer att gå vidare eller ta förtida pension.
Vill få tid över
En annan faktor som spelat in är tankar som väckts under korttidspermitteringarna.
– Många har märkt att det är skönt att ha tid. Att det gäller att ta vara på livet. En del säger, “jag struntar i pengarna, jag vill leva mitt liv, ha fritid och tid för familjen”. Det tycker jag är fantastiskt, att inte bara fokusera på vad man har eller får i plånboken.
Diskussioner inför varsel
Trots frivilligavtalen behöver 200 personer varslas. Nu pågår diskussioner om vilka det blir.
– Vi har en militär verksamhet med underhåll av motorn till JAS 39 Gripen och där har vi hur mycket jobb som helst. Vi kan riskera att ställa den verksamheten om många blir uppsagda där så därför är det inte lätt att samtidigt ha ett överhängande varsel över verksamheten.
I slutet av september ska förslagen om vilka som sägs upp vara klara och troligen slutar de första i december.
Det finns frågor runt varslet där facket och företaget varit långt ifrån varandra och där viss irritation uppstått gentemot företaget. Tillsammans arbetar nu facken på företaget för att nå en överenskommelse som alla kan acceptera.
Viktigt att hållbarhetsprojekt fortsätter
Annica Norlenius pratar mycket om att det kommer att dröja innan GKN Aerospace är tillbaka på den nivå företaget var före krisen. I värsta fall tar det 5–6 år. Det kan också komma ytterligare varsel beroende på hur lång krisen blir.
Annica Norlenius ser också ett moment 22 för hela branschen.
– Alla vill ha en mer hållbar flygbransch men för att utvecklas behövs pengar. Pengar som nu bara används för överlevnad. Annars måste visst utvecklingsarbete pausas vilket innebär att det kan ta längre tid att nå ett mer miljövänligt flyg.
Därför är det viktigt att de mest vitala projekten får fortsätta, till exempel projekt för lägre vikt på flygmotorer för att spara bränsle.
500 medlemmar
Mitt i allt negativt har antalet medlemmar i Akademikerföreningen ökat och kommit över 500 stycken. Det har firats på ett coronasäkert sätt genom att anmälda medlemmar träffats i omgångar och ätit bakelser.
Annica Norlenius tycker att det blivit tydligt under krisen varför det är bra att vara med i facket.
– Vissa har undrat “Varför ska man vara med?”. Jo, för att vi nu lägger timme på timme på att förhandla med företaget och nå överenskommelser så att de anställda blir så lite påverkade som möjligt. Utan våra lokala avtal hade villkoren varit mycket sämre för de anställda, inklusive våra frivilligavtal. Ett exempel på att facket påverkar är att våra utländska kollegor inom GKN Aerospace undrar varför det tar sådan tid med varslen. “Är ni inte klara än? Är det inte bara att kicka ut folk?”. Nej, i Sverige är det inte det och det är det som är så bra.
Karin Thorsell
