Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån eller som har hög lön. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Efter långa diskussioner och hot om missförtroendeförklaring är regeringens plan att det är PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse som ska gälla för anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad.
Camilla Frankelius
– Mycket arbete återstår, men regeringen har ju fått mycket serverat med de utredningar vi har gjort. Nu blir det troligen någon form av regeringspromemoria där experter tittar så att allt blir rätt, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.
Överenskommelsen har väckt en del debatt. Några medlemmar i Sveriges Ingenjörer har hört av sig och tyckt att förbundet inte skulle ha sagt ja till överenskommelsen.
– Men jag tror att de som reagerat tror att vi har kommit fram till något mycket sämre än vi har gjort, säger Camilla Frankelius.
Hon tycker i stället att det blev en bra balans mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen. På flera punkter är överenskommelsen också bättre än det som gäller i dag – som möjligheten till vidareutbildning, att det blir enklare för visstidsanställda att få fast jobb och att fler får del av omställningsstöd om de blir av med jobbet.
– Och vi har passerat stadiet där det vi har i dag kan bli kvar. Den politiska agendan ser inte ut så. Därför har vi tagit fram en överenskommelse som stärker medlemmarna och där förändringarna, till exempel för sakliga skäl för uppsägning, har blivit så bra som möjligt, säger Camilla Frankelius.
Undantag från turordningen
Ett av de områden som väcker känslor är arbetsgivarnas möjlighet att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag har arbetsgivare som har upp till tio anställda möjlighet att undanta två personer från reglerna om “sist in först ut”.
I överenskommelsen utökas möjligheterna till undantag både för små och stora arbetsgivare:
- De som inte har kollektivavtal får möjlighet att undanta tre personer från turordningsreglerna.
- De som har kollektivavtal kan undanta tre tjänstemän och tre arbetare per driftsenhet.
- Väljer man att slå ihop driftsenheter finns möjlighet att, förutom de tre undantagen, även göra ett undantag per driftsställe som slås ihop.
- Dessutom ges en möjlighet att undanta 15 procent av det antal som till slut får sluta sin anställning innan turordningslistan fastställs, men max 10 procent av de anställda på enheten.
Camilla Frankelius konstaterar att det här ju är en fråga som arbetsgivarna drivit. Men hon menar att de lokala fackens möjlighet att jobba för bra avtal för medlemmarna finns kvar.
– Facket kan inte ha synpunkter på de 15 procent som undantas, men man kan bevaka rättigheterna för de andra. Och i första hand ska man ju göra som i dag, att förhandla sig fram till en överenskommelse. För stora arbetsgivare är jag trygg med den här lösningen. Däremot blir det mer ingripande hos mindre arbetsgivare.
Ersättning för utbildning under ett år
Men Camilla Frankelius konstaterar att det sedan länge är kompetens och inte lång anställningstid som spelar störst roll vid uppsägningar. Därför är delarna i överenskommelsen som gör det ekonomiskt möjligt att vara ledig för att plugga under arbetslivet viktiga.
– Vanlig kompetensutveckling ska arbetsgivaren fortfarande ge, men det här handlar om att man kanske känner att man nått sin topp, eller inser att det jag gör nu inte finns kvar för evigt. Kanske vill man jobba med en ny inriktning eller bli mer kvalificerad för att vara intressant för fler jobb.
Möjligheten att utbilda sig är uppbyggd så här:
- Alla som har jobbat i genomsnitt minst 16 timmar i veckan i åtta år har rätt att vara lediga för utbildning och att få ersättning för förlorad arbetsinkomst under tiden. Sjukskrivning, föräldraledighet och värnplikt kan räknas in i tiden, upp till 24 månader.
- Dels finns ersättning för kort utbildning – kortare än en vecka. Då får man 70 procent av den förlorade arbetsinkomsten upp till en månadslön på 66 800 kronor.
- Dels finns möjlighet att utbilda sig under 220 studiedagar – vilket motsvarar två terminer på heltid, eller att studera på deltid (minst en dag per vecka) sammanhängande under längst 30 månader, eller längre om man kommer överens om det med sin arbetsgivare. De 220 dagarna går också att fördela över ett helt arbetsliv (med minst 5 studiedagar under en femveckorsperiod per tillfälle).
- Ett krav som överenskommelsen från PTK och Svenskt Näringsliv ställer på staten är att ett nytt offentligt studiestöd införs. Alla på arbetsmarknaden (både de som omfattas av kollektivavtal om omställning och de som inte omfattats) som uppfyller åttaårskravet har möjlighet att få ett studiebidrag på ca 20 000 kronor per månad. De har också möjlighet att ta studielån på upp till ca 12 000 kronor per månad.
De som har kollektivavtal får därutöver löneutfyllnad så att de (tillsammans med studiebidraget) får:
80 procent av lönen upp till ett tak på 30 600 kronor ELLER
vid löner däröver 65 procent upp till ett tak på 66 800 kronor. - Ett krav är att utbildningen ska stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden. Det ska vara utbildningar som är godkända för ordinarie studiemedel eller uppdragsutbildning som TRR eller annan omställningsorganisation köpt.
- 15 år efter att man använt 110 av sina första utbildningsdagar får man 110 dagar ytterligare. De nya studiedagarna kan läggas samman med eventuellt kvarvarande dagar av de första 220 studiedagarna. Totalt går det under arbetsliv då maximalt att få 220 + 110= 330 studiedagar.
- För den som blir arbetslös och omfattas av kollektivavtal för omställning och har behov av vidareutbildning, kan TRR även besluta om ett annat studiestöd, TRR studieersättning, som tillsammans med kompletterande studiestöd kan ges i upp till två år.
– Med det här blir livslångt lärande verklighet, även för dem som har lån och barn. Det var viktigt att vi kom upp till månadslöner på 66 800 kronor – den nivån har vi aldrig haft. Och jag tycker att 65 procent av en sådan inkomst är bra. Det hade varit svårt att komma upp till 100 procent. Det här möjliggör ändå att utbilda sig, säger Camilla Frankelius.
Hon tycker också att tidskraven på 8 och 15 år är bra.
– Man måste först ha etablerat sig på arbetsmarknaden och kommit en bit, vilket man gjort efter åtta år. Och efter ytterligare 15 år kan det ha hänt saker så att man behöver utbilda sig igen.
Sakliga skäl för uppsägning
Möjligheterna för arbetsgivare att säga upp anställda av personliga skäl – som arbets- eller ordervägran, olovlig frånvaro, sen ankomst, brottslig handling på arbetsplatsen eller missbruk som inte är att betrakta som sjukdom – har också väckt mycket debatt.
Praxis för vad som är sakliga skäl för uppsägning ändras inte, men en förändring är att det inte ska vara en förmildrande omständighet att den anställda skött sig tidigare.
En annan förändring är att arbetsgivaren bara behöver erbjuda den anställda omplacering till en annan tjänst en gång. Men det finns en ventil att facket ska kunna syna om det var en schysst omplacering och förhandla om fler erbjudanden om det inte var det, säger Camilla Frankelius.
Läs hela överenskommelsen
Här finns hela överenskommelsen som pdf.
Efter att artikeln publicerades justerades överenskommelsen och öppnade för enskilda LO-förbund att ansluta sig. Den nya överenskommelsen finns här.
– Tanken med ändringarna är att det bättre ska kunna förutses vad som är ett sakligt skäl till uppsägning. Även fortsättningsvis ska det också vägas in hur arbetsgivaren agerat i ärenden och ett arbetsmiljöhänseende. Utöver det ska man se vad som är orsaken till att någon missköter sig och ta hänsyn till det. Det ska gå att ha dippar i livet.
Arbetsgivarna har krävt att den som sägs upp av personliga skäl inte ska kunna jobba kvar och få lön under tiden ett eventuellt överklagande av uppsägningen behandlas. Enligt överenskommelsen ska den som ogiltigförklarar sin uppsägning (vilket ett sådant eventuellt överklagande kallas) i stället få ersättning för lön via en försäkring.
– Relativt få av våra medlemmar blir uppsagda av personliga skäl, men när det händer så ska det vara rättssäkert och det ska gå att driva ärendet och klara sin ekonomi under tiden.
Ytterligare några förändringar gäller visstidsanställda, konsulter och de som saknar kollektivavtal på sin arbetsplats:
- Visstidsanställda ska lättare än i dag kunna bli tillsvidareanställda. Det ska räcka att ha arbetat hos en arbetsgivare under sammanlagt 12 månader (i stället för dagens 24 månader) under en femårsperiod. (denna punkt justerades från 18 till 12 månader när överenskommelsen öppnades för enskilda LO-förbund och IF Metall och Kommunal anslöt sig)
- Konsulter som jobbat hos en kund under 24 av de senaste 36 månaderna har också rätt till en tillsvidareanställning hos kundföretaget om de vill det. Erbjuds ingen anställning ska konsulten i stället få två månadslöner. En förutsättning är att man under uppdraget stått under kundföretagets arbetsledning och kontroll.
- Visstidsanställda och provanställda får rätt till hjälp från omställningsorganisationer (TRR för tjänstemän som jobbat inom privat sektor) om de blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Kravet är att man arbetat i snitt minst 16 timmar per vecka under 12 av de senaste 24 månaderna.
- Också de som jobbar på arbetsplatser som saknar kollektivavtal ska få hjälp från en omställningsorganisation om de blir av med jobbet, genom att en ny offentlig omställningsorganisation bildas.
43 kommentarer
Hej!
Jag har sökt information om detta avtal men det är svårt att hitta vem som är ansvarig och hur det går till. Jag är lärare och jag undrar om det gäller även oss.
Hej Anna, Jag vet inte vilken del du frågar om exakt. Avtalet är en överenskommelse mellan PTK, Svenskt Näringsliv, IF Metall och Kommunal. I PTK ingår både Sveriges Ingenjörer och båda lärarfacken, så oavsett vilket av förbunden du är med i så omfattas du ju.
Sedan är det här ju en överenskommelse som ska ligga till grund för hela arbetsmarknaden men som också hänger på att staten tar på sig andra skyldigheter. Nu ligger det i politikernas händer att realisera detta. En utredning ska presenteras ganska snart och vara underlag för ett lagförslag som ska komma i höst.
Sveriges Ingenjörer har samlat information om Las-förhandlingarna här:
https://www.sverigesingenjorer.se/anstallning/allt-om-anstallning/las/forhandling/
/Karin Thorsell, redaktionen
Hej!
Lite sent på bollen, men jag hade tänkt börja studera nu till hösten 2021. Utbildningen är på två år. Skulle studiestödet kunna lösas för andra året av mina studier, förutsatt att förslaget går igenom 2022, om jag fyller de andra kraven? Samt med tanke på att stödet endast gäller för 1 års heltidsstudier.
Tack för en bra artikel!
Hej Johanna, Så här svarar Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer: Om utbildningen är godkänd av CSN skulle det vara möjligt. Dock är det svårt att säga hur snabbt alla delar kan sjösättas och börja implementeras. Den delen av det nya regelverket kring kompetensutveckling för de som saknar kollektivavtal har ingen färdig organisation. Summa summarum går det inte att lova när allt är på plats, det ligger nu i politikernas händer.
De 15 procent samt 3 personer som undantas är det additivt eller antingen eller. Dvs 3 personer plus 15 procent eller endast det ena eller andra
Antingen eller! /Redaktionen, Karin T
Med tanke på åldersdiskriminering som råder på svensk arbetsmarknad så är omskolning en helt meningslös åtgärd.
Det är svårt för unga och oerfarna ingenjörer att få det första jobbet: arbetsgivarna kräver ofta några års erfarenhet av uppgiften. Men det är inget mot hur svårt det är för äldre ingenjörer som bytt inriktning och vill skaffa den första erfarenheten (på det nya området). Nej, jag har inte gjort någon studie, men väl sökt väldigt många jobb.
Ja var i samma sits men gav upp efter fem år att försöka få mitt första jobb.
Från när gäller reglerna?
Hej Torbjörn, Förslaget utreds nu, men regeringen har sagt att det är det här förslaget man vill lägga fram. Man har sagt att ändringen ska ske den här mandatperioden, så troligen 2022. /Redaktionen, Karin T
Vill tipsa om webben där vi samlat information om vad som stipuleras i Januariavtalet, den statliga Toijer-utredningen samt vad överenskommelsen innebär: https://www.sverigesingenjorer.se/anstallning/allt-om-anstallning/las/parternas-forhandling/
Hur är det med punkten för tillsvidareanställning av konsulter. Finns det något som säger att det måste vara en likvärdig tjänst till den man har i nuläget? Om jag som konsult skulle få mitt uppdrag på företaget avslutat men har varit där i mer än 24 månader gäller det ändå med erbjudandet av tillsvidaretjänst? Finns det någonstans man kan läsa mer om detta?
Hej Johan, Det finns inte specificerat att det ska vara samma/likvärdig tjänst. Du ska bli erbjuden en tjänst om du varit där mer än 24 månader, även om uppdraget avslutas (och när delarna i överenskommelsen träder i kraft, alltså omvandlas till lagar och avtal, ska det ju inte ske i den ordningen utan du ska ju erbjudas en tjänst när du varit där i 24 av de senaste 36 månaderna. Om alla delar av överenskommelsen går igenom så är det troligt att det träder i kraft senast 2022). Det som finns skrivet är i själva överenskommelsen (länk finns i artikeln) där det här står på sid 34, avsnittet om uthyrning – där konsulter som står under kundens arbetsledning omfattas på samma sätt som bemanningsanställda. /Redaktionen, Karin T
Hej Johan, det gäller tjänster som finns att tillgå på företaget dvs tillsvidaretjänster om det finns. Vi har samlat information både om processen och LAS-överenskommelsen där den också finns att läsa i sin helhet: https://www.sverigesingenjorer.se/anstallning/allt-om-anstallning/las/parternas-forhandling/ mvh Jessica Bagge, medarbetare till Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer
Hej, Studieledig: Måste det vara 8 år sammanhängande? (Vad händer om man jobbat sen 2000 men utomlands 2013-2017?)
Tilläggsfråga: det står ”i genomsnitt minst 16 timmar i veckan i åtta år”, betyder det att det räcker med 4 år om man jobbat heltid? Det borde bli ungefär 16 timmar i genomsnitt över 8 år.
Hej igen, nu blev det lite omlott här… Nej, det räcker inte att jobba mer under kortare tid utan det är åtta år som gäller. Från att man är 19 år står det också, men det skrev jag inte med i artikeln eftersom de flesta ingenjörer ju börjar jobba senare. Men har man jobbat ett eller några år före eller under studierna så räknas det också. Åren behöver inte vara i följd. /Redaktionen, Karin T
Hej Niclas, Nej, det behöver inte vara åtta år sammanhängande, utan som jag uppfattar det så räknas vilket jobb som helst. Gränsen är ju också satt lågt, till 16 timmar per vecka. /Redaktionen, Karin T
Hej,
Bra skrivet. Ser inget om ”äldre” på arbetsmarknaden när det gäller utbildningsmöjligheter. Dvs 55+. Läser ”Ett krav är att utbildningen ska stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden”. Hur ska man tolka detta? Idag säger man att 55+are bara ska jobba vidare utan möjligheter till vidareutbildning (inga studiestöd, svårt med finansiering mm). Det måste ju därför finnas något fokus på dessa eftersom många eftersträvar att gå tidigt, slits ut mm innan pensionen.
Hej Anders, Det finns ingen uttalad övre åldersgräns, men jag ber någon av utredarna att svara på det här också. Det som står är att för den som blir arbetslös och är över 57 år, och då med dagens regler inte har rätt till ersättning från CSN, så ska TRR ge ersättning som om personen hade rätt till ersättning från TRR. Men, som sagt, jag ber en utredare ge ett mer täckande svar. /Redaktionen, Karin T
Hej Anders, som anställd på företag med kollektivavtal har du enligt förslaget rätt till kompetensstöd och omställningsstöd fram tills du fyller 65, dvs den kollektivavtalade delen av stödet. Se paragraf 9 i överenskommelsen ”Avsnitt 2. Villkor för omställningsstöd och kompetensstöd”. mvh Jessica Bagge, medarbetare till Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörer
Hej, då blir jag lite förvirrad. I artikeln läser jag att man har möjlighet att utbilda sig, men när jag läser Avsnitt 2 så läser jag att det handlar om omställningsstöd. Omställningsstöd finns ju redan? Jag tolkar artikeln att om jag har ett arbete kan jag själv ta initiativ till att vidareutbilda mig. Alltså inte någon form av omställning från företagets sida. Kan du reda ut vad som gäller?
Vem betalar ersättningen för förlorad arbetsinkomst när man är studieledig?
Skall man varit anställd 8 år hos samma arbetsgivare eller kan man haft olika?
Vad är ersättningen för studieledigheten vid längre studier?
Hej Mattias, Arbetsgivare som har kollektivavtal betalar en avgift till TRR och det är den som täcker kostnaden för förlorad arbetsinkomst. Man kan vara anställd hos olika arbetsgivare under de åtta åren. Vid längre studier är det ordinarie studiestöd som gäller. /Redaktionen, Karin T
En ansöker alltså till arbetsgivaren, är det det du säger?
Hej Ulrica, Som jag förstått det ansöker man om ledighet från arbetsgivaren men ersättning från TRR. /Redaktionen, Karin T
Hur ser det ut för långtidssjukskrivna i det nya avtalet? Försämras deras läge något? Dvs blir det lättare att säga upp sjukskrivna personer?
Hej Alma, Jag ber en utredare på Sveriges Ingenjörer svara specifikt på det här. Det som står specifikt i överenskommelsen är att den ”vars anställning upphör på grund av sjukdom genom uppsägning eller överenskommelse mellan anställd och arbetsgivare” har rätt till omställningsstöd och förstärkt stöd för sjuka. /Redaktionen, Karin T
Så kortfattat Alma, ja. Mvh Gustaf
Stödet till sjuka har förstärkts när det gäller rätt till omställningsstöd. Det har inte gjorts några ändringar som gör det lättare att säga upp sjuka. mvh Jessica Bagge, Sveriges Ingenjörer
I och med försämringarna av anställningsskyddet är det helt klart att det ökar möjligheterna för arbetsgivarna att göra sig av med sjuka, utslitna, utbrända eller äldre medarbetare.
Hej Gustav! Du har helt rätt i din analys att ett försämrat anställningsskydd skulle kunna slå hårdast mot redan utsatta grupper. PTK identifierade exakt samma sak och läser du hela § 3 om sakliga skäl så står det uttryckligen ”avser inte bristande prestationer på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning”. Så därför kommer Förtroendevalda i Akademikerföreningarna att ha kvar samma inflytande och tyngd som de har i dag. MVH Eskil Tunberg, Sveriges Ingenjörer
De nya reglerna för vidareutbildning låter ju bra! Men vem är det som betalar ersättningen? Arbetsgivaren?
Har man efter 8 år rätt till utbildning om man vill eller kan arbetsgivaren säga nej?
Hej Kristoffer, Arbetsgivare som har kollektivavtal betalar en avgift till TRR och genom den betalas ersättningen ut (förutom det statliga studiebidraget/lånet som betalas av staten och till alla oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte).
Efter åtta år har man rätt till ledighet för utbildning, på ungefär samma sätt som i dag. Om arbetsgivaren hävdar att ledigheten skulle orsaka allvarlig störning för verksamheten kan ärendet drivas fackligt enligt avtal. /Redaktionen, Karin T
Det är mycket positivt om fler kan få möjlighet att utbilda sig under arbetslivet. Jag hade föredragit en (offentlig) debatt om utformningen av studiefinansiering, men kanske hade en sådan aldrig gått i mål.
Innebär överenskommelsen att staten tar över arbetsgivarnas kostnader för utbildning?
Vilka incitament har arbetsgivaren att bekosta ”vanlig kompetensutveckling” när staten finansierar 220 (330) dagar över ett helt arbetsliv (med minst 5 studiedagar under en femveckorsperiod per tillfälle)? Är det staten som ska betala ut ersättning för kort utbildning – kortare än en vecka? (Det framgår inte av artikeln om dessa dagar tas av de 220 dagarna.) Vem avgör om utbildningen kommer att stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden?
Innebär överenskomelsen en (kraftigt) förlängd provanställning? De är redan ett vanligt förfarande att rekrytera konsulter. Om nu konsulter som jobbat hos en kund under 24 av de senaste 36 månaderna får ”rätt” till en tillsvidareanställning vore det inte konstigt om detta rekryteringsförfarande blev ännu vanligare. Vem betalar konsulten två månadslöner om anställning inte erbjuds?
Jag förstår inte varför ersättningen behöver vara så hög som 65 procent upp till ett tak på 66 800 kronor. Jag förstår om ni som fackförbund vill tillfredsställa dem som undrar vad f.. de får för pengarna, men inte varför staten ska vara så generös.
Hej Bob, Många frågor… Vanlig, löpande kompetensutveckling fortsätter arbetsgivaren att stå för. Det nya är att man själv kan välja att utbilda sig inom något och även med längre utbildning. Frågorna om den kortare utbildningen ber jag en utredare svara på. De två månadslönerna till konsulten är det kundföretaget som betalar, om de inte vill erbjuda anställning. /Redaktionen, Karin T
Hej Bob, Företagsspecifik utbildning och kompetensutveckling i det företag som individen är anställd i ska inte finansieras av kompetensstödet. TRR avgör om utbildningen är godkänd och därmed berättigad till stödet.
Även de med hög lön ska erhålla samma villkor. Det är de villkor som gäller för den del som fack och arbetsgivare beslutar kring och där medlemmarna och företagen betalar en premie för. Mvh Jessica Bagge, Sveriges Ingenjörer
kompletterande: Det är naturligt att bedriva produkt och affärsutveckling löpande inom alla former av ingenjörsdrivet arbete. Och som ett led i det behöver man kontinuerligt hålla sin personal uppdaterad. Det ansvarar företaget för. Det här förslaget lägger mer en grund för den som är anställd att själv ta makten över sin kompetensutveckling om du vill förkovra dig inom någonting annat som inte direkt har koppling till det du gör just nu. Tidigare har man som anställd varit tvungen att vänta tills man blir uppsagd för att få tillgång till TRRs hela arsenal av kompetensutveckling. Nu kan den som är anställd helt enkelt få tillgång till detta redan INNAN man blir uppsagd. Helt enkelt en möjlighet att själv undvika att hamna i en arbetslöshetssituation genom ett kraftfullare kompetensutvecklingssteg. Med en finansieringslösning som gör att man ska ha möjlighet att ta detta steg utan att behöva lägga om sitt liv.
”Kul” om man blir en av de 3pers eller 15%, där man får frikort att frångå turordningsreglerna och säga upp efter tycke och smak, som helt enkelt sägs upp utan förklaring, möjlighet att bestrida eller möjlighet till hjälp från facket.
Hej Faye, Det är alltså tvärt om. De som arbetsgivaren undantar är de som de vill och får behålla, trots att de personerna har kortare anställningstid än andra. /Karin T, redaktionen
Och det tänkte ni var en bra idé att urholka det lilla fackklubbarna ute i landet faktiskt har att säga till om?
Det är självklart inte en bra idé att urholka fackets inflytande. Och precis som idag så är det i parternas förslag förhandling mellan fack och arbetsgivare som är grundregeln vid arbetsbrist och först därefter upprättas eventuella turordningslistor, alltså oförändrat från hur det ser ut i dag. Sen stämmer det att det kommer att kunna finnas utrymme för fler undantag än i dag. Men det var en fråga som Januaripartierna redan hade bestämt, ATT det skulle finnas utökade undantag. Du måste ta hänsyn till hela situationen med JA punkt 20 och den sits som Januaripartierna skapat för parterna på arbetsmarknaden genom Toijerutredningen. ”You can evade reality, but you cannot evade the consequenses of evading reality.” I stort har vi säkrat den svenska modellen och det fackliga inflytandet, och för individen har vi tagit fram system för att säkra det livslånga lärandet och möjligheten till ett långt och utvecklande arbetsliv.