Så ser Trafikverket på arbetslivet post-corona

Två tredjedelar av Trafikverkets personal arbetar på distans från hemmet. Även om det fanns en viss vana av distansarbete tidigare så har det senaste året bidragit med många lärdomar som Trafikverket tar med sig till arbetslivet post-corona.

Sedan Trafikverket aktiverade sin krisledning i mars förra året har omkring 7 500 medarbetare, två tredjedelar av arbetsstyrkan, arbetat på distans med hemmet som utgångspunkt. Ett år av distansarbete har därför gett många erfarenheter.

Det konstaterar Niclas Lamberg, HR-direktör på Trafikverket.

– Under året har vi gått igenom olika faser, alla med olika utmaningar att brottas med. Den stora utmaningen just nu är att den här situationen blivit mer eller mindre permanent och vi vet faktiskt inte när vi kommer att gå tillbaka till något som är mer normalt, säger han.

10 000 kronor i bidrag

Sedan årsskiftet får medarbetarna därför ett bidrag på 10 000 kronor för att köpa in egen utrustning som som de behöver för att få till en bra arbetsmiljö hemmet.

– Det blir förstås skattepliktigt, men vi ser det som en bra möjlighet för medarbetarna att själv utrusta sitt hemmakontor. Det ger en större flexibilitet och då behöver vi som verksamhet inte äga de produkterna, förklarar han.

Insatserna under året har till stor del handlat om praktiska frågor som arbetsmiljö, säkerhet och kommunikation. Första fasen präglades av oro och ryktesspridning. Då var det viktigt att skapa någon form trygghet i hur de som organisation hanterade situationen och att medarbetarna kunde lita på att informationen var korrekt och ärlig.

Verktyg att hantera tristess

I nästa fas var den fysiska arbetsmiljön i fokus. Eftersom de anställda till stor del arbetar i aktivitetsbaserade kontor fick alla möjlighet att hämta ut ett IT-paket med skärm, tangentbord, mus och en dockningsstation direkt när det gick över till distansarbete. När detta senare gick in i en mer permanent fas fick de som ville även låna hem en stol från kontoret.

Efter sommaren, då många insåg att hemarbetet skulle fortsätta, blev det viktigt att ge verktyg för att hantera tristessen.

Trafikverket har dessutom satsat mycket på att kommunicera via intranätet och varit noggrann med att alla ska hitta svar på sina frågor där. Dessutom har de jobbat med motivationshöjande aktiviteter, men även medarbetarforum där de reflekterat kring situationen och fångat upp synpunkter och förslag.

Tydlighet kring distansarbete

Den tredjedel av personalstyrkan som inte arbetat på distans, exempelvis trafikinspektörer, sjögående personal, trafikledning och driftpersonal inom IT, har också haft sina utmaningar att hantera.

– För dem har det varit viktigt att vi kan säkerställa en säker arbetsmiljö där de kan känna sig trygga, hålla avstånd och hitta arbetssätt där de inte utsätts för smitta.

Trots att medarbetarna mer eller mindre slängdes in i en helt ny situation verkar det som om de allra flesta tycker att distansarbetet fungerat bra. I de medarbetarenkäter som Trafikverket gjort är det också många som vill kunna fortsätta arbeta delvis hemifrån när pandemin en dag är över. Niclas Lamberg berättar att de redan nu börjat förbereda sig för den nya arbetsplatsen post-corona och konstaterar att det distansarbetet är här för att stanna.

– Vi tittar nu på att ta fram överenskommelser så att medarbetare och chefer kan styra upp hur de vill att distansarbetet ska fungera på ett tydligare sätt.

Mer flexibla kontor

Dessutom har de börjat tänka lite annorlunda kring kontoret som arbetsplats. Niclas Lamberg berättar att de framöver tänker sig att olika kontor kan fungera på olika sätt. Vissa kommer att fungera som idag, som aktivitetsbaserade kontor. Andra kan utformas mer som möteshubbar dit medarbetare från olika delar av landet kan sammanstråla för möten. Dessutom vill de öppna för fler distansarbetsplatser på kontoren så att en medarbetare exempelvis kan välja att arbeta på ett kontor närmare sin bostad.

Allt detta förutsätter förstås en ökad kompetens inom distansarbete, för både chefer och medarbetare.

– Båda parter har ett ansvar för att distansarbetet fungerar och att de har en bra dialog med varandra. Här behöver vi utveckla både ledarskapet och medarbetarskapet för distansarbete.

Chefer känner osäkerhet

Ett intressant resultat av medarbetarenkäten är skillnaden i hur medarbetare och chefer upplever att cheferna har levererat under pandemin. Medan medarbetarna generellt sett är nöjda med dialogen med sin chef så är cheferna däremot inte nöjda med sin förmåga att utöva ett gott ledarskap under pandemin.

– Jag tror att många chefer saknar de spontana mötena, att se sina medarbetare i vardagen. Det skapar en osäkerhet och en känsla av att inte räcka till. Här behöver vi boosta cheferna och vi planerar därför inspirationsföreläsningar där cheferna får mer redskap om att leda på distans.

Att omställningen fungerat så bra tror Niclas Lamberg beror på att de redan innan pandemin hade en viss vana av distansarbete och digitala möten. Men året av extremt distansarbete gör att de nu kan ta steg som de inte trodde hade varit möjliga för drygt ett år sedan. Bland annat håller de nu på att se över sin mötesstrategi där fysiska möten inte längre är förstahandsalternativet.

– Vi har pratat om att minska resandet länge, men att vi skulle kunna minska resandet så här mycket hade vi aldrig trott. Vi har lärt oss att de allra flesta möten går att ha digitalt och i den vägledning som vi nu tar fram blir det tydligt hur man ska tänka kring sitt resande framöver.

Krisledningen fortsätter året ut

Krisledningen kommer att vara aktiverad åtminstone året ut och Niclas Lamberg förklarar att det är fortsatt viktigt att jobba med kommunikationen och att fånga upp medarbetarnas tankar och funderingar. Samtidigt vill han ge stort beröm till organisationen och alla medarbetare som bidragit till att lösa situationen på bästa sätt.

– Jag känner otroligt stor stolthet för alla medarbetare som kämpat, som följt alla rekommendationer och gjort sin beskärda del för att få allt att funka. Utan det engagemanget hade vi aldrig fixat det.