Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

Deltagarna i forskningsstudien i Gävle satt och stod och rörde sig lika mycket – eller lika lite – vare sig de arbetade på kontoret eller hemma. Foto: Mostphotos.

Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

27 kontorsanställda från Gävle kommun fick under sju dagar bära en rörelsemätare på låret som registrerade när de stod och satt och aktiviteter som promenader, cykling och joggning. Deltagarna förde också dagbok över sömntid och arbetstid under hela veckan, även under helgen. Studien gjordes under en period förra våren då de anställda växlade mellan att arbeta hemifrån och på kontor.

Resultaten från studien visar att deltagarna satt och stod och rörde sig lika mycket – eller lika lite – vare sig de arbetade på kontoret eller hemma.

David Hallman, Högskolan i Gävle

David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, är en av forskarna bakom studien. Trots att den är liten säger han att resultaten är tydliga men också överraskande.

Mer om forskningen i Gävle

  • Studien har genomförts av Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle. Den är en delstudie i ett större forskningsprogram om flexibelt arbete som finansieras av FORTE.
  • Deltagarna i studien är anställda på företag och organisationer. De följs under en längre tid, besvarar en enkät med 1,5 års mellanrum och bjuds in att delta i olika mätningar.
  • Resultaten återkopplas kontinuerligt till arbetsgivarna för att komma till nytta.
  • Distansarbetare är en av flera grupper som ingår i den stora studien. Forskarna ska bland annat också undersöka hur arbetsmiljö, hälsa och balans mellan arbete och fritid påverkas av olika arbetsformer som flextid och förtroendearbetstid. Forskningen har både ett organisations- och ett  individperspektiv.

– Man pratar mycket om risken att distansarbete gör att vi rör oss mindre och blir mer stillasittande. I den här studien under pandemin såg vi inte det.

Men David Hallman påpekar att personer med kontorsarbete generellt sitter för många timmar om dygnet. I den här studien satt deltagarna 10 timmar om dygnet, både under arbetsdagarna på kontoret och arbetsdagarna hemma.

– WHO har inte velat ange någon gräns på max antal timmar för stillasittande per dygn eftersom forskningen inte ger tydliga svar, men i Kanada har man rekommenderat max 8 timmar.

Mer sömn

Ett annat resultat från studien var att sömnen påverkades. De dagar som deltagarna arbetade hemma sov de i genomsnitt 34 minuter längre än dagarna som de jobbade på kontoret.

– 34 minuter låter kanske inte mycket men slår man ut det på ett år blir det många timmar.

För lite sömn ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som kan leda till för tidig död.

– En halvtimme mer sömn varje dag kan absolut ge en positiv effekt på hälsan, framför allt för dem som sover för lite.

I den här studien har David Hallman och hans forskarkollegor inte undersökt sömnkvaliteten men en sådan studie arbetar man med nu.

Forskarna har mätt pulsen på deltagarna under flera dygn för att se hur de varvar ner under natten. Mätningarna har gjorts på en större grupp, totalt 200 personer, som varvar arbete på kontor och på distans. Man samlar också in mer data, bland annat genom att mäta rörelse under natten som visar sömnkvaliteten.

– Det är viktigt att forskningen inte bara bygger på frågeformulär utan att vi också gör mätningar, säger David Hallman.

1 kommentar

  • Jörgen Held

    Troligtvis har flertalet i studien ungefär 30 minuters resa till kontoret vilket gör att de valt att starta arbeta vid ungefär samma klockslag oavsett om de är hemma eller på kontoret. Tycker det är sunt att man bytt ut 30 minuters morgonstress mot mer sömn.

    17 maj 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Det inte självklart hur allt fungerar när du kommer från utlandet för att arbeta i Sverige. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora.
Fler artiklar