Ingenjören som fick nog och drog

Civilingenjören Anders B. O. Jonsson blev författare när han gick i pension för fyra r sedan.

När civilingenjören Anders B.O. Jonsson gick i pension för fyra år sedan började han skriva böcker. I romanen Ingenjören som fick nog och drog tröttnar huvudpersonen på aktivitetsbaserade kontor. En morgon tar han ett oväntat beslut som kommer visa sig vara det bästa han gjort.

Anders B.O. Jonsson hade aldrig funderat på att skriva en bok förrän han var 62 år. Efter en höftoperation blev han sjukskriven i tre månader från jobbet på ABB. En kväll efter Morden i Midsummer i tv-soffan började han fundera. Hur svårt kan det vara att skriva en deckare? Förmodligen inte jättesvårt. ”Men skriv en själv då” svarade hans fru.

Anders B. O. Jonsson

– När min sjukskrivning var slut hade jag skrivit min första deckare och jag hade verkligen haft kul, säger Anders.

Senare samma år valde han att gå i pension och flytta från Västerås till Nynäshamn, där han är född och uppvuxen, och närmare sin 95-åriga mamma. Det innebar också att det blev mer tid för att skriva.

– Mina kompisar uppmuntrade mig att ge ut deckaren på eget förlag och så blev det. Sedan blev jag kontaktad av förlaget Lind & Co som ville ge ut den som ljudbok. Dessutom fick jag ett kontrakt på två deckare till.

I de tre Nynäshamnsdeckarna som nu har kommit ut löser kriminalkommissarien Sten Strand och hans team mordgåtor i Nynäshamn och Stockholms södra skärgård.

40 år som ingenjör

Anders B.O. Jonsson läste till civilingenjör i maskinteknik på KTH och tog examen 1979. Det första jobbet var på dåvarande Stal Laval i Finspång. Sedan arbetade han många år på Ericsson innan han fortsatte till ABB i Ludvika och därifrån vidare till ABB i Västerås. Under åren har han också arbetat utomlands i flera länder: Colombia, Saudi Arabien och Lettland.

Redan efter sin första deckare började Anders fundera på en roman där erfarenheterna från hans 40-åriga yrkesliv kunde vävas in berättelsen. I slutet av 2017 blev den färdig – Ingenjören som fick nog och drog. Först kom den ut som e-bok och ljudbok men sedan några månader finns den också i tryckt format.

Huvudpersonen i romanen är ingenjören Sigurd Hansson, Sigge, som har några år kvar till sin pension. Han ogillar skarpt att företagsledningen byggt om kontoret till aktivitetsbaserade kontorsytor utan fasta arbetsplatser. Han är också trött på företagets floskler, innehållslösa värdegrunder och meningslösa utvecklingssamtal.

Men fördelen med ett kontor utan fasta platser är att chefen och kollegorna inte alltid märker om man är där.

En morgon cyklar Sigge inte till jobbet. Han svänger vänster vid bensinmacken och trampar vidare till KTH. I caféterian med en chokladboll framför sig ringer han upp kollegorna och deltar i dagens första möte. Det här blev den första dagen i Sigges nya liv.

Skratt och igenkänning

På KTH blir Sigge indragen i ett forskningsprojekt som så småningom slutar med att han blir hjälte på sin arbetsplats. Längs vägen händer det mycket: ett stort datahaveri, ett avslöjande av företagsbedrägerier, en bolagsstyrelse som tvingas avgå och ersätts av en ny med fler kvinnor och utvecklingen av en app som kan hjälpa vem som helst att gå under radarn.

– Inspirationen kommer från mitt yrkesliv och när man har arbetat i nästan 40 år har man sett det mesta. Läsarna bjuds på mycket igenkänning som är lätt att skratta, eller i alla fall le åt, om man jobbar som tjänsteman inom industrin.

Men är det Anders själv som är Sigge, en ingenjör i samma ålder som han själv? Nej svarar han med eftertryck.

– Det klart att det finns likheter men jag har skapat helt fiktiva personer. Alla i berättelsen är påhittade men jag har lånat egenskaper och personlighetstyper från dem jag har mött i mitt yrkesliv.

En person kan nog ändå känna igen sin fantastiska förmåga.

– Det är en chef på ABB i Västerås som kommer ihåg namnet på varenda anställd. Det är en unik egenskap.

Anders har hittills överlåtit det mesta av marknadsföringen av boken på förlaget men han har sett till att den finns på KTH:s bibliotek.

– Och jag vet att flera i KTH-ledningen känner till den.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Det inte självklart hur allt fungerar när du kommer från utlandet för att arbeta i Sverige. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora.
Fler artiklar