Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

En bra utbildning som leder till bra jobb – ändå lyfts högskoleingenjörer alltför sällan fram, tycker Jessica Bagge, opinionsbildare på Sveriges Ingenjörer och själv högskoleingenjör. Hon vill att högskolorna visar mer på vad som särskiljer högskoleingenjörer – så att fler kan upptäcka utbildningen.

För Jessica Bagge själv var det utbildningsinnehållet och hur det presenterades som avgjorde vad hon skulle plugga – inte om det var en högskole- eller civilingenjörsutbildning.

Jessica Bagge

– Jag tittade på ämnena och tyckte att högskoleingenjör i energi och miljö vid Mitthögskolan (i dag Mittuniversitetet) lät som en spännande utbildning som passade mina intressen, säger hon.

Jessica Bagge pekar på att basblocken på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna är delvis lika. Man har mycket undervisning, många labbar. Men högskoleingenjörerna har lite fler praktiska moment – och går två år kortare än civilingenjörerna.

– Om man är intresserad av teknik och är osäker på om man vill läsa en så lång teknikteoretisk utbildning så är högskoleingenjör utmärkt. Det ger en stabil grund och öppnar dörren till många spännande jobb.

Från konsult till IPCC

Jessica Bagge tog examen år 2000 och hon konstaterar att många av hennes kursare jobbar med miljöteknik på olika sätt. En av dem är Lena Lindström som i dag är den ena av Sveriges två representanter i FN:s klimatpanel IPCC.

Lena Lindström

Lena Lindström tycker att högskoleingenjörsutbildningen är en bra grundutbildning som räcker till väldigt mycket.

– Den inriktning jag gick gav en stor bredd och var en bra språngbräda in i arbetslivet. Mitt första jobb var som konsult inom miljö- och kvalitetsledning. Jag kom rakt in i en bred bransch och för det hade utbildningen förberett mig väl. Den knöt ihop miljö, biologi och tekniska delar, säger hon.

Efter konsultjobbet har hon jobbat på olika tjänster på Länsstyrelsen i Jönköpings län, varit miljöchef på Landstinget Jönköpings län och är i dag produktansvarig för klimattjänster på SMHI och alltså representant i IPCC.

Hon berättar att hon som student fick vi skriva ner sina målsättningar och att hon skrev att hon ville bli miljöchef.

– Och det blev jag ju. Utbildningen räckte för det, så jag är nöjd. Sedan är det ju viktigt i arbetslivet att fortsätta utbilda sig för att växa. Högskoleingenjörsutbildningen ger bra grund med goda möjligheter att komplettera med ytterligare utbildning om man känner att man vill byta inriktning i arbetslivet.

En framtid som högskoleingenjör

Det här – vad utbildningen till högskoleingenjör ger och vad man kan jobba med – tycker Jessica Bagge att högskolor och universitet behöver lyfta fram.

I tidigare artiklar i Ingenjören (bland annat Så ökar och minskar olika inriktningar och Jönköping populärt bland blivande högskoleingenjörer) så lyfter företrädare för högskolor fram två faktorer som påverkar om studenter söker en högskoleingenjörsutbildning: 1) Att många vill gå en längre utbildning än tre år för att vara säkra på att stå sig i konkurrensen och 2) att högskolorna märkt att när de minskar marknadsföringen av högskoleingenjörsutbildningen så har antalet sökande minskat.

– Högskoleingenjörsutbildningen finns av en anledning – den behövs, säger Jessica Bagge. I stället för att undra varför så få söker utbildningen när den så sällan lyfts fram i marknadsföringen borde universitet och högskolor berätta: Varför ska man bli högskoleingenjör och vad kan man jobba med.

Men hon tycker också att politiker och arbetsgivare borde tala mer om högskoleingenjörer.

– Då vågar jag lova att fler kommer upptäcka att en framtid som högskoleingenjör är för dem.