Lön, arbetsmiljö, försäkringar och andra villkor ska inte vara sämre när man jobbar på distans. Ingenjörsfullmäktige beslutade att Sveriges Ingenjörer ska driva kraven vid förhandlingar om nya kollektivavtal.
Efter 1,5 år av distansarbete för många ingenjörer var det knappast överraskande att distansarbete också blev en av de centrala frågorna på årets Ingenjörsfullmäktige.
De medlemsenkäter som förbundet har genomfört under hösten 2020 och våren 2021 visar att många ingenjörer upplever fördelar med att jobba på distans. Det ger framför allt bättre balans i livet, men det leder också till problem i form av minskad motivation och att man tappar känslan av gemenskap.
Forskning visar också att löneutvecklingen kan försämras av distansarbete. Man kan också hamna utanför de sociala och sammanhang som finns på arbetsplatsen och försvaga medarbetarnas arbetsidentitet och gemenskap. Det kan göra att det blir svårare att avancera.
Läs Se upp för riskerna med distansarbete
Krav i avtalsrörelsen
I en motion till årets Ingenjörsfullmäktige begärde Anders C Johansson från listan IT, Konsult & Innovation, att Sveriges Ingenjörer ska arbeta för bättre villkor kring distansarbete.
Anders C Johansson från listan IT, Konsult & Innovation debatterade sin motion om kravet att Sveriges Ingenjörer ska trycka på för bättre villkor vid distansarbete.
– Förbundet måste aktivt arbeta för att distansarbete i tillämpliga delar jämställs med arbete från kontoret. Här är kollektivavtalen viktiga. Det är också viktigt att poängtera att det finns skillnader som exempelvis möjlighet till avskildhet. Det är en stor fråga för många ingenjörer, inte minst för mig och andra konsulter som jobbar på företag som inte är vår arbetsgivare.
Ulf Bengtsson från Sveriges Ingenjörer Syd var en av ledamöterna som begärde ordet i debatten.
– Ska distansarbete vara en rättighet eller skyldighet? Ska medarbetare få kostnadsersättning för ett hemmakontor när arbetsgivaren sparar pengar på mindre kontorsytor? Vi närmar oss en ny avtalsrörelse. Det är hög tid att fundera på vilka krav vi ska lägga fram där.
Sveriges Ingenjörers medlemsenkäter under pandemin visar tydligt att de unga ingenjörerna upplever större problem vid distansarbete. Omkring en tredjedel i åldern 29–39 år svarade att de till stor del har tappat känslan av gemenskap.
Oron lyftes också av teknologerna på Ingenjörsfullmäktige.
Besluten som togs
Ingenjörsfullmäktige beslutade att:
Sveriges Ingenjörer aktivt ska arbeta för att distansarbete i tillämpliga delar jämställs med arbete från kontoret.
- Sveriges Ingenjörer ska arbeta aktivt med distansarbetsfrågan bland annat genom kollektivavtal.
- Sveriges Ingenjörer ska utreda, utöver det som har utretts, hur distansarbete ska vara omgivet av definitioner, arbetsregler och försäkringar som täcker upp alla fall som också täcks när man är på kontoret.
– Det här är en kärnfråga från oss som snart kommer ut i arbetslivet. Får vi sämre möjligheter att arbeta tillsammans med erfarna kollegor på kontoren riskerar vi också ett kunskapstapp. Då kan Sverige tappa innovationskraft, säger Henrik Axelborn, teknolog.
Flera ledamöter tog också upp oklarheterna kring vad som omfattas i försäkringarna vid distansarbete.
Medlemsdemokrati
Anders C Johansson som skrev motionen säger att möjligheten att påverka villkoren för ingenjörer är ett av skälen till att han har suttit i Ingenjörsfullmäktige i 20 år.
– Det är en styrka att Sveriges Ingenjörer har ett demokratisystem som gör att enskilda medlemmar kan påverka vilka frågor förbundet ska driva. Det här är ett bra exempel på det.
2 kommentarer
Mycket aktuell och intressant fråga. Är arbete på distans en möjlighet för arbetstagaren eller en positiv förutsättning för arbetsgivaren? Det är den stora knäckfrågan.
Idag på nyheterna var en av huvudnyheterna att företagen i vårt land har ett enormt behov av ingenjörer. Att vi ges möjlighet att jobba på distans innebär för företagen att man kan hitta kompetens även utanför ”närområdet”, den kompetens man söker kan vara bosatt långt ifrån arbetsplatsen. Bra för företaget!
Företagen kan anställa (vi är i den delen av konjunkturscykeln) utan att öka kontorsytor, man har möjlighet att ”trycka in” fler människor på samma antal arbetsplatser för att en viss procent kontinuerligt jobbar hemifrån. Bra för företaget!
Här kommer då frågan. Är distansarbete en fördel för den anställde eller för företaget?
Samtidigt är det tydligt från företagen (än så länge) att den anställde får stå för sin utrustning på hemmakontoret, dvs företaget står inte för skärm, bord, stol osv. Vem säkerställer att min arbetsmiljö hemma är säker? Vi tar fram checklistor som chefen ska ha som stöd för att kunna bevilja arbete hemifrån men hos vem vilar ansvaret?
Om jag går en promenad före jobbet eller på lunchen och halkar, är det jämställt med att jag går till jobbet/kontoret? Gäller försäkringen på samma sätt?
Detta är frågor vi måste klargöra innan vi kan säga om distansarbete är en möjlighet eller en fälla för den anställde.
Jag tycker inte att man ska glömma att vi borde få in rätten till viss del distansarbete i avtalsfunderingarna: exempelvis:
En arbetstagare med 40h arbetsvecka ska ha rätt till 16h arbete på distans per vecka om inte arbetsgivaren kan påvisa att det inte finns några arbetsuppgifter som kan utföras på distans.