Kamp om ingenjörer när Käppalaverket växer

Käppalaverket renar avloppsvatten från 11 kommuner i Stockholm. Nu investerar ägarna 1,9 miljarder kronor för att minska utsläppen av kväve, fosfor och organiskt material. Foto: Rikkard Häggbom.

Käppalaverket på Lidingö är ett av Sveriges största avloppsreningsverk. Sammanlagt investerar ägarna drygt 1,9 miljarder kronor för att förbättra anläggningen. Olle Lindeberg är programansvarig för Käppalaverket 3.0 som är det namn som utbyggnaden går under.

Olle Lindeberg är programansvarig för Käppalaverket 3.0. Närmare 200 ingenjörer är knutna till projektet i någon utsträckning.

Vad ska projektet leda till?

– Först och främst ska utsläppen från verket minska. Om tre år ska utsläppen av kväve ha minskat med 40 procent, utsläppen av fosfor med 33 procent och utsläppen av organiskt material med 25 procent, i förhållande till dagens begränsningsvärden.

– Samtidigt ska kapaciteten stegvis öka från att rena avloppsvatten från motsvarande 700 000 invånare till 900 000 invånare.

Bakgrund

Käppalaverket renar avloppsvatten från elva kommuner. Anläggningen tar också vara på näring och energi som finns i avloppsvattnet och levererar slam, biogas och värme.

Sammanlagt investerar ägarna omkring 1,9 miljarder kronor i Käppalaverket. Sedan tidigare fanns beslut om investeringar på nästan 600 miljoner kronor. Nu har de elva kommunerna beslutat om investeringar på ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor.

Vilka är de stora utmaningarna?

– En stor utmaning är att få tag på kompetenta ingenjörer. Det är hård kamp om folk i konsultledet, för entreprenörerna och för oss själva. Just nu känns det som om hela VA-Sverige håller på att byggas om samtidigt.

– Det pågår en generationsväxling, de som var med under den senaste stora utbyggnaden av VA-Sverige på 90-talet håller på att gå i pension och de tar sina kunskaper med sig.

Hur många ingenjörer arbetar i projektet?

– Närmare 200 ingenjörer och konsulter är knutna till projektet i någon utsträckning. Men alla jobbar inte för oss på heltid.

Vilka utmaningar möter ni förutom att hitta kompetenta ingenjörer?

– Det är höga prisnivåer och långa leveranstider. Ett exempel är att vi måste göra justeringar i projekteringen eftersom vi har svårt att få tag på en viss sorts ventil.

– På grund av bristen på halvledare är det upp till två års leveranstid på komponenter som vi behöver till våra styrsystem.

– Det är generellt stora osäkerheter som vi löpande måste anpassa oss till.

Ni ska vara klara 2026. Håller ni tidsramarna och budgeten?

– Vi har ett starkt och engagerat team med ett mycket bra samarbete mellan Käppala, entreprenörer och konsulter. Det gör att jag känner mig trygg med att vi ska klara av att hålla både tids- och budgetramar.

Björn Dickson

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.