Därför är ingenjörskompetens mer värd i Danmark
Civilingenjören Felix Dantorp jobbar i Danmark och tycker att hans kompetens värderas högre där än i Sverige. Han fick snabbt större ansvar än han tror han skulle fått i Sverige. Fotoprivat och Getty Images.
Varför upplever vissa svenska ingenjörer att deras kompetens tas mer på allvar utomlands? I Danmark fick Felix Dantorp något Malmö inte erbjöd – ansvar, utveckling och tydlig uppskattning.
Du gör samma jobb. Har samma utbildning. Men tvärs över sundet upplever många att de får bättre lön, snabbare ansvar och större frihet.
Allt fler svenska ingenjörer söker sig till Danmark, inte bara för pengarna utan för känslan av att deras kompetens faktiskt räknas. Att det de kan, det de vet, tas på allvar.
Men handlar det verkligen om Danmark? Eller säger det något om Sverige?
En som har studerat just det svenska systemets sätt att värdera utbildning är Jonas Olofsson, professor i hälso- och samhällsstudier med socialpolitisk inriktning vid Malmö universitet.
– Vi har haft en stark tradition av låg lönespridning i Sverige, särskilt efter andra världskriget. Men det har förändrats. Och samtidigt har vi haft en kraftig utbildningsexpansion. Det kan ha bidragit till att avkastningen på högre utbildning har pressats ned.
Jonas Olofsson har forskat på hur utbildningssystem och arbetsmarknadsmodeller påverkar synen på kompetens i olika länder.
– I Sverige har skolorna haft huvudansvaret för yrkesutbildningen. I länder som Danmark har arbetslivet tagit ett mycket större ansvar. Det påverkar hur yrkeskunnande betraktas – där får den yrkesmässiga kompetensen större tyngd.
”Den som levererade fick växa direkt”
Felix Dantorp, civilingenjör i maskinteknik från LTH, inledde sin karriär på det danska konsultbolaget Netcompany i Köpenhamn. I dag är han lösningsansvarig för ett Investment Management System hos Investeringsfonden för utvecklingsländer (IFU). Hans väg dit började med att svenska jobberbjudanden inte levde upp till förväntningarna.
– Jag sökte många jobb under studietiden, men lönerna i Sverige var för låga och karriärmöjligheterna kändes begränsade. När jag blev kontaktad av en svensk rekryterare för ett danskt bolag med både bättre lön och ett tekniskt intressant uppdrag, så var det ett självklart val, säger han.
Redan tidigt fick Felix Dantorp stort ansvar, något han tror hade varit betydligt svårare att få i Sverige.
– Jag fick stort ansvar väldigt snabbt, och det hade jag knappast kunnat få i Malmö, eller på många andra håll. Organisationen jag kom till byggde på att den som levererade också fick växa, direkt. Det var ett bolag i stark expansion, mitt i en IT-boom, där tempot var högt och utvecklingsmöjligheterna stora. Den typen av chans såg jag inte att man fick på samma sätt i Sverige.
Felix Dantorp upplever att arbetskulturen i Danmark präglas av rak kommunikation och att det är lättare att både få förtroende och förlora det.
– I Danmark gör man sig snabbt av med personer som inte levererar, vilket gör att rätt människor ofta hamnar på rätt plats. Det skapar effektivare organisationer, och ett tydligare erkännande när du faktiskt gör ett bra jobb. Jag upplever inte att det finns samma glastak som många av mina gamla studiekamrater beskriver i Sverige.
”Du får förtroende när du visar att du håller vad du lovar”
Jonas Olofsson ser hur olika utbildningsmodeller formar arbetskulturer. I länder med starka lärlingstraditioner – som Danmark – får yrkeskompetens och titlar en tydligare tyngd.
– I sådana system har yrkesmässig kompetens och yrkestitlar högre status och större betydelse, bland annat i relation till kollektivavtalen. Jag tänker då i första hand på Danmark och Norge, där lärlingsutbildningen fortfarande spelar en stark roll i hur kunnande definieras och värderas, säger han.
Det är just den skillnaden som Felix Dantorp tror gör Danmark särskilt attraktivt för unga ingenjörer.
– Jag har inte upplevt någon tydlig skillnad i hur jag blir bemött på gatan, men i yrkeslivet är det en annan sak. Det är en rakare dialog, det går snabbare att få gehör. Du förväntas leverera – men får också tydligt tillbaka när du gör det. Det är mycket sparring, öppenhet och en kultur där man både utmanar och blir utmanad. Du får förtroende när du visar att du håller vad du lovar.
När vi kommer in på lön är han tydlig:
– Det går inte att jämföra rakt av. Men visst – det du ser i ett danskt kontrakt kan vara dubbelt så mycket som motsvarande tjänst i Malmö. Det spelar roll, men det är inte bara därför jag är här.
I stället lyfter han helheten: tempot, nätverksmöjligheterna, kulturen och möjligheten att bygga en karriär på kompetens, inte bara kontaktvägar.
– Den karriär jag gjort nu hade jag aldrig kunnat göra i Malmö. Stockholm var aldrig ett alternativ för mig. Det är Köpenhamn som gett mig chansen att verkligen använda det jag kan – och växa vidare.
4 kommentarer
Intressant särskilt olika värderingar av utbildning. Det skulle vara givande om jämförelsen även inkluderade socialförsäkringssystemen, dvs. den som blir sjuk eller får barn (både föräldraledighet och vård av barn). Tack.
När jag inledde min ”karriär” på 80-talet upplevde jag att cheferna såg och förstod kompetensen hos medarbetarna, och att det belönades. På slutet av min karriär (är numera pensionär) tror jag ingen brydde sig om vare sig kompetens eller ambition, antagligen för att ingen bland cheferna visste, förstod eller brydde sig om vad medarbetarna hade för kunskaper eller vad de levererade. Man räknade kompetens i antal händer och följde magiska formler typ ”agilt arbetsätt” och en massa byråkrati som döljde eventuella misslyckanden.
Däremot var man mycket ambitiösa med att räkna pengar, hålla koll på aktiekursen och att vara restriktiva med uppmuntran (typ löner och befordran).
Ungdomar, var inte rädda för att söka er utomlands!
”I Danmark gör man sig snabbt av med personer som inte levererar…”
Det här stycket antyder enligt mig inte att ingenjörer är mer eftertraktade i Danmark än Sverige, utan snarare sagt att man får mer för att man tar större risker där än här. Det i sig är ju då rimligt, men det verkar inte gälla helt att det är solklart bättre på andra sidan sundet.
Vore väldigt intressant att höra om svenska ingenjörer som inte är från Skåne har samma upplevelse.
Jag instämmer till fullo! Även jag har gjort en liknande resa med Netcompany som första anställning efter civilingenjörsutbildningen. Däremot fortsatte jag min karriär i Malmö. Tyvärr är en civilingenjör inte särskilt uppskattad inom IT i Malmö. Dagligen får jag höra chefer indirekt jämföra min bakgrund mot högskoleingenjör och yrkesutbildning.
Jag kan ha samma års erfarenhet som en som har läst yrkesutbildning, men chefer gör ingen skillnad i ansvar eller kompensation. Då har en civilingenjör förutan utbildningen oftast sommarjobbat på relevanta företag och gjort sitt exjobb hos ett företag som gör ens erfarenhet utmärkande.