Så mycket tjänar myndighetscheferna

Bland de tio generaldirektörerna med högst lön finns inte längre Försvarets materielverks GD med – trots historiskt stora investeringar i försvaret. I år liksom tidigare år är det Polismyndighetens GD Petra Lundh som tjänar mest.

I början av juni tog regeringen beslut om myndighetschefernas nya löner.

Ingenjören har begärt ut uppgifterna från regeringskansliet och sammanställt en topp 10-lista med de bäst betalda generaldirektörerna. Vi har också valt ut 40 myndigheter med mer teknisk inriktning eller omfattande it-verksamhet – och därför många ingenjörer bland medarbetarna. Vi har dessutom sammanställt löner och löneökningar för rektorerna vid 20 lärosäten.

Lönerna gäller retroaktivt från 1 oktober 2025 eller vid tillträdet (när det skett senare) . Höjningen i procent är en jämförelse mellan lön före och lön efter 1 oktober 2025.

I år liksom förra året är det rikspolischefen Petra Lundh som har den högsta lönen bland alla myndighetschefer – 200 700 kronor i månaden.

Från förra årets topp 10-lista med bäst betalda myndighetschefer finns åtta även på årets lista. De två som inte finns kvar är Post-och telestyrelsen och Försvarets materielverk. Båda har bytt generaldirektör som fått lägre lön än sin företrädare.

Mikael Granholm efterträdde Göran Mårtensson som generaldirektör på Försvarets materielverk 1 juli förra året. Den månadslön på 146 000 som han fick då var drygt åtta procent lägre än lönen som Göran Mårtensson hade. Efter den senaste lönerevisionen har Mikael Granholm en lön på 151 100. Därmed är han inte längre en av de tio högst betalda generaldirektörerna.

På Post- och telestyrelsen har Lena Nyberg efterträtt Dan Sjöblom som generaldirektör. Lena Nyberg har fått en lön som är 11 400 kronor lägre än Dan Sjöbloms.

Kriminalvården har också bytt generaldirektör under året. Martin Holmgren har ersatts av Rikard Jermsten som har fått en lön på 180 000 kronor – 21 500 kronor mer än Martin Holmgren tjänade.

Förändringarna har gett plats för två nya myndighetschefer topp 10-listan: Annika Östman Wernerson, generaldirektör för Karolinska Institutet och Charlotta von Essen, generaldirektör på Säkerhetspolisen.

Uppsala och Lund fortfarande i topp

Listan med löner och löneökningar för rektorer toppas i år liksom förra året av av Anders Hagfeldt vid Uppsala universitet och Erik Renström vid Lunds universitet. Båda har löner på över 150 000 kronor i månaden.

Två av de tjugo lärosätena har bytt rektorer sedan förra året Det är Örebro universitet och Högskolan i Gävle. Anders Kottorp som är ny rektor i Gävle har fått en lön på 114 000 kronor, vilket är 5 000 kronor lägre än den näst lägsta rektorslönen på den här listan.

Men Anders Kottorp som är bosatt i Malmö får ersättning för fyra resor i månaden mellan Gävle och Malmö med valfritt färdmedel och ersättning för hyreskostnader för en bostad i Gävle.

Störst procentuell löneökning till Fortifikationsverket och lägst till SMHI

Ingenjörens topp 40-lista (nedan) består av myndigheter som har en relativt stor andel ingenjörer bland medarbetarna.

Trafikverket och Säkerhetspolisen som har de två högst avlönade generaldirektörerna (på den här listan) är stora arbetsgivare med ett stort behov av avancerad teknik- och it-kompetens.

Den största procentuella löneökningen – 5,66 procent – fick generaldirektören för Fortifikationsverket Maria Bredberg Pettersson. Höga löneökningar fick också Maria Knutson Wedel på Sveriges lantbruksuniversitet och Anders Hagfeldt och Erik Renström, rektorer för Uppsala respektive Lunds universitet.

De lägsta procentuella löneökningarna fick Håkan Wirtén, generaldirektör på SMHI – 1,81 procent – och Åke Nordlander, generaldirektör på Exportkreditnämnden – 2,01 procent.

I tabellen nedan kan du söka på myndighet (högst upp till vänster) och sortera kolumnerna (klicka på den rubrikerna). Några myndighetschefer har tillträtt sin tjänst sedan den förra lönerevisionen. Då anges ingen höjning.