Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.

För exakt två år sedan presenterade Facken inom industrin sina avtalskrav för den avtalsperiod som pågår nu och avslutas 31 mars nästa år. Då var kravet löneökningar på 4,2 procent för ett ettårigt avtal. Parterna enades sedan om ett tvåårigt avtal med löneökningar på 6,4 procent (3,4 procent 2025 och 3 procent 2026).

Kravet som nu presenteras inför den kommande avtalsrörelsen är alltså något lägre, men kravet vid den senaste avtalsrörelsen var också det nästa högsta sedan industrifackens samarbete startade för 30 år sedan.

  – Vi lämnar ett krav som vi tycker är rimligt och vi försöker komma ifrån procenten. Kravet utgår från en samlad bedömning och det är i samma härad som förra gången, säger Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen.

Journalisterna på presskonferensen påbörjade genast praktisera huvudräkning. Den nivå som parterna enades om för två år sedan blev 75 procent av kravet. Blir det så även denna gång skulle märket hamna på 2,9 procent inklusive arbetstidsförkortning.

Blir det verkligen en reallöneökning?

 – Vi bedömer att vårt lönekrav kommer att leda till reallöneökningar, säger Natasa Stojkovic, förbundsordförande för Livsmedelsarbetareförbundet.

Konjunkturinstitutet bedömer i dag att inflationen landar på 2,6 procent 2027.  

Arbetsgivarna: Kravet är ”utmanande”

Bara minuter efter presskonferensen kom arbetsgivarnas reaktioner på industrifackens lönekrav. Och de var som väntat kritiska.

Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten beskriver lönekravet som utmanande för företagen. Han menar att löneutvecklingen inte bör ligga betydligt över den i konkurrentländerna.

” Ska industrin fortsätta stå stark i en orolig omvärld där konkurrensen hårdnar för varje dag, då måste vi växla ner löneökningstakten, inte snabba på den, säger Marcus Dahlsten i ett pressmeddelande”

Arbetstidsförkortning blir en knäckfråga

Förhandlingarna om lönenivån ser ut att bli tuff men ingen tror att industrifackens krav om arbetstidsförkortning kommer att bli lättare.

Facken inom industrin kräver fortsatt arbetstidsförkortning. Den kan ske i olika former, exempelvis en tidbank eller avsättning till deltidspension.

– Vi vill fortsätta bygga ut den arbetstidsförkortning som nu finns i alla avtal på privat sektor. Modellen är flexibel och anpassad efter olika branscher, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Hon menar att ingenjörer ofta har höga krav på tillgänglighet och därmed finns ett behov av återhämtning.

– Modellen med arbetstidsförkortning gagnar också arbetsgivarna. Det är en konkurrensfördel som gör dem attraktiva.

Kompetensutveckling för att stärka konkurrensen

Facken inom industrin kräver också att en partsgemensam utredning tillsätts för att stärka arbetet med arbetsplatsnära kompetensutveckling.

Konkurrensen från Kina beskrivs av vissa ekonomer som mördande. Men att möta konkurrens med lägre löner i Sverige är fel väg menar Facken inom industrin.

– Det är ett sluttande plan. Vi behöver i stället investera mer i forskning och utveckling. Det är också en anledning till att kompetensutveckling är en så viktig fråga. Det är med högre kompetens och produktivitet som kan möta den kinesiska konkurrensen, säger Ulrika Lindstrand.

Dagarna före jul överlämnar Sveriges Ingenjörer sina avtalskrav på förbättringar inom industrin mot samtliga motparter som finns inom Industriavtalet.   

Förhandlingarna startar efter trettonhelgen och avtalen inom industrin löper ut den 31 mars.