En timme per arbetsdag gör vi annat än jobb

Foto: Getty Images

– Jag ville titta närmare på den andra sidan av arbetslivet, den som inte handlar om hur vi jobbar i en organisation, utan om det vi gör på jobbet som inte är arbete. Vi gör massa saker som inte har med jobbet att göra, även cheferna – även om många inte alls har den självbilden, förklarar han.

I snitt handlar det om en timme per arbetsdag som vi ägnar oss åt privata angelägenheter på arbetstid. Grovt sett handlar det om fyra typer av aktiviteter:

• Återhämtning. Kortare pauser mellan uppgifter, en stunds tittande i mobilen, en kort promenad eller en kaffepaus.
• Nödvändiga privata uppgifter. Boka en tandläkartid, gå på barnens utvecklingssamtal eller kontakta hantverkare.
• Personligt nöje. Uppdatera sig på sina favoritsajter, spela på mobilen eller kolla på fotbolls-VM.
• Social samvaro. Fika med kollegorna och prata film, musik, sport och semesterplaner.

Kan bidra till jobbet

Flera av de som intervjuades i studien förklarar att den typen av pauser också kan bidra till jobbet. Att läsa en tekniktidning kan vara rent nöje, men du kan också snappa upp något som du senare har nytta av i arbetet. En stunds återhämtning ger dessutom ny energi och kan även göra dig mer effektiv i arbetet. 

– När vi intervjuade ingenjörer var detta extra tydligt. I deras arbete ingår ofta problemlösande och de förklarade att bästa sättet att lösa ett problem när de kört fast var att göra något helt annat, ta en promenad eller surfa på nätet. När de kom tillbaka kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. 

Studien visar att det finns många sätt att förklara sig, varför man tycker sig ha rätt att göra saker på betald arbetstid som inte har med jobbet att göra:

• ”Jag har injobbad tid”. Många, speciellt chefer, anser att de jobbar så mycket att de kan göra ett privat ärende på arbetstid. Men det kan även handla om att man ”jobbat in” fikapausen eller på annat sätt anser att man har rätt till kompensation.
• ”Jag har gjort en extra bra insats” och är värd en belöning i form av att gå hem lite tidigare.
• ”Jag måste…”. Det kan handla om nödvändiga ärenden, att uppsöka tandläkaren, kontakta försäkringsbolaget eller göra ett ärende som inte går att göra utanför arbetstid.
• ”Jag har kört fast”. En paus ger ny energi och hjälper mig att se på arbetsuppgiften med fräscha ögon.

– Det här är egentligen en gammal studie som jag och mina forskarkollegor gjorde för mer än tio år sedan. Men det är en fråga som både arbetsgivare och anställda har väldigt starka åsikter om. Och den är ständigt aktuell, konstaterar han.

Finns en misstro i grunden

Det som kan ha bidragit till att frågan återigen seglat upp på agendan är den trend som vi ser på många håll där arbetsgivare nu vill ha tillbaka sina medarbetare på kontoret. För bara några veckor sedan gav exempelvis Scania beskedet till sina anställda att de ska tillbaka till kontoret på heltid. 

Andra inför olika typer av övervakning. Volvo Cars införde exempelvis digital närvaroregistrering på företagets kontor tidigare i våras och AstraZeneca har en liknande lösning. 

Enligt Lars Ivarsson har försäljningen av programvaror som på olika sätt övervakar att anställda arbetar ökat enormt de senaste åren. Det handlar om så kallade bossware, program som exempelvis mäter aktivitet, tangentbordstryck eller registrerar vilka program de anställda använder.

– En vanlig förklaring till att man vill ha tillbaka medarbetarna på kontoret är att det främjar kreativitet och samarbete. Men i grunden handlar det också om någon form av misstro – vad gör medarbetarna egentligen när de jobbar hemifrån?

Samtidigt är den diskussionen lite märklig, konstaterar han. Direkt efter pandemin, när många såg fördelarna med att jobba hemifrån, var ett vanligt argument att distansarbetet hjälper oss att hinna med vardagens sysslor; att hämta och lämna barnen på förskolan, slänga in en tvätt eller gå ut med hunden. Då pratade man om det som något positivt, och självklart. 

Men även på kontoret gör vi många saker som inte är direkt kopplade till arbetet.

– Vi står och hänger i dörröppningen till en kollega och pratar om helgen eller tar fikaraster som ibland drar ut till en halvtimme. Tiden som försvinner hemma är nog inte mer än på kontoret, säger han. 

Kortare arbetsdag gör skillnad

Hur mycket tid vi lägger på annat än jobb beror också på hur långa arbetsdagar vi har. Lars Ivarsson berättar att medarbetare som jobbar i företag där man testat arbetstidsförkortning ofta drar ned på den här typen av icke-arbetsrelaterade uppgifter. 

Han konstaterar att många arbetsgivare ofta säger att resultatet är överordnat tiden – men stämmer det verkligen? 

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntas göra, är svaret oftast nej, säger Lars Ivarsson. 

Frågan är också: När är man färdig med sitt arbete? Och hur lång tid är rimligt att lägga på en viss arbetsuppgift?

– Det är inte heller säkert att arbetet blir bättre för att du lägger ned mycket tid på en uppgift. Arbetsgivare vill förstås få ut 100 procent av de anställdas arbetstid – men vad är det? Även om man är på kontoret betyder det inte att man kan vara 100 procent effektiv hela tiden, säger Lars Ivarsson.