Mångfald är attraktivt för en stad

Att en stad är vacker, har ett rikt kulturutbud och har invånare som kommer från olika länder hamnade högt på listan i Sarah Bragées och Mia Wahlströms forskningsprojekt om vad som gör en stad attraktiv i framtiden.
Att en stad är vacker, har ett rikt kulturutbud och har invånare som kommer från olika länder hamnade högt på listan i Sarah Bragées och Mia Wahlströms forskningsprojekt om vad som gör en stad attraktiv i framtiden.

2009 startade Mia Wahlström och Sarah Bragée, som arbetar på Tyréns som är ett företag som sysslar med stadsutveckling, ett uppdrag i syfte att undersöka vad som gör en stad attraktiv och hur städer kan bli mer attraktiva i framtiden – för både invånare, besökare och näringsliv.

De inledde studien med att göra en global omvärldsanalys där de undersökte vilka trender som påverkar människor, deras beteende och preferenser – och i förlängningen även staden och dess utbud och funktioner.

Med hjälp av analysen, tidigare forskning och annat statistiskt material kom Sarah och Mia fram till att de skulle kartlägga tio storstäder och undersöka deras attraktion. Städerna var: São Paolo, London, Istanbul, Shanghai, Hong Kong, Toronto, New York, Toronto, San Francisco, Sydney och Tokyo.

Sarah Bragée

– Vi tog fem städer var och stannade några dagar på varje ställe. Och så intervjuade vi arkitekter, stadsplanerare, forskare, representanter för näringslivet, kultur och turism, författare och byggnadsentreprenörer för att höra vad de tyckte var bra och mindre bra med staden de bodde i, förklarar Sarah Bragée och säger att de även hade med sig en kulturantropolog som undersökte stadens kulturella aspekter vid varje resa.

Utifrån det stora material som Sarah och Mia fick in från resorna lyckades de så småningom komma fram till fyra framgångsfaktorer som gjorde just de här städerna särskilt attraktiva.

– Det var mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ, säger Sarah och förklarar att mångfald inte bara gällde att invånarna hade olika kön, ålder och etnicitet utan att det även fanns en mångfald inom utbildnings- och jobbsektorn, inom näringslivet och att det fanns olika resealternativ för att ta sig fram i staden (buss, tunnelbana, tåg etcetera).

– Jag blev lite förvånad över att mångfald visade sig vara så viktigt som det faktiskt var men alla som vi intervjuade lyfte fram just det som en jätteviktig punkt, säger Sara.

Punkten hållbar utveckling handlade om stadens ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet och samverkan innefattade samverkan mellan de som styrde staden och stadens invånare och samverkan mellan olika politiska partier och regioner eller städer.

Den fjärde punkten, En stads själ, var lite svårare att sätta fingret på, menar Sarah, och det var en punkt som de först var tveksamma till att ta med.

– Först ville vi bara ha med kvantifierbart fakta men vi kom ändå fram till att själsbegreppet var viktigt. Det kan innefatta saker som att en stad har ett trevligt klimat, att den är vacker och hur man tänker om staden. Exempelvis tänker jag på operahuset och koalabjörnar när jag tänker på Sydney fast jag aldrig har varit där, säger Sarah som tyckte att det var otroligt spännande att få åka runt och utforska de olika städerna.

– Det var också roligt att se att de fyra koncepten lyftes fram som oerhört viktiga i den svenska enkätundersökningen som vi gjorde bland invånarna i Sveriges större regioner, säger hon.

Sarah och Mia använder sig nu av kunskaperna de inhämtat till att hjälpa svenska städer och regioner att utvecklas.

– Just nu jobbar vi till exempel med Eskilstuna med syftet att skapa en mer attraktiv stad och region. Det är klart att det blir lite annorlunda när man jobbar med mindre städer, Eskilstuna är ju inte Shanghai men vi kan ändå använda oss av samma koncept som vi tog fram när vi jobbade med storstäderna. Eskilstunaborna vill också ha en mångfald i utbudet och en stad med en stark själ, säger Sara.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.