Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtAvtalsrörelsenAlmega kräver "modernare avtal"

Almega kräver "modernare avtal"

I veckan presenterade Almega sju krav inför avtalsrörelsen. Det är dags för modernare avtal menar man, och högst på kravlistan står att all lönesättning ska ske lokalt och att kollektiva lönepåslag slopas helt. Dessutom vill man frysa ingångslönerna.

– Genom att frysa ingångslönerna kommer vi att sänka ungdomsarbetslösheten. Då tar vi gemensamt ansvar för att få bukt med detta stora problem, säger Jonas Milton, vd på Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation.

Men kravet får hård kritik från facket. LO:s avtalssekreterare Per Bardh har bland annat påpekat att om ingångslönerna skulle ha frysts för tio år sedan skulle de ligga på runt 11 000 kronor i dag – en orimligt låg nivå, menar han.

Almega vill även att utvecklingen mot mer lokal lönebildning ska fortsätta och att de centrala avtalen ska spela mindre roll. Inga siffror i de centrala avtalen, med andra ord, och inga garanterade lägsta löneökningar.

– Det sättet som vi har jobbat på i 50-60 år håller helt enkelt inte längre. Lönebildningen måste bli mer lokal, och som vi ser det borde de centrala parternas roll vara att tillhandahålla verktyg för en bra lokal lönebildning i stället för att bestämma siffror, säger Jonas Milton.

Men på Sveriges Ingenjörer höjer man inte så mycket på ögonbrynen åt Almegas krav. 

– Det som Jonas Milton hetsar upp sig mest över rör egentligen inte oss i särskilt stor utsträckning. Vi har inte lägstalöner på det sättet i våra avtal, utan låter marknadskrafterna styra. Några individgarantier har vi inte heller. Vi förlitar oss mycket på marknadskrafterna när det gäller de bitarna, säger Mikael Rosengren, förhandlingschef för tjänsteenheten på Sveriges Ingenjörer.

– Den absolut viktigaste frågan i avtalsrörelsen, så som vi ser det, är att se till att löneprocessen fungerar som den ska ute på företagen, att de lönesättande cheferna verkligen följer avtalen. Så är det dessvärre inte alltid i dag, och det har gjort att vi inom vissa branscher till och med har fått gå tillbaka till avtal där vi sätter en siffra centralt.

Mikael Rosengren.

En annan fråga som lyfts fram i Almegas kravlista är de stora problem som man menar att turordningsreglerna orsakar vid neddragningar – problem som skulle vara särskilt allvarliga för kunskapsintensiva företag.

– Vid neddragningar måste företagen nästan alltid betala för en avtalsturlista, och det är något som vi måste komma tillrätta med. Man måste utöka möjligheterna att undanta nyckelpersoner från turordningen, säger Jonas Milton.

Men verkligheten är egentligen en helt annan än den som Almega beskriver, menar Mikael Rosengren, och hänvisar till den rapport om Las som PTK, centralorganisationen för tjänstemannaförbund, och Svenskt Näringsliv publicerade i somras.

I rapporten konstateras bland annat att åtta av tio företagsföreträdare som genomfört neddragningar uppger att de var nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna, medan motsvarande siffra för fackklubbarna är sju av tio. Och bara sex av tio fackliga företrädare uppgav att det var lätt att stå för överenskommelsen, att jämföra med nio av tio företag.

– Generellt är alltså företagen mer nöjda än fackklubbarna med hur Las fungerar i praktiken. Och i ett internationellt perspektiv tycker jag att det fungerar väldigt bra i Sverige, säger Mikael Rosengren.

Almega angriper också de regler som finns om arbetstid i dagens avtal. Under rubriken ”Moderna människor vill ha moderna avtal” skriver man att ”rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ur avtalen”.

Helst vill man införa så kallad årsarbetstid, som innebär att ett företag i större utsträckning ska få styra under vilka perioder som man ska arbeta intensivt och när man i princip inte behöver arbeta alls.

– Visst, årsarbetstid låter kanske bra på pappret, med argumentet att man ska kunna styra mycket över sin egen tid. Men man ska också veta att anställda utsätts för stor press när det gäller hur mycket de ska jobba. Resultatet kan i stället bli att man får mindre makt över sin egen tid, säger Mikael Rosengren på Sveriges Ingenjörer.

– Så visst ska vi ha moderna avtal – men det ska inte innebära att vi lassar över allt ansvar på de lokala klubbarna.

De nya avtalen ska börja gälla våren 2012 och börjar förhandlas fram efter årsskiftet. Strax därinnan kommer Sveriges Ingenjörer att presentera sina krav på varje förhandlingsområde.

Läs mer:
» Almegas krav inför höstens avtalsförhandlingar (pdf)
» PTK:s och Svenskt Näringslivs gemensamma rapport om Las (pdf)

3 KOMMENTARER

  1. ”Moderna människor vill ha moderna avtal” skriver man att ”rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ur avtalen”.
    FEL! Moderna människor vill ha en rigid bas att bygga sina liv på. Det moderna människor vill ha är en flexibel överbyggnad!
    Dvs möjlighet att justera förutsättningarna efter behov, men att alltid kunna gå tillbaka till en fast grund i fall av problem/konflikt. Därför är kollektivavtal med en solid bas ytterst viktig.
    Det är dags för SI att visa muskler. Kollektivavtal med en solid bas att bygga det lokala samarbetet med arbetsgivaren på är det enda viktiga för ett fackförbund.

  2. Håller helt med Fredrik. Varför inte skramla med strejkvapnet, SI? Det är som vilken annan förhandling som helst, utan rejäla motargument/hot så är man rejält torsk.

    Jag har sagt det förut och jag säger det igen – SI gör det som är mest bekvämt, dvs mopsar upp sig i media, men när det kommer till kritan så blir det ”belly up” mot motståndarsidan. Antar att SI genom detta hoppas ge sken av att verka för medlemmarnas bästa, men i grund och botten handlar det om att locka så många som möjligt att ansluta sig till SI och därigenom lägga rabarber på högre medlemsavgifter. Att det sedan är ett pinsamt svagt förbund struntar man i.

    Banne mig mina ord.

  3. Hoppas att Ingenjörerna är beredda att strejka för första gången den här rundan. Vad har ett fackförbund som aldrig någonsin strejkat för respekt? Tja, nästan ingen kan man ju konstatera.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.