Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning.

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Kvinnorna i de svenska styrelserna har andra värderingar än sina manliga kollegor, konstaterar den australiska forskaren Renée Adams i sin forskning. Foto: SNS.

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning.

– Vår studie visar att det finns tydliga skillnader i värderingar mellan könen även i styrelser, men skillnaderna är inte alltid dem som man förväntar sig, säger Renée Adams, professor i finansiell ekonomi vid Australian School of Business i Sidney, Australien.

Sverige hör till den absoluta världseliten när det handlar om jämställdheten i börsbolagsstyrelserna. Och det trots att man här ännu inte har infört någon könskvotering till styrelseposterna, till skillnad från exempelvis Norge. Men världselite eller inte – fortfarande är endast runt en av sex ledamöter i de svenska börsföretagen kvinnor.

För att se hur de svenska styrelsekvinnorna skiljer sig från männen har Renée Adams, tillsammans med kollegan Patricia Funk som liksom Renée Adams var verksam vid Stockholms universitet för några år sedan, genomfört en omfattande undersökning av värderingarna hos de svenska börsnoterade företagens vd:ar och styrelseledamöter.

Och visst finns det skillnader.

– Kvinnorna är bland annat mindre tävlingsinriktade än männen, mer altruistiska och mer öppna för förändringar. Men mitt favoritresultat i studien är att kvinnorna faktiskt också är mer risktagande än männen, det hade vi inte väntat oss, säger Renée Adams.

I debatten om kvinnor i styrelser är det inte ovanligt att man hör att kvinnorna måste bli ”one of the guys” för att ta sig genom ”glastaket” och in på en styrelseplats. Men så är alltså inte fallet, visar Renée Adams i sin studie.

– Kvinnorna och männen i styrelserna har olika värderingar. Vi har också kontrollerat om de här skillnaderna kan bero på att kvinnorna är yngre eller andra yttre omständigheter, men bara en väldigt liten del av skillnaderna försvinner efter sådana kontroller. De som rekryterar kvinnor till styrelserna letar alltså inte efter kvinnor som är som männen, och kvinnorna blir heller inte som männen av att sitta i en styrelse.

Samtidigt är det inte så att de kvinnliga styrelseledamöterna har samma värderingar som den svenska ”genomsnittskvinnan”. Om man jämför med de värderingar som tidigare studier konstaterat i hela den svenska befolkningen, finns det stora skillnader, berättar Renée Adams.  

– Svenska kvinnor är till exempel i allmänhet mer traditionsorienterade och konservativa än männen. Men i styrelserummen är det tvärt om, där har kvinnorna en betydligt större öppenhet för förändring än männen. 

I finanskrisens efterdyningar har det ibland framförts argument som går ut på att om det fanns fler kvinnor i styrelserummen hade vi kunnat undvika krisen, eftersom kvinnor inte tenderar att ta risker på samma sätt som män. Men den argumentationen bygger på en missuppfattning som leder till helt fel slutsastser, menar Renée Adams.

– Det är en av våra viktigaste slutsatser, man kan inte titta på egenskaper hos populationen för att se vilka egenskaper man får hos styrelsemedlemmarna. Och det gäller såväl män som kvinnor. Bara för att kvinnor är mindre risktagande generellt betyder inte det att man kan göra att bankernas styrelser tar mindre risker bara genom att öka antalet kvinnor. Det blir kanske till och med tvärt om!

Läs mer:
» En sammanfattning av Renée Adams studie på svenska (pdf, utgiven av SNS)

Peter Alestig Blomqvist


Kvotering – på gott och ont

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.
Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell könskvotering i Sverige. Läs mer

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar