Övertiden motsvarar 5100 ingenjörsjobb

Övertidsarbetet fortsätter att öka i Sverige. Sedan 2010 har övertidsuttaget ökat med tio procent, medan sysselsättningen bara steg med 3,1 procent, konstaterar TCO i en ny rapport.

Totalt arbetar var sjätte person i landet övertid, enligt rapporten – men bland Saco-förbundens medlemmar är övertiden betydligt vanligare än så. Här arbetar var femte person övertid, enligt TCO:s rapport.

Men även de siffrorna bleknar i jämförelse med dem som gäller för landets ingenjörer, visar Sveriges Ingenjörers statistik. Av de medlemmar som svarat på löneenkäten jobbar hela 68 procent övertid, och då över 12 timmar i månaden i snitt.

– Det är skrämmande att det är såhär utbrett. När jag träffar medlemmar är det inte ovanligt att den här frågan tas upp, och jag tror att det också gör att företagen kan gå miste om mycket. Allt övertidsarbete gör att det inte blir en särskilt kreativ miljö. Och det här handlar ju om ingenjörer, att vara kreativ är en väldigt viktig del av jobbet, säger Maria Arrefelt, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. 

Maria Arrefelt.

Enligt Maria Arrefelt finns det förmodligen många orsaker till varför förbundets medlemmar jobbar så mycket övertid – men passionen för jobbet kan vara en viktig ingrediens.

– Jag tror att en förklaring kan vara att det är ingenjörer vi har att göra med. Man har helt enkelt ett väldigt stort intresse i sitt jobb, man vill inte bara gå hem, man vill lösa problemet först. Men jag tror också att det kanske är vanligt att man tror, ofta felaktigt, att alla andra fixar jobbet på sina 40 timmar i veckan. Det gör att man kanske inte vill visa att man själv måste jobba tio timmar övertid för att hinna med. 

Liksom för hela landet är det något vanligare att män arbetar övertid än kvinnor bland förbundets medlemmar, 71 procent mot kvinnornas 59. Siffrorna är också ungefär desamma i princip oavsett om man är privatanställd eller offentliganställd. I privat sektor uppger sju av tio att de arbetat övertid det senaste året, med en snittid på 12,2 timmar i månaden. 

Men än mer övertid arbetar faktiskt de i statlig sektor. Visserligen är andelen som säger att de arbetat övertid senaste året något lägre – knappt sex av tio – men snittiden för övertidsarbetet var två timmar mer i månaden än för de anställda i privat sektor, 14,2 timmar i månaden. När det gäller kommuner och landsting är övertidsarbetet inte lika omfattande, men 58 procent uppger ändå att de arbetat övertid det senaste året. Snittiden för övertidsarbete var dock betydligt lägre, 9,3 timmar.

Samtidigt som övertidsarbetet i landet ökar, förhandlar allt fler av Sveriges Ingenjörers medlemmar bort rätten till ersättning för övertid. Särskilt för statlig sektor har det skett en ökning den senaste tioårsperioden, andelen som har förhandlat bort ersättningen har stigit från 47 till 56 procent. Högst andel bortförhandlad övertid finns dock fortfarande i privat sektor, 57 procent. Inom kommun och landsting 42 procent förhandlat bort rätten till ersättning.  

– När man avtalar bort övertidsersättningen är det många som ser den högre lönen, friheten och den där extra semesterveckan, och det vill man inte röra. Men om man slår ut vad man får mot alla timmar man jobbar extra så blir det en ganska låg timpenning. Och en extra semestervecka – det är 40 timmar. Det kommer man upp i ganska snabbt, säger Maria Arrefelt.

– Men jag tror att de medlemmar som jobbar ett par timmar övertid i veckan ändå tycker att det här är en bra affär. Men det är inte ovanligt att det ringer medlemmar hit och berättar att de jobbar 100 timmar övertid på en månad, och undrar om det verkligen är okej.

Faktum är att det finns en gräns för hur mycket man får jobba, även när man har så kallad ”obegränsad arbetstid”, berättar Maria Arrefelt. Det är bara nämligen bara ersättningen för övertiden man kan förhandla bort, inget annat.

– Oavsett om du förhandlat bort din övertidsersättning får du jobba maximalt 150 timmar övertid per kalenderår, eller i vissa avtal 200 timmar. Därefter kan man, om det finns synnerliga skäl, komma överens om ytterligare timmar. Men det sker i förhandling mellan fackklubb och arbetsgivare, man kan inte förhandla på individnivå, säger hon.

Vid den extra förhandlingen kan man först godkänna 75 övertidstimmar till. Om det skulle krävas kan man också, efter ännu en förhandling, godkänna ytterligare 75 timmar. Situationen för arbetsplatser utan kollektivavtal är ungefär densamma – fast där behöver inte facket godkänna den extra övertiden, och det krävs endast ”särskilda skäl” för att arbetsgivaren ska kunna beordra mer övertid än den lagstadgade gränsen på 150 timmar per år.

Men för arbetsplatser där man tecknat kollektivavtal krävs alltså ”synnerliga skäl” för att man ska få arbeta mer övertid. Men så är knappast fallet för de 84 procent av förbundets chefsmedlemmar som i snitt jobbar nästan 18 timmar övertid i månaden. Genomsnittschefen slår alltså förmodligen i taket varje år. Och den absoluta majoriteten av dem – 90 procent – har också förhandlat bort sin övertid.

Nu är chefer visserligen den medlemsgrupp som jobbar överlägset mest övertid. Som jämförelse kan sägas att bland specialister och projektledare arbetar 66 respektive 69 procent övertid. Men även de ligger allt som oftast precis på gränsen till vad som tillåts, med 11-12 timmar övertid i månaden. 

Det är inte bara vilken medlemsgrupp man tillhör som har betydelse för hur utbrett övertidsarbetet är – åldern spelar också in. Störst andel övertidsarbete finns hos 45-60-åringar, där drygt 71 procent arbetar övertid, och då i snitt runt 14 timmar i månaden.

En förklaring till detta skulle dock kunna vara just att det är vanligt med chefer i den åldern. Men det resonemanget håller inte för att förklara varför ingenjörer under 30 också de arbetar övertid i lika stor utsträckning som 45-60-åringarna. Här är det snarare viljan att visa vad man går för som är förklaringen, tror Maria Arrefelt.

– I den åldern är man precis i början av sin karriär och vill säkert visa framfötterna. Men sedan kommer familjebildningen in i bilden. Och så när barnen blir tonåringar och sedan flyttar hemifrån börjar man jobba mer igen, säger Maria Arrefelt.

När man kommer över 30-strecket sjunker också övertiden tydligt, ner till 65 procent, för att sedan öka stadigt med åldern. Först när man passerar 60 går övertiden ner igen, då till samma nivå som dem mellan 30 och 35. 

Så hur ser förbundet då på det utbredda övertidsarbetet bland medlemmarna? Ja, i alla fall Maria Arrefelt skulle gärna se ett par förändringar i avtalen.

– Ett problem är att ingen riktigt har koll på arbetsplatserna, där behövs det förbättringar. I dag är det upp till den enskilde individen att säga stopp, och det är inte alltid så lätt. Men det händer också att klubbar vill lyfta fall där en person jobbat extremt mycket övertid, men att den enskilde medarbetaren inte vill det utan säger att det är hans eller hennes eget val.

– Ett annat förslag som jag har hört är att de som förhandlar bort sin övertidsersättning också skulle få årliga hälsoundersökningar, så att man märker om övertidsarbetet sliter på hälsan – det tycker jag är ett utmärkt förslag. Kanske kan vi se det i framtida avtal.

Läs mer:
» Räkna ut hur mycket din övertid är värd (kräver inloggning)
» TCO:s rapport om övertid i Sverige (pdf)
» Arbetstidslagen om övertid

Under några veckor framöver kommer Ingenjören att titta närmare på lön och arbetsvillkor, mycket baserat på statistik om medlemmarna i Sveriges Ingenjörer. Nästa del i serien kommer tisdag den 8 maj och kommer att handla om ingångslön. Följ serien här på hemsidan och genom våra nyhetsbrev.

Peter Alestig Blomqvist