KTH-skola lär chefer förhandla

Kommuner och företag måste i allt högre grad samarbeta i stora projekt som hamn- och vägbyggen. Executive Program in Sustainable Urban Systems är det senaste programmet på KTH Executive School, där företagsledare lär sig hur man hanterar kulturkrockar kring affärslogik, upphandlingar och synen på risktagande. Ingenjören frågade det nya programmets program manager, Kerstin Frenning, om deras speciella pedagogik.

Vad gör egentligen KTH Executive School?
– Många vidareutbildningsprogram hjälper ledare bli bättre chefer. Vi lär ut strategi och affärsutveckling. Deltagarna kommer från stora företag, offentlig sektor och kommunala bolag. Huvudsakligen har vi seniora chefer, ledare för stora projekt och avancerade specialister. Programmet löper under ett år och är uppdelat på sex moduler, var och en omfattande tre dagar. Under de senaste tio åren har vi utbildat ungefär 700 höga chefer. Det kan vara ett bättre alternativ än att anlita konsulter. Kunskapen stannar i företaget. Alternativt blir man bättre på att upphandla konsulter.

Vad handlar ditt program om?
– Vi har i dag en väldig urbanisering och stora klimatutmaningar. När städer utsätts för detta förändringstryck, behövs lösningar som går på tvären. Det handlar om hållbara urbana system och att de kräver tre typer av hållbarhet; ekonomisk, social och miljömässig. Företagen som ska leverera lösningarna – bygg, avfallshantering, IT- telekom, logistik, transport, vatten och stadsplanering – är bra på sina egna verksamheter. Men de har olika affärslogik, olika regelsystem och olika sätt att hantera risk. Då blir det svårt att göra något gemensamt.

Ni övar det här samarbetet bland annat med hjälp av förhandlingsspel, hur går ett sådant till?
– Hindren för att komma vidare i förhandlingar är ofta att man inte förstår varandra. I våra förhandlingsspel får deltagarna förhandla utifrån en tänkt förhandlingssituation, men aldrig utifrån sin egen utgångspunkt. En företagsledare får vara en statlig myndighet och en kommunalchef får kanske vara en ledare för miljörörelsen. De måste sätta sig in i den andres situation. Hela grundsynen är att man måste komma överens. Det är inte bra när någon går ifrån förhandlingen där någon är missnöjd. Vi har förhandlingsspelet i fem av sex moduler. I sista modulen koncenterar sig deltagarna på vad de ska satsa på när de kommer tillbaka till det egna företaget.

Vilka typer av misstag kan man lära sig att undvika i ett sådant spel?
– Typiskt för stadsutveckling att det är många parter inblandade hela tiden. Vi har till exempel haft ett spel om en förhandling om att anlägga en djuphamn. Då handlar det om saker som lokala arbetskraftsfrågor, miljöfrågor och delfinansiering från statliga myndigheter. Vi spelar ofta i flera omgångar. Vi börjar med ett bud som man förhandlar om. Det budet är ofta utformat för maximerad egennytta för en part. Men det finns förstås ingen chans att få allt. Så blir de tvungna att börja bjuda. Och reglerna är då satta så att flera intressenter måste vara med. Någon ska finansiera, det krävs lagstiftning, miljöfrågorna måste lösas och så vidare. Då blir det tydligt att ingen part kan bestämma själv.

Vilka andra inslag har ni i kurserna?
– Det kan vara kommunföreträdare som berättar om hur kommunen och näringslivet samarbetar. Vi har framgångsrika företag, forskare och kända företagsledare som håller föredrag, som till exempel Leif Östling från Scania. Vi har också grupparbeten där deltagarna berättar för varandra om sina respektive utmaningar.

Hur ofta kommer ni att ha de här programmen?
– En gång per år. Vi räknar med ett program under 2013. I den nuvarande gruppen har vi femton personer. Mellan femton och tjugofem personer är ungefär lagom. Men vi har också öppna program som vi skräddarsyr.

Vad kostar en kurs?
– Ett program kostar 180 000 kronor per anställd. Men jag tror det är fel att tänka: ”det var ju dyrt”. Jämför med vad konsulter kostar. Den summan räcker inte till särskilt många konsulttimmar.

Av Sture Henckel

»  KTH Executive School ägs av Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Hela verksamhetens överskott återinvesteras i KTHs forskning och kompetensutveckling inom management.