Kräv detta om chefen ringer på semestern
Vad gör man om chefen ringer när man är på ett berg och inte har mobiltäckning? Foto: Yuri Arcurs/ Mostphotos
Äntligen semester. Men vad gör man om chefen ringer? Vad har man rätt att säga nej till och vad måste man göra? Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, svarar.
Behöver jag svara om chefen ringer under semestern?
– I princip inte. Semesterlagen är en skyddslagstiftning som ger oss rätt att koppla av. Man får vara på en fjälltopp utan mottagning. Men praktiskt sett så är det bra att ha stämt av om man behöver vara tillgänglig för något speciellt. Det är alltid bra att ha en dialog, säger Helene Sjöman.
Så om chefen ringer, ska jag sätta upp arbetstid för det?
– Det går inte att svara ja eller nej på, det beror på. Men om det är en kort fråga, ”Var har du lagt den här mappen?”, så är det kanske orimligt att sätta upp arbetstid. Men om det handlar om en mer tidskrävande arbetsuppgift, fråga chefen: ”Är det ok om jag inte tar semester för den här dagen?”.
Kan jag vägra att komma in om arbetsgivaren beordrar mig att avbryta semestern?
– Nej. Men om man är ensamstående förälder till ett litet barn som ingen kan ta hand om så måste man få säga ”Jag kan inte”. Men är alla sjuka och det händer något, då måste man enligt huvudregeln jobba om man blir beordrad till det.
Om jag blir beordrad, vad har jag rätt till?
– För det första ska tiden inte räknas som semester förstås. Och om man måste resa hem så ska arbetsgivaren stå för kostnaderna. Arbetsgivaren bör också stå för kostnaden att boka till exempel en ny stuga eller resa. Och om det visar sig att det inte var nödvändigt att du jobbade så kan det bli tal om att du ska få skadestånd.
Behöver inte stämma av – men smidigt att göra det
Vissa arbetsplatser har avtal om beredskap under sommaren. Där ska det framgå vilken ersättning som ska utgå för beredskapen och stå vad man ska få i ersättning om man blir inkallad för att jobba.
Helene Sjöman konstaterar att olika personer vill göra på olika sätt under semestern.
– En del vill hålla lite koll på arbetet. Då är det bra att ha en rutin för det, och att stämma av med arbetsgivaren gällande regler för datoranvändning etcetera om man vill hålla koll när man är utomlands till exempel.
– Andra vill koppla bort helt. Då är det bra att stämma av det. Man ska inte behöva stämma av, men det är smidigt att göra det. Kan det hända något med det jag är inblandad i? Är det ok om jag inte är nåbar? Det är alltid lättare att koppla av om man inte behöver oroa sig. ”Nu är jag på en fjälltopp”, då är det bra att alla vet att jag inte går att nå, även om det förstås inte finns någon skyldighet att redogöra för var man kommer att befinna sig under semestern.
Vad gäller i övrigt?
Huvudregeln i Sverige är att man har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren (juni–augusti), men att man inte själv kan bestämma vilka veckor. Däremot ska arbetsgivaren underlätta att förena arbete och föräldraskap. Andra regler om huvudsemestern kan finnas i kollektivavtal.
Vad händer om jag blir sjuk på semestern?
– Då ska man sjukanmäla sig direkt till arbetsgivaren och inte räkna det som semester, utan man får sjuklön och får ta semester en annan gång. Man har inte rätt att förlänga semestern, men man har dagarna kvar.
Om man blir uppsagd på grund av arbetsbrist och semestern redan är utlagd kan arbetsgivaren inte tvinga en att ta ut semester. Och även om den är utlagd så kan man själv välja att inte ta ut semester. Är uppsägningstiden mer än sex månader kan arbetsgivaren bestämma om semester efter de sex första månaderna.
Om man har sagt upp sig själv har man rätt till semester om den redan är utlagd.
– Och egentligen gäller samma regler som vanligt – med fyra veckor sammanhängande sommarsemester. Ett fall som möjligen skulle kunna räknas som särskilt skäl till annan förläggning av semestern är om man har en kort uppsägningstid och man måste hinna lämna över. Men om redan beviljad semester dras in och man till exempel har bokat en semesterresa, så ska arbetsgivaren i så fall stå för kostnaden för den.
Kan man byta semester mot pengar?
– I princip inte. Men om semestern inte har kunnat läggas ut och inte heller har sparats så ska den betalas ut i pengar – men det gäller bara de dagar som överstiger årets semester. Så om jag hade 20 dagar från tidigare år och har fått 25 nya, så kan de 25 nya inte betalas ut.
Hur länge kan jag spara semesterdagar?
– Enligt huvudregeln i lagen kan man spara fem dagar per år i fem år. Men det kan vara andra regler i kollektivavtal. Om man har 30 dagars semester tillåter många kollektivavtal att man sparar 10 dagar per år. Och man kan komma överens om att ta ut sparad semester också år 6.
Läs mer på Sveriges Ingenjörers sida om semester som du hittar här.
4 kommentarer
Punkten ”Kan man byta semester mot pengar?” är lite oklar.
”…om jag hade 20 dagar från tidigare år och har fått 25 nya, så kan de 25 nya inte betalas ut. ”
Vad menar ni händer med de 25 nya dagarna? Att arbetsgivaren placerar ut dem eller att de går upp i rök?
Min uppfattning var att semesterersättning betalas ut för samtliga semesterdagar man inte fick ut, men ni får det inte att låta så enkelt!
Dessutom skriver ni både att man har rätt att helt ”koppla bort” utan avstämning, men samtidigt också:
”Kan jag vägra att komma in om arbetsgivaren beordrar mig att avbryta semestern?
– Nej. ”
Tycker det är rentav missvisande. Borde vara tydligare att det gäller undantagsfall som kräver mycket starka skäl.
Så här svarar Helene Sjöman:
Gällande ”byta semester mot pengar” så avser svaret (och frågan) en anställning som består och där semestern av någon anledning inte har kunnat läggas ut (exempelvis p g a sjuk- eller annan frånvaro) och inte heller har sparats. Eftersom semesterlagen är en skyddslagstiftning vars syfte är vila och återhämtning finns regeln om att det endast är de semesterdagar som tillsammans med de dagar som intjänats under intjänandeåret överstiger 25 som betalas ut i pengar, som semesterlön. De 25 kvarvarande dagarna är tänka att tas ut under innevarande semesterår (till vilket arbetstagaren eventuellt inte har hunnit tjäna i full semester p g a den tänka frånvaron under intjänandeåret). För det fall arbetstagaren avslutar sin anställning utan att ha hunnit förbruka all intjänad semester ska samtliga semesterdagar betalas ut som semesterersättning efter anställningens upphörande (vilket regleras i separat paragraf i semesterlagen). Inga semesterdagar går upp i rök.
Vad gäller frågan om vägran att avbryta semestern på arbetsgivarens order skulle det behövas många ”å ena sidan, å andra sidan” för att ge ett fullödigt svar, vilket blir närmast ogörligt i skrift. Som framgår av svaren på frågorna kan det både finnas skäl som gör att det vore orimligt av arbetsgivaren att kräva återgång i tjänst och bli aktuellt med skadeståndsskyldighet för en arbetsgivare som beordrar avbrytande av semester utan fullgott skäl. Syftet med semesterlagen är, som sagt, vila, men varje situation måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. På en arbetsplats där många arbetstagare kommer att vara helt onåbara under semestern kanske arbetsgivaren garderar sig genom att bevilja semester på så vis att det alltid finns en ”reserv” i tjänst om något oförutsett och akut skulle inträffa. En annan arbetsgivare kanske hanterar oförutsedda akutlägen genom att låta vissa arbetstagare ha beredskap, medan en tredje arbetsgivare räknar med att slippa akuta situationer, men om sådan ändå skulle uppstå, inte har något annat val än att ringa runt till medarbetarna. Sedan finns naturligtvis hur många varianter som helst på både akuta lägen och skäl som gör det omöjligt att inställa sig på arbetsplatsen.
Är det inte snarare så att om semestern inte ges (under semesteråret) så kan det bli fråga om skadestånd?
Möjligen undantaget om orsaken är längre sjukdom.
Så de där fyra veckorna man inte får spara kommer i februari/mars i värsta fall.
Så här svarar Helene Sjöman: Det stämmer att det skulle kunna bli tal om skadestånd för den arbetsgivare som inte följer semesterlagens regler (t ex genom att underlåta att lägga ut semesterledighet när sådan borde ha lagts ut). Bestämmelsen som nämns ovan, om att viss icke utlagd semester ersätts med semesterlön, avser dock endast semesterdagar som inte har kunnat läggas ut (och inte heller har sparats), exempelvis på grund av sjukdom, föräldraledighet eller annan form av tjänstledighet. Välkommen att kontakta Sveriges Ingenjörers rådgivning för eventuella kompletterande frågor och svar kring vilka möjliga effekter som skulle kunna uppstå i en specifik situation (och beroende på omständigheter som t ex eventuell gällande kollektivavtalsreglering i frågan).